Specialarbete, 15 hpSvenska, LSV410Vårtermin 2013Handledare: Maja Lindfors ViklundExaminator: Rakel Johnson.

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och Sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta del av lärarnas upplevelser och föreställningar om tysta elever i skolan. De berättelser lärarna ger oss innehåller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lärare har deltagit i undersökningen som bygger på intervjuer. Resultatet visar att lärarna upplever svårigheter i mötet med tysta elever. De känner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nå dessa elever.

Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, Sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72).

Abstract Dorai Jacobsson, L & Romero Larsson, C (2008). Barns lek med artefakter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur barn på två förskolor leker med artefakter och vad dessa har för betydelse för deras samspel och kommunikation. Vi har utgått från Sociokulturell teori där människan ses som formad av sin miljö men också själv är med och förändrar den.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av Sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

Kunskapsbedömningar i träningsskola ska utgå från en läroplan utformad specifikt för elever i träningsskola. Den ska utgå från elevens förutsättningar. Syftet med denna studie är att låta lärare i träningsskola beskriva hur de utför kunskapsbedömningar. I studien beskriver lärare sitt arbete med kunskapsbedömningar i träningsskola. Studien beskriver också vad lärare använder för verktyg och vilken betydelse de anser att kunskapsbedömningar i träningskola har.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar i träningsskola.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är Sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i Sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö.

Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva pedagogers upplevelser av barns lärande utifrån ett Sociokulturellt synsätt och med olika utbildningsbakgrund. Det Sociokulturella synsättet valde vi eftersom läroplanen vilar på en Sociokulturell syn på lärande. Vi har utifrån vårt syfte valt att genomföra sex stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som fått sin förskoleutbildning under olika årtionden. Studien är genomförd i en kommun i Norrbottens län. Vårt resultat visade att barnsynen ändrats över tid och pedagogerna anger att det ibland kan finnas svårigheter att lägga sina gamla kunskaper om barns lärande som man fått vid sin utbildning åt sidan.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en hermeneutisk ansats där Sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer på gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, när det gällde elever som hamnat i någon form av skolsvårigheter. Med skolsvårigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tänkas behöva lite mer stöd av mentorerna än övriga elever i mentorsgruppen. Frågeställningarna sökte svar på hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvårigheter. Studien utfördes under våren 2011 i form av en webbenkät och avgränsades till tio gymnasielärare utspridda på fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en Sociokulturell referensram som grund.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till undervisningsform.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gått i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som använts är den kvalitativa forskningsintervjun, där sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter från skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergången, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lärarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av Sociokulturell teori, där de sociala sammanhangen betonas och därför är särskilt lämpade för en studie där upplevelsen står i centrum. Vad studien tydligt visar är att samtliga elever på förhand oroat sig för övergången till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt några egentliga problem.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och Sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.