Kartläggning av uttag av läkemedel vid obstruktiv
lungsjukdom
patienter i Jämtland 2000-2004 i åldern 60-69
år.
Patienters bristande följsamhet eller compliance till läkemedelsordination är ett vanligt förekommande problem som resulterar både i merkostnader för vården och försämrat behandlingsresultat. Problemet har också visat sig gälla för läkemedel mot obstruktiva lungsjukdomar som astma och KOL. Syftet med denna studie har varit att analysera läkemedelsuttag och följsamhet för patienter i åldern 60-69 år som medicinerat mot obstruktiv lungsjukdom i Jämtland under åren 2000-2004. Totalt ingick 266 patienter i studien varav 173 var kvinnor och 93 män. Patientprofiler upprättades där följsamheten i % uträknades genom att ta totala antalet DDD (definierad daglig dygnsdos), vilket uträknades med uppgifter om DDD och förpackningsstorlek för varje uttag, och dela det med behandlingstiden. Resultaten visar att 56 patienter hade endast 1 uttag, 76 patienter hade gjort mellan 2-5 uttag och 134 patienter hade gjort mer än 5 uttag. Adrenergika dominerade i antalet uttag tätt följd av steroider. Det var försumbar skillnad i antal uttag mellan män och kvinnor. Ytterligare analyser gjordes på de patienter som hade mer än 5 uttag av steroider och kombinationspreparat eftersom dessa mediciner ges som underhållsbehandling i motsats till adrenergika som är ?vid behovs? medicinering. I denna grupp visade det sig att 23 % hade god följsamhet, definierad som 80-120 %, medan 62 % var underanvändare och 15 % var överanvändare. Ingen större skillnad i compliance mellan könen upptäcktes. Den dåliga följsamheten och oregelbundenheten i läkemedelsutköpen kan även ha andra förklaringar. Patienten kan ha hämtat läkemedel på annan ort varvid uttaget inte registrerades i Jämtlands. Patienten kan också ha haft en bättringsperiod eller avlidit. Slutsatsen av undersökningen är att många patienter i den aktuella åldersgruppen inte använde läkemedel på rätt sätt utan att de tog för lite steroider. Genom bättre samsyn mellan vård och patient och större informationsinsatser längs vårdkedjan borde detta kunnat undvikas. Om patienten får insikt och förståelse för behandlingens betydelse för sjukdomens utveckling kan följsamheten kanske förbättras och därigenom kan både patient förskonas från onödig sjukdom och samhället spara onödiga kostnader.