Frågan om vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 åren, av vilka det senaste avgjordes så sent som 2012. Avgörandena har berört frågan huruvida bundenhet uppstår vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om bundenhet uppstår först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhållande till den andra parten fristående person.Med anledning av bristen på tydlighet i gällande rätt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rättstillämpningen, har det varit upp till HD att, med vägledning från lagtext, förarbeten, doktrin och allmänna principer, besvara bundenhetsfrågan. HD har, med härledning från en allmän princip, klargjort att bundenhet uppstår vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestämda personerna eller en i förhållande till den sist undertecknande parten fristående person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsändring som vidtagits av HD samt på vilket sätt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betänkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. Riktningsändringen, som synes bero på att HD valt att utföra en stilfull ändring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristående person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Vårt arbete syftar till att studera två övergripande tillvägagångssätt gällande annonsering vid en nylansering för att avgöra när det ena tillvägagångssättet förespråkas framför det andra. En kvalitativ studie i form av 4 individuella delvis öppna djupintervjuer har genomförts genom att utgå från en tolkningsbaserad ansats. Intervjuerna har genomförts med personer från en mediebyrå, reklambyrå, ett högteknologiskt företag samt en mediekanal. Teorier om produktlivscykeln, lansering, målgrupp, självkoncept, typ av produkt samt reklamens utformning behandlas i studien. De slutsatser som kan dras är att det inte finns någon generell ideal tidpunkt för annonserig vid lansering av en ny produkt.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Med hjälp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanställts för att förklara en beroende, här tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för när en by skiftas men för första gången görs en studie där åkerjordens bördighet ges särskild uppmärksamhet. Övriga variabler och faktorer som undersöks är uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prästgård i byn eller säteri i socknen, ägandeförhållanden samt avstånd till närmaste stad. Studien baseras på ett rikt källmaterial rörande nämnda faktorer för sammanlagt 134 skånska byar. Resultatet visar bland annat på att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare än sämre.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som styr det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-transaktioner. Metod: Studiens metod är en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning bestående av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrådgivare inom M&A för att komplettera den ovan nämnda empirin. Detta för att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att genomföra M&A vid specifika tillfällen. Valet av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansågs relevant i förhållande till frågeställningen och syftet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som styr det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra M&A-transaktioner. Metod: Studiens metod är en kvantitativ och kvalitativ beskrivande undersökning bestående av företagen IBM och AT&T. Tre kvalitativa telefonintervjuer samt en personlig intervju genomfördes med fyra investmentbankrådgivare inom M&A för att komplettera den ovan nämnda empirin. Detta för att få en djupare förståelse kring varför företag väljer att genomföra M&A vid specifika tillfällen. Valet av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling ansågs relevant i förhållande till frågeställningen och syftet. Det empiriska materialet ställdes sedan mot uppsatsens teoretiska referensram. Slutsatser: Våra slutsatser är att det enskilda företagets val av tidpunkt för att genomföra en M&A-transaktion påverkas av ett samspel mellan finansieringsmöjligheter, företagsvärdering och industrikonkurrens.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anställda. Att de frivilligt väljer att säga upp sig orsakar därför stora kostnader. Kunskap om vad som påverkar intention till uppsägning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsägningar. Med syftet att undersöka vad som kan påverka intention till uppsägning skickades enkäter ut till anställda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar användas.

Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjälp av tillgänglig mjukvara för visualisering kunna spela upp både verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur några sådana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mängd bilddata, insamlad på ett militärt övningsområde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvärldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle få ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen på exakt samma position som under fältförsöken.

Det bör vara möjligt att skapa verktyg för att beskriva scenarion och med hjälp av tillgänglig mjukvara för visualisering kunna spela upp både verkliga och simulerad bilddata. Detta examensarbete beskriver hur några sådana verktyg tagits fram. Till förfogande fanns en stor mängd bilddata, insamlad på ett militärt övningsområde som dessutom finns representerad som en syntetisk omvärldsmodell. Insamlingen gjordes med en UAV (Unmanned Aerial Vehicle)- prototyp, som var utrustad med videokamera, IR-kamera och tröghetsnavigeringssystem. För att simulerad bilddata skulle få ett verklighetstroget intryck placerades markfordon ut i den syntetiska modellen på exakt samma position som under fältförsöken. Markfordonens position mättes in med DGPS och UAV:ns hastighet, position och rotation bestäms med GPS och tröghetsnavigeringssystem. Resultatet, i form av lagrad tröghetsnavigerings- och sensorstyrnings-data, ges efter en Kalmanfiltrering och blir vanligtvis noggrannare än vad som erhålls från de respektive delsystemen. Tyngdpunkten i arbetet låg i att ta fram Matlab-funktioner som plockar ut rätt vy vid rätt tidpunkt och åskådliggör detta på ett tydligt sätt, samt att placera ut markfordonen enligt de givna koordinaterna.