Vid Stabilisering av betongstommar är det komplicerat att välja en korrekt elasticitetsmodul. Detta då stommens laster verkar under både kort och lång tid. I detta examensarbete utförs en noggrann kryptalsberäkning för varje plans vertikala element, där hänsyn tas till den varierande byggtiden. Utifrån det analyseras kort- och långtidslaster med respektive elasticitetsmodul för att erhålla en ekvivalent elasticitetsmodul som tar hänsyn till de olika belastningstiderna. Denna elasticitetsmodul bestäms efter förhållandet mellan stommens knäcksäkerhet, snedställning och den vindlast som verkar på byggnaden.Den ekvivalenta elasticitetsmodulen ligger till grund för mer noggrann indata än tidigare vid stabilitetsberäkningar och redovisas i diagram som sedan kan användas i det praktiska ingenjörsarbetet.Där inget annat anges utförs beräkningar enligt Eurokod 2.Där inget annat anges är figurerna ritade av författarna..

Förorenade områden har visat sig vara ett allvarligt miljöproblem i hela världen, och enligt Svenska Naturvårdsverket finns det bara i Sverige cirka 40 000 förorenade områden. Många etablerade efterbehandlingsmetoder är resurskrävande och det finns ett behov att utveckla nya metoder som till exempel in situ-immobilisering vars syfte är att minska föroreningars spridning genom inblandning av tillsatsmedel i jorden. Nollvärt järn har visat sig effektivt för Stabilisering av CCA-förorenad jord från träimpregnering, genom de kemiska reaktioner som sker mellan bildade järn (oxid)hydroxider och föroreningar. Men Stabiliseringen påverkas av bland annat redoxförhållanden och organiskt innehåll i jorden. Från industrins sida är Stabilisering av CCA-förorenad jord intressent eftersom det kan innebära nya användningsområden för deras produkter.

Rostugnsstoft är ett processavfall som uppkommer vid Rönnskärsverkens metallframställning. Stoftet innehåller stora mängder kvicksilver, arsenik, koppar, järn och ett flertal andra ämnen. Rostugnsstoftet är mycket komplext i sin sammansättning, uppvisar stora variationer och klassas som farligt avfall. I nuläget planerar Rönnskärsverken för en slutlig deponering av vissa processavfall, däribland rostugnsstoft. Ökande krav och nya kriterier avseende lakbarhet för avfall inför deponering har skapat ett behov av ytterligare studier gällande sammansättning, karaktärisering och Stabilisering av processavfall.

På grund av stora stadsbränder under slutet av 1800-talet tilläts inga höga bostadshus med trästomme i Sverige fram till 1994. De byggnadsstadgar som innebar förbud mot att bygga högre än 2 våningar med trästomme ersattes 1994 med brandskyddskrav. I och med det fick flervåningshus med trästomme byggas. Vid byggande av flervåningshus krävs ett fungerande stabiliserande system och Stabilisering mot horisontalkrafter. Ett sätt att stabilisera är genom skivverkan.

På senare tid har man börjat satsa på utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limträ för bostadshus i flera våningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva träväggar finns redan, men även dessa har utvecklingspotential. Ett område som behöver studeras är Stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu är hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De är två likadana 5½-plans trähus.

Detta examensarbete ingår som den första, och utgör den laborativa delen av ett forskningsprojekt där Stabilisering av sulfidjord undersöks. Syftet med arbetet var att undersöka vilken eller vilka bindemedelskombinationer respektive inblandningsmängder som är lämpligast för Stabilisering av sulfidhaltiga jordar. Målet med studien är att genom laboratorieförsök finna ett eller flera bindemedel som ger en tillfredsställande Stabiliseringseffekt. Resultat från tidigare utförda Stabiliseringsprojekt i sulfidjord har sammanställts och utvärderats och legat till grund för den laboratoriestudie som genomförts. Laboratoriestudien omfattar en inblandningsserie där jord från fyra djup från samma provlokal använts.

