Betalaktamaser med utvidgat spektrum så kallade Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) är enzymer som produceras av bakterier och som har en avgörande roll ur kliniskt perspektiv då de blir resistenta mot de flesta antibiotika vilket leder till begränsade behandlingsalternativ. För att selektera fram dessa bakterier användes kromogena agarplattor vid odling, vilka selekterade bort jästsvampar och grampositiva bakterier och underlättar detektionen av ESBL-positiva stammar. Syftet med studien var att jämföra tre olika selektiva agarplattor CHROMagar ESBL, ChromID ESBL och CHROMagar C3GR genom att utvärdera deras Specificitet och sensitivitet. Totalt användes 130 olika patientprover från feces, blod, sår och urin, vilka valdes ut slumpmässigt ur den rutinmässiga diagnostiken. Proverna odlades på de tre agarplattor.

BakgrundAkut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp. SyfteAtt jämföra sensitivitet och Specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit. MetodEn litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits. ResultatSensitiviteten och Specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syfte var att a) undersöka interbedömarreliabiliteten av testerna Neer sign (NS), Hawkins-Kennedy test (HKT) och Jobe test (JT), samt b) undersöka sambandet mellan resultatet vid NS, HKT och JT med resultatet vid muskuloskeletal ultraljudsundersökning hos patienter med subacromial smärta. Frågeställningarna var följande: Hur är interbedömarreliabiliteten för NS, HKT och JT? Vilken sensitivitet och Specificitet har NS, HKT och JT som enskilda test respektive tillsammans i ett testbatteri för att diagnosticera subacromial smärta med muskuloskeletalt ultraljud som referensmetod? Hur väl samvarierar ett positivt impingementtest med ett onormalt lågt avstånd mellan humerus och acromion? Finns det någon skillnad av det acromiohumerala utrymmet (AHD) mellan personer med eller utan impingement i skuldran? Metod: 18 forskningspersoner (fp) med skulderbesvär (medelålder 54 år, besvärsduration median 2,25 mån) rekryterades konsekutivt.  Under samma dag undersöktes fp av två sjukgymnaster med testerna NS, HKT och JT. Ultraljudsundersökning utfördes inom åtta dagar och användes som referensmetod vid uträkning av sensitivitet och Specificitet för de kliniska testerna.

För att en mjölkko ska vara vid god hälsa och producera optimalt är det viktigt att hennes energimetabolism är i god balans. Förhöjda nivåer av ketonkroppar (?-hydroxybutyrat, acetoacetat och aceton) är en indikation på att störningar i energibalansen föreligger och har i flera studier kopplats samman med ökad risk för sjukdomar och sänkt mjölkproduktion. I veterinär ambulatorisk verksamhet används olika snabbtester för att enkelt påvisa förhöjda nivåer av ketonkroppar i mjölk, urin och blod.Syftet med denna studie var att utvärdera fyra snabbtesters tillförlitlighet för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor, under svenska förhållanden, i jämförelse med en verifierad laboratoriemetod.Från 51 mjölkkor i olika laktationsstadier samlades blod-, mjölk- och urinprov. Förekomsten av ketonkroppar undersöktes med fyra olika snabbtester: Precision Xceed (helblod), PortaBHB milk ketone test (mjölk), Acetontest (mjölk) samt Ketostix (urin).

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och användarvänligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernäring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som här anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansåg MEONFs instruktioner och frågor lätta att förstå, svara på (100 %) samt att frågorna var angelägna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och Specificitet (0.78) jämfört med MNA. Sensitiviteten var högre än den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

Syfte: Syftet är att undersöka validiteten gällande hur väl accelerometern klassificerar mätningar vid 5 sekunders epok. Metod: Ett total av 13 barn i åldrarna 3-5 år inkluderades i studien som genomfördes med accelerometer GT1M och observation med hjälp av observationsprotokollet CARS. Varje barn hade på sig accelerometern i totalt 55 minuter och observerades samtidigt. Detta för att sen jämföra om accelerometern klassificerar samma beteende som observatörerna observerar. Beteendena var indelade i 4 klassificeringar: stillasittande, låg fysisk aktivitet, moderat fysisk aktivitet och kraftig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten/inaktiviteten var uppskattad efter 5 olika forskares skärningspunkter: Freedson (FR), Puyau (PU), Treuth (TR), Mattocks (MT) och Evenson (EV).

