Syftet med min uppsats var att undersöka den sensuella gestaltningen av den nakna kvinnokroppen i Per Hasselbergs Skulpturer: Snöklockan, Vågens tjusning, Grodan och Näckrosen. Min metod bestod i en fenomenologisk-hermeneutisk upplevelsebeskrivning och tolkning av de respektive verken. I min analys visade jag att de skiftande sensuella uttrycken i de respektive Skulpturerna kan läsas tillsammans som en bildserie som berättar eller illustrerar olika utvecklingsstadier i kvinnans biologiska (sexuella) och/eller andliga liv, och som en spegling av konstnärens egen anima..

Uppsatsen innehåller en studie av fyra Skulpturer som är utplacerade längs en längre promenadväg, Lilla å ? promenaden i Örebro. Studien har haft två utgångspunkter. En har varit om verken har skapats och placerats så att det vid betraktandet av dem många sinnen tas i anspråk. Om de är integrerade i den gåendes väg eller om det har skapats speciella platser för dem.

Med Skulpturer i lera vill jag starta endiskussion om hur vi ser på intim närhetmellan män i en bastuklubbsmiljö..

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst Skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens Skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst Skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens Skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Jag har i min undersökning inriktat mig på konsten utanför konsthistorieskrivningen.De verk jag har valt att studera är tre offentliga Skulpturer placerade iEslöv- Leda och svanen, Prima Veraoch Morgon. Dessa verk är valda då dealla kom till staden under 1950-talet och inget av dem är gjort i denmodernistiska tradition som konsthistorien berättar om för tiden. På detta sättfår jag även möjlighet att uppmärksamma konst i en liten stad som annars intebrukar ges så mycket plats. Även om motiven har klara likheter och går att seur ett genusperspektiv, då de alla föreställer unga nakna kvinnor, är varkengenus eller motiven i sig något jag fokuserar på i min undersökning. Jag har velat se på vilket sätt den konst jag har undersökt skiljer sig frånden konst konsthistorien berättar om vid den här tiden.  De undersökta verken följer en mer klassiskbildtradition av föreställande motiv medan konsthistoriska översiktsverk vidden här tiden fokuserat mycket på abstrakta uttryckssätt, stränga geometriskaformer, nya material och Skulpturer som utmanar betraktarens upplevelse avrummet.

Städer använder sig idag av offentlig konst som del i sin marknadsföring i strävan efter att väcka uppmärksamhet vilket i sin tur ska gynna staden på en rad sätt, däribland skapa tillväxt. En annan viktig aspekt i den offentliga konsten är att den också kan kopplas ihop med de värderingar och normer som finns i det samhälle den befinner sig i, då den är en del i den rådande samhällstrukturen.Det som varit avsikten med undersökningen är att urskilja de normer och värderingar som kan spåras till de utvalda Skulpturerna som undersökningen baseras på vad gäller könsrepresentationen. Genom en uppdelning av samtida figurativa Skulpturer som befinner sig i Borås stadskärna gjorda av manliga respektive kvinnliga konstnärer har det framkommit mönster och regelbundenheter i synen på kön, men också dess gestaltning. Uppdelningen visar på att manliga konstnärer främst avbildar andra män, medan kvinnliga konstnärers motiv är mer varierande. Detta är en orsak till mannens synlighet och kvinnans osynlighet i Borås stadsrum som på så sätt kan spåras till skulpturrepresentationen.Även placeringen vittnar om att stadsrummet främst är mannens rum då de Skulpturer av män befinner sig på centrala platser kopplade till makt, medan de kvinnliga i konstnärernas verk i större utsträckning befinner sig på platser som saknar institutionell makt som t.ex.

Jag har med denna uppsats undersökt hur den franske målaren och skulptören Jean Dubuffet (1901-1985) arbetade med olika material med ett fokus på de materialval han gjorde för sina Skulpturer. Jag har valt att se närmare på tre monumentala Skulpturer som Dubuffet skapade under 1970-talet och även undersökt vad han genom verkens material kommunicerar. Vidare har jag analyserat och diskuterat verkens motiv och utformning för att understödja min diskussion om materialets egenskaper.Dubuffet intresserade sig som så många andra konstnärer för de avantgardisitska idéer som spred sig i mellankrigstidens Europa. Dubuffet ville föra en konstnärlig revolution mot den etablerade kultureliten och mot den klassiska konsten som han ansåg formats av den västerländska kulturen. Vidare var han mycket intresserad av material och hur material i sig kunde påverka konstens utformning och mening och han ägnade en stor del av sin karriär till att experimentera med olika naturliga material.

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Syftet med vår studie är att redogöra hur den grafiska utvecklingen inom skateboard skapat en konstform som nått erkännande i konstvärlden, en konstform vi valt att kalla skateboardkonst. Med det menar vi främst brädornas grafik men även den konst som är ett direkt resultat av dessa, det vill säga målningar, teckningar, installationer, Skulpturer, grafisk design och så vidare. Inte kläder eller tryck på accessoarer som bälten, kepsar och liknande. Vi har valt att utgå ifrån att skateboardkonst är en etablerad konstform och under studiens gång försökt verifiera detta antagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi haft personlig kommunikation med personer som har djup inblick i ämnet för att komplettera vår sammanfattning av skateboardens historia och analyserna av brädmotiv vi genomfört.

Möjligheter och begränsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, känna skuld och längta efter trygghet. Min utgångspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig från personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

Möjligheter och begränsningar, möten och motstridigheter. Att försöka ta plats i tid och rum, känna skuld och längta efter trygghet. Min utgångspunkt har varit ett utforskande av relationerna mellan mig och mina saker. Ägandet. Tankar som rört sig från personliga möten till tillhörighet i större sammanhang.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Huvudmålet med detta arbete är att se huruvida det finns några tydliga sammanhang mellan den mängd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning när det gäller människors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga när det gäller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjälp utav bland annat en enkätundersökning huruvida de stämmer. För enkäten kommer ett antal Skulpturer skapas efter bestämda proportioner för båda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid ägnad framför tv- och datorspel för att se om några meningsskiljaktigheter om Skulpturerna finns..

Det har varit en intensiv vår med mycket energi och arbetsglädje. Jag har gått från att undersöka möjligheten att kombinerar abstrakt form med en figurativ form, till att fokusera på enbart det figurativa. Tyngdpunkten har legat på djurs ansikten och dess små förskjutningar och vinklingar. Detaljerna har spelat stor roll för mig och jag har suttit timtal och arbetat fram pälsstruktur. Det har varit viktigt att låta varje skulptur få sitt utrymme och jag har arbetat tills jag känt mig nöjd med utförandet.Efter mitt beslut om att inte arbeta med abstrakta former har jag med bestämda steg närmat mig mållinjen.Nytt för mig i detta arbete har varit att hänga min keramik på vägg och det har fått mig att fundera mycket kring olika presentationsmöjligheter.