Stabilisering av krom i ljusbågsugnsslagg
I Sverige skapas årligen stora mängder biprodukter från den inhemska stålindustrin. Enbart från ljusbågsugnarna uppgår mängden producerad slagg till drygt 400 000 ton, av vilket 80 procent går direkt på deponi. För att minimera mängden deponerad slagg finns i dagsläget planer på att i stället använda slaggen som byggnadsmaterial i bland annat vägar. Problemet med slaggen är dock dess tungmetallinnehåll. Tungmetaller som krom och molybden lakar lätt ut i naturen då de inte är stabilt bundna. Målet med detta examensarbete är att utreda och verifiera om det går att stabilisera kromen i slaggen med tillsats av magnesiumoxid. Undersökningar som tidigare gjorts visar att tillsats av magnesiumoxid till slagg kan bidra till bildningen av den stabila fasen magnesiumkromit. Finns kromet bundet som magnesiumkromit är risken för kromutlakning minimal. Fyra olika slaggvarianter undersöktes. Två av dessa modifierades med tillsats av magnesiumoxid. Totalanalysen från försöken visar att samtliga modifieringshalter som eftersträvats uppnåtts. Skaktestet tyder på att mängden utlakad krom minskar vid moderata mängder tillsatt MgO men ökar vid större tillsatser. Undersökningen med XRD tyder inte på några distinkta förändringar slaggerna emellan. SEM undersökningen visar en tydlig samexistering av krom, magnesium och syre. Slutsatsen från arbetet är att tillsats av magnesiumoxid har inverkan på kromutlakningen. SEM undersökningen tyder på en bildning av magnesiumkromit, medan XRD analyserna varken talar för eller emot en eventuell bildning av magnesiumkromit. Utlakningstendensen för molybden verkar följa krom. Många frågetecken kvarstår när det gäller slaggens lakningsegenskaper med avseende på krom. Fortsatta studier bör genomföras, där optimal halt magnesiumoxid bestäms. Undersökningar bör även genomföras där hänsyn till elementen aluminium, järn och mangan tas. För att underlätta analyseringsarbetet är syntetiska slagger att rekommendera.