Mastit är ett stort problem för mjölkproducenter världen över. Mastiter ger försämrad djurvälfärd och stora ekonomiska förluster, både på grund av behandlingskostnader och minskad mjölkavkastning. Studier tyder på att det är de subkliniska mastiterna som kostar mest för bönderna, då de är vanligare än de kliniska fallen och leder till minskad mjölkproduktion. Dessa mastiter ger inga kliniska symtom eller synliga förändringar i mjölk och är därför svåra att diagnostisera. I USA är det vanligt med sintidsbehandling med antibiotika av alla kor för att minska mastitprevalensen.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka sensitiviteten och Specificiteten hos BMI vid klassificering av övervikt, samt att jämföra gränsvärdena för övervikt mätt med BMI med gränsvärdena för övervikt mätt i fettprocent med BodPod.MetodUrvalet i studien bestod av 359 deltagare mellan 30-50 år (medelvärde ? 39,7 år). Av dessa 359 var 192 kvinnor och 167 män. Deltagarna var indelade i fyra aktivitetsnivåer ? stillasittande, lågaktiva, aktiva och mycket aktiva.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever på konstnärlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation på Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte äratt undersöka upplevelser av feedback från lärarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre årskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrån metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mål och syfte med uppgifter ofta äroklara och att feedback på skolan brister i både kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den Specificitet som forskning visar är viktig.Eleverna önskar att lärarna tydligare uttrycker sina åsikter. Utöverfrågeställningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag på reflektionsämnen, riktade till lärarna..

Vid diagnostisering av halskärlsstenos återfinns olika preferenser på metoder från sjukhus till sjukhus. Denna studie hade som mål att undersöka vilken av dessa två modaliteter, MRT och DT, som hade mest vetenskapligt stöd för diagnostiseringen av halskärlsstenos. Syftet med studien var att via en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt försöka framhäva vilken av de två modaliteterna som är optimal för att diagnostisera halskärlsstenos. Litteraturöversikten utgick ifrån en framställd frågeställning efter förstahandsgranskning av relevanta artiklar; Vilken modalitet är mest tillförlitlig gällande diagnostiseringen av carotisstenos? Litteratursökningen genomfördes och fann 11 artiklar efter granskning som passade för den utsatta frågeställningen.

Vår studie är inriktad på att finna en heltäckande modell för lönsamhetsberäkningar på utbildning mellan företag. Genom en fallstudie har vi studerat Axis Communications' Academy, där Axis Communications utbildar sina kunder inom nätverkskameror. Vi har fört samman avkastningsberäkningar (RoI) med kunskapsöverföring och utvärdering av utbildning till en modell vi kommit att kalla Modell för Kunskapsöverföring, Utvärdering och Lönsamhet, KUL-modellen. Modellen har sammanfört tidigare forskning inom Knowledge Transfer och Human Resource Development, för att komplettera RoI. I modellen framgår att det går att mäta kunskapsöverföringen i en utbildning genom faktorerna Erfarenhet, Avstånd, Relation, Motivation, Reaktion, Implicitet och Specificitet.

Alzheimers sjukdom (AS) är den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 års ålder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lång tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket är det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde användas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgått en minnesutredning.

Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexualitet och livskvalitet. En litteraturstudie om förändringar i sexualiteten efter behandling för prostatacancer och dess påverkan på patientens livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, som spänner över såväl religiösa, geografiska som socioekonomiska gränser. En metod för att hitta dessa kvinnor är att administrera ett så kallat screeningverktyg eller frågeformulär. De tillgängliga verktygen är många och inget anses än vara vedertaget inom svensk hälso- och sjukvård.Syfte Att sammanställa en översikt av olika screeningverktyg som kan hjälpa sjuksköterskan att upptäcka mäns våld mot kvinnor.Metod Litteraturöversikt i form av en beskrivande sammanställning, baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.Resultat En sammanställning av sex screeninginstrument (ASI, HITS, PVS, STaT, WAST och WEB) presenteras. Frågeformulärens sensitivitet och Specificitet redovisas, exempel på frågor samt styrkor och svagheter i formuläret beskrivs.Slutsats De sex beskrivna screeninginstrumenten har ett gemensamt syfte, att upptäcka våld. De skiljer sig åt i psykometriska egenskaper och är svåra att jämföra med varandra.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor men med rutinmässig mammografiscreening vartannat år och tidig samt effektiv behandling, har dödligheten minskats de senaste två decennierna. Orsakerna till varför vissa kvinnor får bröstcancer är inte klarlagda. Det kan bero på flera bidragande faktorer, bland annat arvsanlag. En del av den ärftliga bröstcancern beror på mutation av bröstcancergen1 (BRCA1) och bröstcancergen2 (BRCA2). Mutationsbärare tillhör en högriskgrupp och erbjuds därför årlig screening med magnetresonanstomografi (MRT), mammografi och ultraljud redan i ung ålder för att tidigt kunna upptäcka och behandla eventuell bröstcancer.