Syftet med denna uppsats är att redogöra för gällande rätt avseende Strandskydd i Sverige. I uppsatsen identifieras också ett antal problem med dagens regler. För att se vilka problem som uppstår vid tillämpningen av de nuvarande reglerna, samt för att se möjliga lösningar på dessa problem har jag fört en givande dialog med ett antal utvalda länsstyrelser och kommuner. I arbetet berörs också Naturvårdverkets rapport "Kartläggning m.m. av Strandskyddsbestämmelserna", samt svaren från ett flertal av Naturvårdsverkets remissinstanser.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i Strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om Strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i Strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om Strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Uppsatsen har syftat till att undersöka och kartlägga den rättsliga regleringen av Strandskyddet i allmänhet och reglerna om dispensfrågor i synnerhet. Fokus i denna uppsats har därför varit att ingående redogöra för de olika dispensmöjligheterna som sedan 2009 finns angivna i lagtext. Syftet har även varit att kortfattat beskriva Strandskyddets historiska utveckling. Undersökningen har genomförts genom att studera aktuell lagtext för området, samt undersöka förarbeten, praxis och doktrin. Resultatet har främst visat på ett ökat inflytande för kommuner vad gäller dispensprövningar.

Syftet med uppsatsen har varit att jämföra Naturvårdsverkets förslag till en förändring av Strandskyddsbestämmelserna, som kom år 2002, med de nya Strandskyddsbestämmelserna som i fullo trädde i kraft den förste februari år 2010. Vidare har frågan hur de allmänna intressena tas till vara i Strandskyddsbestämmelserna ställts samt hur förändringarna i lagstiftningen har påverkat detaljplaneringen av strandområden i tätortsområden. En fallstudie gjorts över ett strandnära område där ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya Strandskyddsbestämmelserna kan tillämpas vid detaljplanering. Avgränsningen av arbetet har varit intresseavvägningen mellan de allmänna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera Strandskyddets påverkan vid detaljplanering i strandnära lägen. De huvudsakliga källorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden?, Naturvårdsverkets rapport, ?Kartläggning m.m.

Syftet med uppsatsen har varit att jämföra Naturvårdsverkets förslag till en förändring av Strandskyddsbestämmelserna, som kom år 2002, med de nya Strandskyddsbestämmelserna som i fullo trädde i kraft den förste februari år 2010. Vidare har frågan hur de allmänna intressena tas till vara i Strandskyddsbestämmelserna ställts samt hur förändringarna i lagstiftningen har påverkat detaljplaneringen av strandområden i tätortsområden. En fallstudie gjorts över ett strandnära område där ett planförslag har gjorts för att visa hur de nya Strandskyddsbestämmelserna kan tillämpas vid detaljplanering. Avgränsningen av arbetet har varit intresseavvägningen mellan de allmänna intressena och de privata utmed strandkanten vid detaljplanering samt till att studera Strandskyddets påverkan vid detaljplanering i strandnära lägen. De huvudsakliga källorna har varit Regeringens proposition ?Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden?, Naturvårdsverkets rapport, ?Kartläggning m.m.

I Sverige gäller generellt Strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med Strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 ändrades Strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att Strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla.Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur Strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen.

Strandskyddslagstiftningen styr till stor del fastighetsbildningen inom Strandskyddsområden. Lantmäterimyndigheten ska bland annat bedöma om Strandskyddssyftena motverkas vid en fastighetsbildning inom Strandskydd. I denna bedömning kan de samråda med kommunen.Denna studies syfte är att beskriva Strandskyddslagarna och fastighetsbildning inom Strandskyddsområden. Den ska även undersöka lantmäterimyndigheters samrådsrutiner gällande detta område för att komma fram till vilka rutiner som verkar lämpligast.Litteraturstudien inriktade sig först på vetenskapliga artiklar om allemansrätt och därefter på lagtexter, propositioner och andra vägledande texter om Strandskydd. För att ta reda på hur olika lantmäterikontor samråder med kommunerna tillfrågades kontor om deras rutiner genom intervjuer per telefon samt via e-post.Litteraturstudien visade att Strandskyddslagarna bland annat anger var Strandskydd gäller, förbjudna åtgärder inom Strandskyddsområden med vissa undantag, att skyddet ibland kan upphävas samt att länsstyrelsen får ge dispens från Strandskyddet i vissa fall och kommunen i de övriga.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt Strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlekpå vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, bådeupp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.Syftet med Strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att tryggaallmänhetens tillgång till stränder.2009 kom en ny lag om Strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden förlandsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skälför att bevilja dispens från eller upphäva Strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Sedan 1965 har vi i Sverige haft Strandskyddsbestämmelser i naturvårdslagen. Den innebär att vi inte har rätt att bebygga eller anlägga anordningar närmare än 100 meter från strandlinjen. Samma gäller från strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte Strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag är att allmänheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och växtlivet. Lagen säger att det måste finnas särskilda skäl för att få dispens och inget utrymme lämnas för en differentierad tillämpning.

Syftet med Strandskyddet är att trygga allmänhetens tillgång till stränder samt skydda djur- och växtliv. I Sverige föreligger Strandskydd vilket innebär att det krävs dispens för att vidta särskilda åtgärder inom strandnära lägen. Skyddsområdet är i normalfallet 100 meter från strandlinje, men kan utökas till 300 meter av länsstyrelsen.  Bestämmelserna för Strandskydd ändrades 2009. Härigenom infördes en möjlighet för kommuner att upprätta områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Syftet med LIS är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden som har god tillgång till fria strandområden.

I uppsatsen analyseras de ändringar regeringen vill göra i Strandskyddsreglerna och vad dessa ändringar kan komma att få för konsekvenser. Vidare diskuteras huruvida regeringens förslag till ändringar är legitimt eller inte..

Detta dokument är en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frågeställningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstånd för uppläggning av muddermassor inom ett naturreservat i Luleå skärgård. Inom examensarbetet har även utförts en geodetisk inmätning med Nätverks-RTK av den uppläggningsplats som har föreslagits av sökanden. Mätdata har redovisats i form av planritningar och tvärsektioner.

Den första provisoriska Strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska Strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då Strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

En studie av hur Gävleborgs läns kommuner tillämpar Strandskyddsbestämmelserna vid dispensbeslut. Studien består av frågeenkäter, intervjuer samt en genomgång av dispensbeslut i tre utvalda län mellan 2002-2006. Resultatet visar på att det finns skillnader i såväl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..