Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen Skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att Skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att Skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och Skolplikt. För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att Skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och Skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla. Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och Skolplikt inte är vanligt.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen Skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att Skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att Skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två kommunala skolor i Malmö ser på religionsfrihet i relation till Skolplikten. Vi analyserade hur mötet mellan religionsfrihet och Skolplikt ser ut i praktiken, utifrån rektorernas såväl som lärarnas perspektiv. Vi undersökte också hur lärare och rektorer ser på Skolplikten och religionsfriheten i förhållande till de lagar och förordningar som finns. Vi genomförde en kvalitativ, ostrukturerad intervju med två lärare och två rektorer på vardera skola. Vi kom fram till att relationen mellan Skolplikten och religionsfriheten såg olika ut mellan lärare och rektorer.

The aim of the study is to examine which present conceptions of sexuality there are in treatment of substance abuse for men. The intention is to examine how staff members in these environments perceive clients? sex and sexuality as well as studying if and in that case how they work with sexuality in treatment. A qualitative method formed the methodological approach and semistructured interviews were carried out for the collection of data. Four staff members from two different treatment institutions for substance abuse were interviewed.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att beskriva hur långt kommunens skyldigheter sträcker sig i fråga om anordnande av skolskjuts och därmed vilken rätt en elev med Skolplikt har till skolskjuts. Rätten till skolskjuts kan för vissa elever tyckas vara självklar, men lagens olika skrivningar och gällande praxis har under arbetets gång visat att frågan inte är helt enkel. Huruvida skolskjuts kan ges är beroende av andra bestämmelser än bara vad som stadgas uttryckligen om skolskjuts. Exempel på det är vad lagen föreskriver om hur placering i en skola ska gå till och på vilket sätt en kommun väljer att organisera hela sin grundskola. För att illustrera detta fästs stor vikt vid praxis, beskrivningar av skolstruktur och komparation av olika kommuners tillämpning.

WHO har tagit fram riktlinjer gällande fysisk aktivitet för att motverka fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet kan innehålla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man någon form av fysisk, utvecklingsmässig eller intellektuell funktionsnedsättning bör WHO:s riktlinjer gällande fysisk aktivitet följas i största möjliga mån. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rätt till utbildning. I Polen har alla individer Skolplikt till 18 års ålder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på Skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Vårt främsta syfte med uppsatsen är att synliggöra hemundervisning som ett likvärdigt alternativ till skolundervisning och därigenom ta reda på om detta undervisningssätt är förenligt med dagens lagar, konventioner och läroplan. Vilka fördelar samt nackdelar finns det med hemundervisning utifrån aktuell forskning och vårt insamlade empiriska material? Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt hur undervisningssituationen ser ut för tre familjer som hemundervisar i Sverige. Vi har undersökt vilken forskning som ligger till grund för den nya Skollagen. Slutsatser vi har kommit fram till är att hemundervisning är ett fullgott alternativ till skolundervisning om tillräcklig kontroll av kvaliteten utförs.

Uppsatsen behandlar det intressanta och högaktuella problemet med kränkningar och trakasserier inom grundskolan och den skyldighet som skolans personal och huvudmannen har för att åtgärda dessa. I Sverige omfattas alla unga i grundskoleåldern av Skolplikt. För att uppfylla sin Skolplikt är därför alla barn i åldern sju till sexton år tvungna att spendera närmare en tredjedel av sin tid i skolan. Skolplikten är inte endast en skyldighet för unga att gå i skolan utan den kan även ses som en rättighet för eleverna att få lära sig det som krävs för att bli kompetenta och ansvarstagande vuxna. För många elever består skolan till största del av undervisning och kamratskap men för andra elever är mobbning och trakasserier ett stort problem.

När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår.

Introduktion: I vårt land är det förbjudet att kränka barn såväl fysiskt som psykiskt, men ändå händer det. Eftersom alla barn har Skolplikt från sju års ålder träffar skolsköterskan alla barn på ett naturligt sätt. Hennes uppgift är att främja barnens hälsa och därmed hitta de barn som far illa. Det finns en begränsad mängd forskning om skolsköterskors upplevelser när de misstänker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

Alla elever i Sverige har Skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur det kommunala uppföljningsansvaret ser ut i främst Lidköpings kommun men också andra kommuner i Skaraborg. Jag har tagit utgångspunkt i lagen om det kommunala uppföljningsansvaret.Studien har bedrivits med en kvalitativ forskningsintervju som metod för att samla in data. Det empiriska materialet har samlats in genom sju djupintervjuer med tjänstemän i fyra olika kommuner, (Lidköping, Skara, Skövde och Götene) i Skaraborgslän. Intervjustudien har varit tematiserad med fenomenologiska inslag men också gjorts utifrån en rättssociologisk metod då intervjuernas syfte varit att ta reda på hur lagen om det kommunala uppföljningsansvaret efterföljs. Det kommunala uppföljningsansvaret är lagstyrt i skollagen och ska inkludera alla ungdomar mellan 16-20 år som fullgjort sin Skolplikt men som inte genomför eller har fullföljt utbildning i gymnasie- eller gymnasiesärskolan.Då fokus har legat på Lidköping, har fyra intervjuer gjorts med bl.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.