Den första provisoriska Strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, även om man tidigare hade skydd för vissa naturområden för att säkra allmänhetens tillgång. De första lagarna som gav stränderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrätten som då lyftes fram och fick en ny betydelse i samhället. Den provisoriska Strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent några år senare, och har därefter har kompletterats och förändrats. Den största förändringen skedde 1975, då Strandskyddet blev generellt och därmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebär att inga byggnader, anläggningar eller verksamheter får uppföras inom 100 meter från strandlinjen, både i havet och på land.

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men Strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om Strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen.

Lysekils kommun har en minskande och åldrande bofast befolkning samtidigt som befolkningen drastiskt ökar under sommarmånaderna. Ungefär hälften av bostäderna står tomma under stora delar av året. Turister och fritidsboende utgör en tillgång för kommunen i form av besöksnäring, samtidigt bidrar de till stigande bostadspriser. Således är inte fler fritidshus önskvärt utan snarare billigare bostäder för åretruntboende där ett havsnära läge inte är prioriterat (Lysekil 2012).Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna och att skydda viktiga miljöer för växter och djur (SFS 1998:808). Länsstyrelsen i Västra Götaland har i december 2014 antagit den Strandskyddsremiss i vilken det har skett en utökning av Strandskyddet från generellt 100 meter till 300 meter längs den bohuslänska kusten.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte Strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt.Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat.Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan Strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

I Sverige är hållbar utveckling ett övergripande mål för regeringens politik. Alla politiska beslut som fattas ska i ett längre tidsperspektiv ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Hållbar utveckling återkommer i Miljöbalkens första paragraf. Miljöbalkens syfte är i första hand att generellt skydda människors hälsa, främja tillkomsten eller bevarandet av stabila ekosystem och att ge förutsättningar för att naturresurser ska kunna användas på ett sätt som är hållbart. Strandskyddet regleras i miljöbalkens 7 kapitel 13-18 §§ och dess syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.Strandskyddsbestämmelserna gäller på samma sätt i hela Sverige och innebär att det är förbjudet att bygga inom 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar samt vattendrag.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av Strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar Strandskyddet och riksintresseområde.

Strandskydd berör många då det är populärt att bygga och vistas vid vatten. Reglerna kring Strandskydd finns i 7 kap. Miljöbalken. Det generella Strandskyddet innebär ett förbud mot att uppföra nya byggnader eller ändra byggnaders användning 1inom 100 m från strandlinjen, både vid havet och mindre vattendrag. Det är inte heller tillåtet att utföra större grävningsarbeten eller något annat som väsentligen påverkar livsvillkoren för djur och växter vid strandlinjen.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av Strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar Strandskyddet och riksintresseområde.

In the constitution of Sweden everyone has the right of common access in the nature. Toprotect these rights, as well as the nature, in areas close to shores the environmental law ofSweden (miljöbalken) protects areas within 100 meters from the waterline. Due to amendmentin this law, Swedish municipalities have to present countryside development areas close toshores. Within these areas, which are to be displayed in the municipality?s comprehensiveplan, it will be possible to get exemptions from the protection if the planned measure willbenefit the development of the region.

This study aims to analyze the risks with building new households between railroads and shore, the focus of the study lays on Öbacka strand in Umeå municipality. The study also investigate if a land use conflict has taken place and how it was handled.The paper is based on different documents that was central for the work of planning the households and some interviews with operators that was highly involved with the planning of the area.The results shows that there is several risks with establishing new household between railroads and shores. Mainly because of the exposure of noise from the railways, though the risk for impact on the living environment for animals were low in this case there is a generally risk that it could get negative effects. It also a very important that the availability to the shore is secured. Planning in this type of area involves a great number of operators can easily cause a conflict due to the different perspectives on how the land should be used in the future, and also because of protecting different interests.

Många lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrågan på strandtomter är stor. Tillgången av de samma är dock begränsad. Det som begränsar tillgången är Strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gånger därefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i Strandskyddsreglerna och att det många gånger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler.

I Sverige infördes de första provisoriska Strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid stränderna. Genom en lagändring 1975 blev Strandskyddet obligatoriskt och gäller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär ett generellt förbud mot att inom 100 meter från vattenlinjen uppföra nya byggnader, anläggningar eller vidta liknande åtgärder. Under åren har dock en kritik mot Strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. Främst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremål för kritik.