Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt Sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta Sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens Sparande.

Personliga beslut om Sparande drivs av många olika motiv, några är, behovet av att bygga upp tillgångar för att finansiera konsumtion under den senare delen av livet, osäkerhet om framtiden och att spara åt nästa generation. Sparandet för konsumtion under pensionsåren är generellt ansett som det viktigaste motivet till att spara. En faktor som ger ett ökat intresse för att studera Sparande ärden åldrande befolkningen i de rika delarna av världen. Medelåldern i Europa stiger och befolkningen blir äldre och lever längre.Resultaten visade att inflationen var den variabel som har störst påverkan på sparkvoten. Inte långt efter kom variablerna arbetslöshet, inkomsttillväxt och handelsbalans.

Sveriges hushåll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet är ett kontinuerligt Sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin påverkar detta Sparande. Denna uppsats fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen räntan. I denna uppsats undersöks om det finns något samband mellan förändringar i reporäntan och hushållens Sparande.

Jag har med hjälp av King-Fullerton modellen jämfört den effektiva marginalskatten på Sparande och investeringar i realkapital. Jag har jämfört Sparande i företagssektorn, där jag tittat på investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, där jag tittat på investeringar i egen villa, bostadsrättsfastighet och hyresfastighet från år 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes år 1991 innebar en sänkning av den effektiva marginalskatten för nästan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande år 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jämfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt Sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på Sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat Sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat Sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning..

I bakgrunden presenteras ämnet hem- och konsumentkunskap och dess roll iskolundervisningen. Kort om ämnets historia samt utveckling fram till idag med fokus påSparandet, även hur staten bedrivit en konsumentuppfostran och varför det är nödvändigt förmänniskor att ha en sund ekonomi. Att ämnet Sparande är aktuellt bekräftas ytterligare då Tvprogram utformas efter personers ekonomiska missöden, vilket ges exempel på i bakgrunden.Syftet är att se hur olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap berör Sparande och vadsom nämns i motsvarande läroböcker samt eventuella andra material. Syftet är också attundersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap väljer att utforma sin undervisning omSparande och varför de väljer sin strategi. För att besvara detta syfte användesdokumentanalys dessutom intervjuades fem lärare i hem- och konsumentkunskap.I resultatet presenteras innehållet i tre olika kursplaner i hem- och konsumentkunskap,motsvarande läroböckers innehåll samt annat läromedel om Sparande.

Efterfrågan på räntefria banktjänster har ökat i Sverige, vilket främst beror på den utvecklande invandringen som efterföljer religiösa principer i sitt vardagsliv. Detta har vidare resulterat i att allt fler individer i det svenska samhället väljer att avstå från stora lån samt Sparande då det strider mot deras religion. Individer som således är i behov utav kapital, vänder sig istället till vänner samt släktingar för att exempelvis kunna ha möjlighet till att köpa en bostad.En av de mest väsentliga faktorerna till varför konventionella banker inte utvecklar räntefria sparalternativ är på grund av reglering samt lagstiftning. Historiskt sett har det traditionella systemet i bankerna funnits under en väldigt lång tid, vilket resulterar i en effektiv reglerings- samt tillsynsorgan. Bankerna anser även att en utveckling av räntefritt Sparande kräver en efterfrågan som är större än vad den är i dagsläget.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konventionella banker förhåller sig till räntefritt Sparande samt hur den yttre omgivningen, exempelvis andra banker samt finansiella aktörer, påverkar banken.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och Sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån.

Uppsatsen behandlar svenskt hushållsSparande med utgångspunkt i Socialstyrelsens genomförda hushållsundersökning under året 1932-32. Syftet är att belysa Sparandet bland hushåll med begränsade ekonomiska möjligheter i en tid då de finansiella instrumenten och informationsflödena var mindre utvecklade jämfört med dagens samhälle. Undersökningen behandlar vilka sparformer hushållen valde och hur detta kan kopplas till olika motiv för Sparandet med stöd från tidigare forskning kring sparhierarkier. Sparhierarkier syftar till att beskriva Sparandet utifrån en stigande behovstrappa där första steget är att täcka grundläggande behov, såsom mat och husrum, till att slutligen möjliggöra större grad av självförverkligande.HushållsSparandet beräknas i studien först kvantitativt utifrån omfattning och val av sparformer och bedöms sedan kvalitativt med en ansats att förstå bakomliggande motiv till hushållens Sparande. Resultaten visar på ett aktivt och diversifierat Sparande bland arbetar- och lägre tjänstemannahushåll.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilket informationsutbyte som finns mellan EU medlemsstaterna, vad gäller medborgares utländska Sparande i ett EU land. Klimatet på den ekonomiska marknaden har blivit hårdare och möjligheterna till mer och mer komplicerade och invecklade transaktioner gör det svårare för myndigheterna att kontrollera Sparande utanför landets gränser. Svenska medborgare har över 1 000 miljarder kronor placerade på olika banker i utländska skatteparadis. I samband med att bankregister över bankkontoinnehavare i Liechtenstein offentliggjordes våren 2008 har frågan blivit än mer aktuell. Enligt svensk lag är det inte olagligt att placera pengar i skatteparadis, bara man tar upp det i sin deklaration och beskattas i det land där den skattskyldige har sin hemvist.

Titel:               Hur ser de svenska hushållens sparbeteende ut?Författare:      Oscar Sandlund och Joakim QvistHandledare:   Thomas KarlssonUppsatstyp:     KandidatuppsatsKurs:               2FE40E, VT11Program:        Ekonomprogrammet Inledning:       Sparkvoten hos de svenska hushållen har sedan 1950-talet haft en negativ trend. Är det då så att hushållen har valt att minska sitt Sparande, och hur kommer det sig? Även om sparkvoten har minskat, väljer hushållen att åtminstone sätta av en del av den disponibla inkomsten, även om inte lika stora avsättningar görs. I vilka sparformer väljer då hushållen att avsätta sina pengar till, och varför? Syfte:               Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka och tolka hur de svenska hushållens sparbeteende ser ut.

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) Sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt Sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall.

Investeringsklimatet i Sverige är idag en viktig fråga. Allt fler svenska investerare väljer att placera sitt kapital i utlandet, istället för i Sverige och utländska investerare väljer andra investeringsalternativ än Sverige. Ett sätt att mäta dessa flöden av kapital är att mäta graden av kapitalrörlighet mellan länder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över gränserna till de länder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats är att utifrån undersöka om det föreligger något samband mellan Sparande och investeringar, och om det finns någon kapitalrörlighet mellan länder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet påverkar detta samband.Vi har i vår slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan länder, i vissa länder i vår undersökning.

Utifrån Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med åldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita när pensionsåldern höjs. Konsumtionen ökar när pensionsåldern höjs eftersom en högre pensionsålder betyder en högre total löneinkomst som kan användas på konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan däremot både öka och minska när pensionsåldern höjs. Incitamentet till att öka Sparandet kommer från att man vill utjämna den högre konsumtionen som kommer från den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsåldern betyder att tiden som pensionär då man ska konsumera för sina sparade tillgångar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.