1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras på individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt Sparande, och är konstruerat för att vara självreglerande och självfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis på grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna också komma att behöva ett längre arbetsliv än nu för att nå samma pensionsnivåer som tidigare generationer.Min frågeställning i uppsatsen är:Vilka beskrivningar och föreställningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. När jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

JAK medlemsbank arbetar idag med att förbättra servicen genom att göra Internetbanken mer användarvänlig samt öka medlemmarnas tillgänglighet till insatta sparmedel. Traditionellt har JAK förmedlat Sparande och lån men med den förändring som nu genomförs kommer det även vara möjligt att i större utsträckning göra transaktioner till och från JAK-konton. Banken är inte med i Riksbankens gemensamma betalsystem, RIX, och använder sig inte av dagslånemarknaden för att få krediter. Utlåningen utgörs av de insatta sparmedlen och för att kunna genomföra transaktioner måste banken hålla sig med likvida medel. Denna uppsats undersöker dagens kontoformer utifrån ett kontraktsperspektiv och konstaterar att i det bundna Sparandet gäller ett monetärt lånekontrakt och det fria Sparandet ett oregelbundet depositionskontrakt.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur räntefria lån fungerar och är det i längden det bästa sättet att låna pengar på. Ger en räntefri bankverksamhet ett mer rättvist samhälle? Metod: I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod då vi har haft en intervju och inga data som är mätbara. Vår intervjumetod var ostrukturerad då den intervjuade hade chans att styra hur intervjun artade sig och en öppen dialog fördes. En undersökning kan ha olika avsikter, vi använde oss av de beskrivande och förstårliga.

I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån..

Sverige är ett land med ett mycket utvecklat Sparande. FondSparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondSparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling.

Syfte Syftet är att undersöka hur netto- och bruttoSparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den svenska fondmarknaden beror på fondernas avkastning. Vidare är syftet att undersöka om netto- och bruttoSparandet samt uttagen är återkommande. MetodFör varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts ? en för varje typ Sparande: nettoSparande, bruttoSparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner användes för undersöka sambandet mellan Sparande och avkastning samt om Sparandet var återkommande.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till Sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat Sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till Sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat Sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och Sparande a?r en outforskad fra?ga.

I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt är effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar främst om förmögenhetsskattens inverkan på tillväxt, jobb och nyföretagandet.Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt Sparande och skattepanering.En förmögenhetsskatt kan också leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare..

Uppsatsen syfte är att undersöka om fastighetsaktier är en säker investering eller inte samt kan det vara ett alternativt Sparande, istället för statsobligationer när en säker långsiktig investering efterfrågas. För att avgöra om fastighetsaktierna är säkra aktier används marknadsportföljen som referens på vad som ska anses vara en säker aktie. Genom att använda CAPM ansatsen kunde tillgångarna jämföras åt. Resultaten från analysen tyder på att det inte går att säga att fastighetsaktierna är säkrare än marknadsportföljen samt att de inte tycks vara ett bättre alternativ än statsobligationer på långsikt..

Syfte:På empiriska och teoretiska grunder vill vi förstå vad det är som bidrar till att lågprisvaruhuset Ge-Kås dragningskraft. Metod:Vi har genomfört en fallstudie om varuhuset Ge-Kås i Ullared. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss observationer av varuhusets kunder och intervjuer av bussresenärer. Den framtagna empirin har sedan jämförts med relevant teori. Teorin har hämtats ur böcker och artiklar inom ämnet.

I uppsatsen söker vi orsakerna till hushållens sparbeteende. Detta görs genom en komparativundersökning avseende sju europeiska länder. Vi använder en utvidgad livscykelmodell för attbestämma nio olika förklaringsfaktorer till hushållens sparbeteende. En modell specificerassom testas med poolad tidsseriedata. Två skattningar genomförs, en som förklarar hushållenssparbeteende utifrån en gemensam funktion samt en som förklarar hushållens sparbeteendeinom respektive land.Vi finner att förklaringsfaktorernas inverkan på sparkvoterna för de undersökta ländernaskiljer sig åt.

I en värld där finansieringskunskap blir allt mer viktig för individer kan man ställa sig frågan vilken effekt finansiell utbildning har på finansiellt beteende; och vad det är som påverkar finansiellt beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomistudenter på Handelshögskolan vid Umeå Universitet påverkas av de kurser inom finansiering de kan läsa vid institutionen då det kommer till deras vilja att spara och investera i olika sparformer och finansiella instrument. Vi har identifierat ett forskningsgap inom detta ämne. Artiklar som fanns på området var både geografiskt och metodologiskt skilda, vilket indikerar ett starkt behov av denna studie. Utifrån den befintliga teorin valde vi att undersöka sex finansiella beteenden: pensionsSparande, hållande av lågriskobligationer, Sparande i sparkonton samt övriga sparformer, och hållande av aktier samt riskfyllda investeringar. Vi ställde även frågan om vad i de finansiella utbildningarna studenterna själv tycker påverkar deras vilja att spara och investera i dessa i en positiv riktning.

Jag har utforskat hur en beteendeförändring kan genomföras med hjälp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom interaktionsdesign och tjänstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig på kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan få dem att öka sitt intresse för det privata Sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förändringsprocess av ett beteende kan gå till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer där jag främst har granskat vad kvinnor finner motiverande, både ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept på en banktjänst som innefattar de beståndsdelar som en sådan, enligt min undersökning, bör ha för att få kvinnor att bli motiverade till att spara pengar.