Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur patienter och behandlare ser på vad som leder till ett bruk alternativt missbruk av anabola androgena Steroider, AAS. Uppsatsen har en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med fem patienter och tre behandlare vid Beroendecentrum i Örebro. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Sju teman utkristalliserade sig som resultat; Samhälle, Uppväxt, Socialt umgänge, Psykologiska sårbarheter, Attityder, Kroppsbild och Övrigt.

Anabola androgena Steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet ger flertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer och samhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ett förebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därför genomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörande vem som använder anabola androgena Steroider, varför de använder substansen samt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige.

Denna kvalitativa studie handlar om några behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena Steroider(AAS). Den belyser även vilken behanding som finns för problematiken. För att erhålla empiri används semistrukturerade intervjuer på fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-användare i tre olika grupper. När klienter kommer till behandling är det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Patienter som långtidsmedicinerar följer ofta inte sina läkemedelsordinationer. Följden kan bli ökad sjuklighet och ökade kostnader inom sjukvården. Detta problem är också känt vid medicinering mot obstruktiva sjukdomar som astma och kol. Syftet med denna studie har varit att studera följsamheten till läkemedel som används mot obstruktiva lungsjukdomar för åldersgruppen 20 till 29 år. Data till studien hämtades från den s.k.

The aim of this study was to explore and try to understand the subject of AnabolicAndrogenic Steroids (AAS) from the users own perspective. Four qualitativeinterviews with former AAS-users was carried out to find out why the informantsstarted and continued to use AAS, and what benefits and disadvantages theyexperienced in relation to their use of AAS. Two of the interviews were conductedby telephone, and the other two in person. One of our main results was that maleusers of AAS in our study tried to attain a higher status in society, which we haveexplained with Connells theory about Hegemonic Masculinity. The two othertheories used in the study are Erving Goffmans Stigma Theory and SystemTheory.

Testosteron/ anabola Steroider är kroppens kraftigaste uppbyggande hormon. Som läkemedel utnyttjas dessa effekter i mycket liten utsträckning idag. Syftet med studien var att kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen om användningen av testosteron/ anabola Steroiders effekter vid rehabilitering av sjukdomstillstånd/ skada. En sytematisk översikt av litteraturen genomfördes. 18 RCT-studier uppfyllde inklusionskriterierna och granskades kritiskt enligt PEDro-scale.

Astma och KOL är obstruktiva lungsjukdomar och ska som sådana behandlas kontinuerligt. Underhållsbehandling sker främst med Steroider, antikolinergika och kombinationspreparat. Vid behov/akuta besvär sker medicinering med adrenergika. Det är angeläget att undersöka följsamheten, framför allt för underhållsbehandlingen, för att om möjligt kunna förbättra läkemedelsanvändningen och därmed terapiresultaten för dessa patienter och minska onödiga merkostnader i sjukvården. Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera uttag och därigenom följsamheten av läkemedel för astma och KOL (ATC-kod R03) i en patientgrupp 50-59 år i Jämtland åren 2000-2004.

Syftet med denna studie är att analysera och kartlägga utköp och följsamhet av läkemedel för astma (ATC-kod R03) under en femårsperiod mellan 2000-2004 hos personer som är i åldern 30-39 år. Avidentifierade individdata för 259 personer hämtades från Jämtlandsstudien som sedan många år är en databas över olika läkemedelsutköp i Jämtland. Databasen innehåller information som löpnummer, patientnummer, kön, ålder, utköpsdatum, ATC-kod, läkemedelsnamn och styrka, mängd läkemedel/förpackning, samt läkarkod. Från dessa data skapades patientprofiler genom att den totala behandlingstiden räknades ut för varje utköp, förutsatt att patienterna använde 1 DDD läkemedel/dygn. Från patientprofilerna kunde även följsamhet i procent räknas ut.

