Defensiv Stolthet kan få konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras från att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv Stolthet, som fenomen, innebär. Frågeställningen löd; Vad konstituerar defensiv Stolthet i konflikter? Resultatet baserades på 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Syftet med denna magisteruppsats i upplevelseproduktion är att: studera huruvida och på vilket sätt, frontpersonal vid två svenska mäss- och konferensanläggningar, upplever att yrkesStolthet är en faktor som motiverar till att utöva värdskap. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt åtta informanter ingår i studien, fem av dessa är anställda vid Svenska Mässan i Göteborg, resterande tre vid Nolia i Piteå. Intervjuerna har transkriberats och analyserats. Litteraturstudier ligger till grund för den problemformulering som mynnar ut i syftet.

Den här C-uppsatsen undersöker hur det lättlästa språket ser ut i en bearbetning av Jane Austens Stolthet och fördom. Med hjälp av begreppen läsbarhet, textbindning och inferens är syftet att utreda hur språket i den lättlästa bearbetningen ser ut i jämförelse med originalet samt vad som ändrats och/eller tagits bort och vad det kan få för konsekvenser. Med dessa konsekvenser följer en analys som värderar om bearbetningen är lyckad eller inte. Slutsatsen är att den lättlästa versionen är enklare än originalet samt att det blir tydligt att en bearbetning av en roman handlar om att göra avvägningar och vissa generaliseringar gällande innehållet. Dessutom är det även en avvägning vem som faktiskt behöver läsa lättläst och vem som kan istället bör hålla sig till ?vanliga? texter..

Detta är en kvalitativ studie om föräldrars erfarenheter och upplevelser av att vara förälder till barn med olika svårigheter, hur de upplever sitt föräldraskap och sin livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i öppenvårdsverksamheten Axet. Syftet har konkretiserats med hjälp av frågorna: Hur upplevde föräldrarna sin situation före de sökte stöd och hur upplever de sin situation efter stödet i relation till: sitt föräldraskap, sin självbild och sina familjerelationer/sociala band? Hur påverkas föräldrarna känslomässigt av stödet från Axet? Datainsamlingsmetoden har varit livsvärldsbaserade temaintervjuer som utgått från sex teman: föräldraskap, familj, självbild, emotioner och relationer/sociala band, skam och Stolthet. Undersökningen genomfördes med nio familjer och en referensgrupp från Axet.

De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med Stolthet.

Narkotikamissbruk är ett stort problem i Sverige, både för samhället men också för narkotikamissbrukaren själv. Att leva ett drogfritt liv efter ett långt narkotikamissbruk är en svår process och många får ihållande återfall. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på tillfrisknande narkotikamissbrukares upplevelse av en anställning som drogfri. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes och ett hermeneutiskt tillvägagångssätt användes i tolkningen av det insamlade materialet. Analysen resulterade i att fem teman uppstod, vägen in i yrkeslivet, utanförskap gällande de nya normerna, öppenhet ifråga om sin bakgrund, gemenskap med kollegor och förändrad identitet.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, Stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.

Syftet med studien var att ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv beskriva hur personer med intellektuella funktionshinder ges möjlighet till att vara delaktiga vid val, planering och utförande av sitt arbete. Den undersökta gruppen bestod av fem arbetsterapeuter med 1-15 års erfarenhet av att arbeta med personer med intellektuella funktionshinder i aktivitetsområdet arbete. En kvalitativ metod användes där informanterna genom att svara på öppna frågor berättade om några fall där klienter varit aktivt deltagande i val, planering och utförande av interventionerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som utmynnade i tre kategorier: "En fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter", "Kunskap om klienten, aktiviteten och miljön" och "Att klienten känner trygget och Stolthet i sitt arbete". De tre kategorierna beskriver vad informanterna anser är viktigt för att nå ett lyckt resultat.

Sponsring är ett utbyte och en marknadsföringsmetod som används av allt fler organisationer.Med syftet att påverka personalen i en organisation är sponsring en relativt oanvänd metod förmarknadsföring. Trots detta så påverkar sponsring personalen oavsett organisationensmålsättning med sponsring. Syftet med studien är att utvärdera om sponsring fungerar som ettverktyg för motivation i en specifik organisation, sedan utvärderas hur sponsring bidrar tillmotivation.För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning.Denna genomfördes hos vårt studieobjekt Länsförsäkringar i Gävleborg. Analysen av deninsamlade datan har genomförts med stöd av den teoretiska referensramen.Resultatet av studien visar att sponsring kan användas till att motivera personalen påLänsförsäkringar. Dock så är organisationens nuvarande sponsring något som inte tydligtmotiverar personalen.

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

Syftet med denna uppsats var att studera sportfilmen som genre och se hur denna genre konstruerar nationell identitet på nationell och lokal nivå. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur en sporthändelse televiseras, dokumenteras respektive fiktionaliseras. Jag har genomfört en jämförande analys av likheter och skillnader mellan mer dokumenterande genrer och fiktion. Jag har analyserat skillnaderna mellan den TV-sända hockeymatchen vid OS 1980 mellan USA och Sovjet (även kallad ?Miracle on Ice? eftersom USA vann matchen mot de på förhand tippade som helt överlägsna Sovjet), dokumentären om matchen, Do You Believe in Miracles från 2001, och fiktionsfilmen Miracle från 2004 som bygger på nämnda match. Det resultat jag kommit fram till är att både dokumentären och filmen om matchen är uppbyggda för att förstärka den amerikanska patriotismen.

Det kan finnas svårigheter att som nyutexaminerad sjuksköterska göra vissa bedömningar och visa på kliniska skickligheter i yrkesutövningen. Nyutexaminerade sjuksköterskor har ett behov av att få introduktion för att kunna träna upp yrkesskickligheten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara yrkesverksam. Tio vetenskapliga studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: rädsla för att göra misstag och inte känna sig förberedd, kommunikation med andra är komplicerat och betydelsefullt, stöd och vägledning är centralt samt tillfredställelse och Stolthet i yrket. Resultatet visar att en framträdande skillnad från studietiden var det stora ansvaret och att de genomgick en transition från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Stena Line är ett av världens största färjerederier och de har ett stort internationellt samarbete.Den här uppsatsen syftar till att skapa bättre förståelse för sociala effekter av Stena Lines etablering i hamnstaden Gdynia. För att uppnå vårt syfte lade vi fokus på följande sociala effekter: lokal Stolthet och gemenskap, samhällets värderingar och tradition och interkulturell förståelse.För att kunna ta reda på vilka sociala effekter som Stena Lines närvaro skapar i Gdynia har vi i föreliggande uppsats valt att undersöka olika institutioner som är förknippade med turism. Vi valde de platser som ofta besöks av skandinaviska turister. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Den belyser olika intressenters perspektiv på staden Gdynia.