Denna rapport är en jämförande studie av utvalda konsolidanter som används till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trä. Av de trägnagande skadeinsekter vi har i Sverige är det främst den strimmiga trägnagaren som är intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trägnagaren, en liten skadeinsekt som kan åstadkomma stor skada om den får verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och är ett stort problem då den angriper alla typer av träslag. Nedbrutet insektsangripet trä förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i träet.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

I Sverige skapas årligen stora mängder biprodukter från den inhemska stålindustrin. Enbart från ljusbågsugnarna uppgår mängden producerad slagg till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent går direkt på deponi. För att minimera mängden deponerad slagg finns i dagsläget planer på att i stället använda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vägar. Problemet med slaggen är dock dess tungmetallinnehåll. Tungmetaller som krom och molybden lakar lätt ut i naturen då de inte är stabilt bundna.

I dagsläget finns ingen bearbetad beräkningsmodell för fästplåtar enligt Eurokod. Syftet med detta examensarbete är att utforma en fungerande och lättförståelig beräkningsmodell för dessa fästplåtar. Arbetet har begränsats till fästplåtar med fyra och sex förankringar bestående av varmvalsat stål samt armeringsstänger som förankring. Beräkningsmodellen är uppbyggt med hjälp av studier på gamla beräkningar samt nya aspekter som anses vara relevanta som sedan översatts till Eurokod.  Fästplåten har analyserats utifrån normalkraft, tvärkraft och moment samt samverkan mellan dessa krafter. Varje ingående konstruktionsdels kraftkapacitet har kontrollerats och sedan sammanställts till en totalt tillåten kraft.

I examensarbetet undersöks kalkStabiliserings potential som metod i skånsk lermorän. Detta utförs dels genom att laborativt undersöka och utvärdera frostbeständigheten hos ostabiliserad och med kalk stabiliserad lermorän och dels genom att teoretiskt studera en terrasstabiliserad vägkonstruktions tjälegenskaper i jämförelse med en vägkonstruktion med ostabiliserad lermorän. I bedömningen beaktas även dimensioneringsförutsättningarna för en terrasstabiliserad vägkonstruktion och dessa jämförs med dimensioneringsförutsättningar för ett terrassmaterial av ostabiliserad lermorän. Examensarbetet är uppdelat i fyra steg. I det första steget genomförs en litteraturundersökning för att ge en överblick över kalkStabilisering som metod samt i vilka jordar metoden är tillämpbar.

I Sverige fanns, mellan 1874 och 1994, ett förbud mot att bygga bostadshus med fler än två våningar i trästomme. Under denna tid försvann större delen av hantverks- och ingenjörskunnandet och man fick därför börja från början då förbudet hävdes. Byggandet gick till en början trögt, men tog fart i och med regeringens nationella träbyggnadsstrategi och utvecklandet av byggande med massivträ i början av 2000-talet. Limnologen i Växjö är ett bra exempel på hur långt fram Sverige ligger i utvecklingen, men det pekar också på områden inom tekniken som behöver förbättras.Den här uppsatsen behandlar översiktligt hur trähusbyggandet har sett ut i Sverige och beskriver sedan Limnologen med fokus på entreprenadform, Stabilisering, brandskydd och akustik. Vidare beskrivs hur massivträtekniken har utvecklats och hur byggsystemet för massivträ har tagits fram..

Chemical stabilization of mine waste from Ljusnarsbergsfältet with sewage sludge and calcium carbonate residuesMine waste from Ljusnarsbergsfältet in Kopparberg, Sweden, is considered to constitute a great risk for human health and the surrounding environment. Some of the waste rock consists of sulphide minerals. When sulphide minerals come into contact with dissolvedoxygen and precipitation, oxidation may occur resulting in acid mine drainage (AMD) and the release of heavy metals. The purpose of this study has been to characterise the waste material and try to chemically stabilize the waste rock with a mixture of sewage sludge and calcium carbonate. The drawback of using organic matter is the risk that dissolved organic matter can act as complexing agents for heavy metals and in this way increase their mobility.

Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med Stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.

År 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads stomme kan byggas i brännbart material. Detta öppnade således upp en helt ny marknad för flervåningshus i trä. En byggnad utsatt för vindlast måste konstrueras med avseende på övergripande stabilitet, då hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje våningsplan bestående av bjälklag och väggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete är att bidra med kunskap till hur ett åtta våningar högt kontorshus kan stabiliseras genom skivverkan i skivregelväggar. En fullständig dimensionering av byggnad vad gäller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjälklag och väggar ner till grundkonstruktionen redovisas.