Doping bland professionella idrottare är ett välkänt faktum sen många år tillbaka och många anser att det började i östtyskland då just detta land har många och svårslagna rekord inom olika prestations idrotter.Men hur ser samhället på personer som dopar sig i form av ett moderniserat samhälle som ställe större krav på individen att se framgångsrik ut och att hålla ett attraktivt och till utseende frisk och vältränad kropp.Skall man anse att det är ok så länge en person inte lider bieffekter av det utåt sett utan att det bara är personens kropp som lider inombord men utåt sett ser väldigt frisk ut.En stor del av Steroidanvändarna brukar det manliga könshormonet testosteron i avsevärt högre doser än det normala, många gånger upp till 100dubbla. Testosteron som i höga doser får kroppen att utveckla symptomer så som acne, vätskeansamlingar.Jag har valt att leta på internet efter information om hur man kan få tag i olika preparat samt hur man skall gå till väga för att komma vidare med själva användandet av Steroider. Internet är ett väldigt öppet forum för brukarna och det diskuteras väldigt öppet om råd vad gällande preparat samt hur själva användandet skall ske. Den fakta jag fått fram tyder på att doping är väldigt utspritt och att det är väldigt vanligt på gymmen runt om i städerna i Sverige och att det är väldigt enkelt att få tag på för den som vill och har tillgång till internet..

Patienters bristande följsamhet eller compliance till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande problem som resulterar både i merkostnader för vården och försämrat behandlingsresultat. Problemet har också visat sig gälla för läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera läkemedelsuttag och följsamhet för patienter i åldern 60-69 år som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i Jämtland under åren 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 män. Patientprofiler upprättades där följsamheten i % uträknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket uträknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden.

There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. Thispaper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience ofanabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities.The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on thefocus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. Forcollection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS.The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, inrelation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursivepsychologists, interpretative repertoires and subject positions.

Introduktion Rädsla för komplikationer är en faktor som man vet påverkar följsamheten. Oföljsamhet kan vara ett resultat av att patienten inte ser de långsiktiga fördelarna med sin behandling utan ser biverkningarna som ett alltför stort problem för att fortsätta sin läkemedelsbehandling. Det har visat sig att patienter gör en mer realistisk riskbedömning om biverkningarna presenteras numeriskt istället för verbalt. Syfte Att undersöka hur biverkningarna för antiinflammatoriska medel, icke Steroider för utvärtes bruk i ATC-kod M02AA står presenterade i de olika informationskällorna FASS, Patient-FASS, Produktresumé och Bipacksedel. Material och metod Bipacksedlar och Produktresuméer hämtades från läkemedelsverkets hemsida, FASS-texter och Patient-FASS-texter hämtades från www.fass.se.

AAS (Anabola Androgena Steroider) vållar stora problem i samhället. Det har visat sig att det är många personer utan någon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketräning. Missbruket kan leda till personlighetsförändringar såsom ökad aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa våldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det är få som känner till detta såväl inom polisen, idrotten och samhället i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fått ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det är fortfarande få personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen.

The key purpose of this research has been trying to understand, and study how assyrian/syriac youth create their identity under the influence of two or several different cultures. We have also looked upon how different factors such as history, religion, language, family and school play a role in the youths identity development.We have used a qualitative method in our study where we have interviewed six assyrian/syriac youth. Because of their Christian faith the assyrian/syriac group has been forced to migrate from their countries to different parts around the world. In the new countries the group has been forced to create and live in a diasporaculture. The city Södertälje in Sweden has developed to become a metropole for this ethnic group where they have founded a substantial diasporaculture.

Doping är ett vitt begrepp och omfattar en hel del olika illegala preparat. Det som i idrottens regelverk anses vara doping är betydligt mer omfattande än vad som enligt lag anses vara doping. Vi har i vår rapport främst främst valt att belysa problematiken kring AAS i samhället. AAS står för anabola androgena Steroider. Preparaten togs fram i slutet av 30-talet i medicinskt syfte, men i dag används AAS främst som dopingpreparat.