Sök:

Utveckling av operatörsinterface till verktygsmaskiner


På Scanias motorbearbetningsfabrik finns det ett stort antal verktygsmaskiner av olika modeller och fabrikat med varierande styrsystem. Verktygsmaskinerna styrs av operatörer via operatörspaneler, en huvud- och en verktygspanel. Det är vanligt att en operatör är ansvarig för flera maskiner under en arbetsdag. Operatörspanelernas gränssnitt skiljer sig åt från maskin till maskin beroende på vilken maskintillverkare och vilket styrsystem den har. Detta gör att operatörerna kan ha svårt att hitta funktioner eller information i gränssnittet när de går från en maskin till en annan. Målet med projektet är att ta fram ett förslag på ett standardiserat gränssnitt med tillhörande startsida men också ta fram en guideline. Det är tänkt att Scania ska använda guidelinen för att utvärdera användarvänligheten på gränssnitten vid nyanskaffning eller renovering av maskiner.Utifrån intervjuer och observationer med operatörer har data samlats in om för- och nackdelar med dagens styrsystem. De vanligaste styrsystemtillverkarna på Scania är Fanuc och Siemens men även andra systemtillverkare förekommer. I styrsystemet finns det ett specialanpassat operatörsgränssnitt, OG, innehållandes de vanligaste funktionerna för att styra maskinen i daglig drift. De problem som kartlades i OG:et sammanställdes i en problemlista. Några av problemen var att menyer hade olika benämningar och placeringar, både mellan maskiner med samma och olika styrsystem. Andra exempel är ej konsekvent färgsättning, information av samma typ kan vara placerat under olika menyer, otydliga larm- och meddelandetexter och dålig koppling mellan funktioner i OG:et och knappar på panelen. Operatörernas önskemål och behov som framkom under intervjuerna har även de sammanställs i en lista. Några av önskemålen var att kunna sortera verktyg efter livslängd, åtgärdsinformation för larm och tydligare verktygslistor.Utifrån den insamlade datan upprättades en kravspecifikation och en lista med önskemål. Kravspecifikationen och önskemålen delades upp i krav och önskemål som ställs på operatörspanelen respektive gränssnittet. Kravspecifikationen användes som ett hjälpmedel för att utvärdera de framtagna konceptförslagen och dagens gränssnitt.Ett antal olika konceptskisser togs fram via Brainstormning, på både layoutförslag men också förslag på symboler, verktygslistor och olika sätt på hur information kan presenteras. Konceptskisserna sattes ihop till fyra olika konceptförslag som sedan viktades mot kravspecifikationen och mot önskemålen. Koncept 2 och 4 uppfyllde kraven med högst andel på 68% respektive 69%. För att ha något att jämföra koncepten mot utvärderades också dagens gränssnitt som fick 50%. Både Koncept 2 och 4 vidareutvecklades och utvärderades ytterligare en gång mot kraven och önskemålen. De vidareutvecklade koncepten fick båda ökad uppfyllnadsgrad på 81% respektive 78%. Till koncepten togs förslag på en panelutformning fram för både Fanuc och Siemens men även ett eget förslag, P1. Panelkoncepten viktades mot kravspecifikationen och önskemålen som fanns för panelen. De förslag som fick högst uppfyllnadsgrad var P1, sedan Fanuc och sist Siemens. Trots detta rekommenderas Fanucs panelutformning eftersom den är mest implementerbar. Parallellt med konceptförslagen togs en guideline fram. Guidelinen resulterade i en checklista med tillhörande mallar som kan användas för att utvärdera OG:et och panelen i samband med nyanskaffningar av maskiner eller styrsystem. Fokus har legat på att jämföra Fanuc och Siemens gränssnitt. Kartläggningen visade att de två systemen är lika varandra men den största skillnaden är att verktygslistan i Siemens är mer användarvänlig än Fanuc. Trots det är detta inte en tillräcklig anledning för att rekommendera Siemens över Fanuc. Startsidan från Koncept 2 rekommenderas att införas på en eller flera maskiner för en testomgång. Om operatörerna är nöjda med utformningen och sidan fyller ett behov bör startsidan användas och värderas högre i checklistan.

Författare

Evelina Lindström Sofia Terzenidou

Lärosäte och institution

Luleå/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Nivå:

"Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå". Självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng utfört för att erhålla yrkesexamen på avancerad nivå.

Läs mer..