Ett fartyg är en stor investering och sjöfartsbranschen betraktas traditionellt såsom riskfylldmed svårprognostiserade kassaflöden. Då huvuddelen av kapitalet anskaffas genom banklånär faktorerna som tas hänsyn till vid kreditgivningen en intressant fråga för branschen.Trenden att bygga mer specialanpassade fartyg ger upphov till frågan om och på vilket sättden påverkar kreditbedömningen. Vad som är en specialanpassning är i branschen ensubjektiv bedömning.Undersökningen syftar till att undersöka om ett produkttankfartygs specialiseringsgradpåverkar kreditbedömningen och belåningsgraden. Undersökningens problem besvaras utifrånintervjuer, vilka har genomförts med respondenter från de fyra affärsbankerna SvenskaHandelsbanken, Nordea, Swedbank och SEB samt från Svenska Skeppshypotekskassan. Föratt tillföra kredittagarens dimension har två ytterligare respondenter intervjuats, en somarbetar på Sveriges största tankfartygsrederi och den andra som är styrelseledamot av ett parrederier på Donsö.En redare låter specialanpassa ett fartyg av främst tre skäl: Som en teknisk utveckling ibranschen, som kundanpassning för att kunna sysselsätta fartyget under en viss charter och föratt skapa en ny nisch på marknaden.

Denna rapport återspeglar framtagandet av ett företags webbplats. Då själva utvecklandet av webbplatsen har varit en praktisk tillämpning så tar rapporten snarare upp utvecklingen på ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie.Vilka tekniker och metoder som har använts i det praktiska arbetet, såsom användbarhet, semantisk uppmärkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vävts in i arbetets olika implementeringsfaser. Då också ett Specialanpassat CMS (innehållshanteringssystem för redigering av webbplatsens innehåll) har utvecklats för webbplatsen så beskriver rapporten också arbetet kring detta..

Denna rapport avser att undersöka för- och nackdelar med att utveckla ett för ändamålet Specialanpassat system eller utnyttja de standardsystem, som i det aktuella fallet tryckerikoncernen JMS redan äger och använder. Genom en mer noggrann definiering av ickefunktionella krav på bland annat användbarhet har en specialanpassad prototyp framställts. I projektet användes metoder för kravinsamling som ledde till en kravspecifikation och i sin tur slutade med en färdig prototyp. Prototypen jämfördes med två standardsystem genom användartester och intervjuer. Prototypen visade sig leva upp till de krav som upptäcktes.

Denna rapport redovisar utvecklingen av ett Specialanpassat inredningssystem till en semiprofessionell diskmaskin. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde under vårterminen 2009 i samarbete med ASKO Appliances.ASKO tillverkar idag diskmaskiner för hemmabruk och de vill nu rikta in sig mer mot olika målgrupper inom den offentliga sektorn. Målet var därför att specialutforma inredningssystem till de som ansågs ha störst behov. Ett krav var att dessa system skulle passa ASKO:s nuvarande diskmaskinsplattform XXL.Arbetet inleddes med behovsanalyser och undersökningar av marknaden idag. Resultatet av dessa låg sedan till grund för konceptutveckling.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Denna rapport utreder om kombinationen GPS/PDA är ett lämpligt verktyg för inmätning i fält där kraven på systemet är: Att det ska vara lättanvänt, inte kräver specialutbildning samt positionering inom 10 meter är fullt tillräckligt. I övrigt skulle systemet samarbeta med befintliga system utan att inkräkta i dessa. Målet med projektet var att konstruera en prototyp till ett system som personer med liten datorvana skall kunna använda och det skall ge enklare och billigare datainsamling. Som metod för att lösa denna uppgift byggde vi en fungerande prototyp till ett system bestående av en handenhet med integrerad GPS-mottagare. Handenheten fick ett för uppgiften Specialanpassat användargränssnitt.

?One-to-one marketing? är en marknadsföringsidé där relationen mellan kund och leverantör står i fokus. Den kunskap om en specifik kund som leverantören får via relationen kan användas för att utforma erbjudanden anpassade för just den kunden. Erbjudandena är ämnade att påverka relationen positivt och göra kunden lojal till leverantören. Nya tekniska hjälpmedel har medfört att information om kundens preferenser kan lagras och bearbetas för att därefter användas till att utforma dessaerbjudanden.

Denna rapport omfattar skapandet av en träningsmiljö tänkt att placeras utomhus i Karlstad och är anpassad för rullstolsburna individer. Arbetet har utförts på uppdrag av Karlstad kommun och motsvarar som ett examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Innovationsteknik och Design, vid fakulteten för Hälsa, Natur och Teknikvetenskap. Arbetet har utförts vid Karlstad Universitet under våren 2014.Karlstad kommun har sett ett behov av träningsutrustning i utomhusmiljö tillgängligt för rullstolsburna. På många träningsplatser i dagsläget stängs rullstolsburna ute från träning då det finns få möjligheter att justera den utrustning som erbjuds. Ur ett användarperspektiv anses träningsmöjligheterna vara otillräckliga vilket har legat till grund för detta arbete.Utfrån uppdragsgivarens synpunkt och krav samt genom informationsinsamling, intervjuer och obervationer formulerades en produktspecifikation.

På Scanias motorbearbetningsfabrik finns det ett stort antal verktygsmaskiner av olika modeller och fabrikat med varierande styrsystem. Verktygsmaskinerna styrs av operatörer via operatörspaneler, en huvud- och en verktygspanel. Det är vanligt att en operatör är ansvarig för flera maskiner under en arbetsdag. Operatörspanelernas gränssnitt skiljer sig åt från maskin till maskin beroende på vilken maskintillverkare och vilket styrsystem den har. Detta gör att operatörerna kan ha svårt att hitta funktioner eller information i gränssnittet när de går från en maskin till en annan.