Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal Skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver. Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala Skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi. Min undersökning visar att den lokala Skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala Skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga..

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans särart tydliggörs i Skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en Skolplan och två IUP-material samt att intervjua två förskollärare som arbetar aktivt med IUP. Förskollärarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP är att deras kommun har tagit det beslutet och inte någon myndighet. Arbetssätten de använder sig av är portfolio och pedagogisk dokumentation där IUP är en del. De menar att det är viktigt att fokusera på det positiva när det gäller IUP för att undvika en bedömning.

I det här arbetet synliggörs våra styrdokument på skolans område, de statliga, kommunala och lokala, utifrån den tes/fråga som lyder; ?Tar man grundläggande värden på allvar? Tar man barns frågor om livet, på allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn på en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat är som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen är viktiga som utgångspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn på medmänniskor är mycket viktigt - det utvecklande mänskliga mötet. Synliggör värden, normer, tankar och idéer och våga visa att du söker svar. Begrepp och värden är otydligare i den kommunala Skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet är att följa idéer och tankar som är presenterade i våra styrdokument.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieelever uppfattar skolans demokratiska fostrande roll samt hur den lokala skolan har lyckats i sin roll som demokratiska fostrare. För att svara på syftet har vi ställt följande frågeställningar: Hur medvetna är eleverna egentligen om skolans demokratiska fostrande roll? Vilken typ av regler anser eleverna vara de viktigaste? Stämmer de demokratiska mål som presenteras i den undersökta skolans arbetsplan och Skolplan väl överens med de mål som finns i läroplanen Lpf 94 och skollagen?Det använda källmaterialet består av enkätundersökningar gjorda med elever som går årskurs 3 på gymnasiet samt även arbetsplan och Skolplan från den undersökta skolan. Resultaten visar på att eleverna är medvetna om skolans demokratiska fostrande roll i de flesta aspekterna. Däremot visar undersökningen på att det praktiska arbetet kring skolans demokratiska fostran är bristfällig.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och Skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala Skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda Skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och Skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala Skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda Skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Syftet med rapporten var att undersöka hur samarbetsförmågan i en skolklass påverkades av gruppstärkande övningar. Undersökningen grundade vi på ämnesanknuten litteratur, Lpo-94, mål och Skolplan, lokal arbetsplan samt tidigare forskning. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor i Kalix kommun. Vi valde att genomföra studien i årskurs tre eftersom vi ansåg att det var viktigt att eleverna fick träna sig i att samarbeta så tidigt som möjligt. Vi genomförde totalt 17 övningar i klassen, tio av dem observerade vi, dels med hjälp av ett observationsschema, dels genom allmänna observationer.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad läroboken betyder för lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år och på gymnasieskolan. Används läroboken fortfarande i stor utsträckning eller har andra läromedel tagit över dess roll? Vilka läromedel används förutom läroboken?Numera sker ingen granskning av läroböcker. Det är dock viktigt att läroböckerna uppfyller de mål och resultat som Skolverket vill uppnå med sin Skolplan. Jag vill ta reda på om lärarna uppfattar att läroböckerna de använder uppfyller de målen.Mina frågeställningar är:Använder läraren religionsläroboken i undervisningen och i så fall hur mycket?Finns det någon skillnad på religionslärobokens användande beroende på hur länge man har undervisat i ämnet?Uppfyller innehållet i den religionsläroboken som läraren använder Skolverkets mål i kursplanen?.

I kommunen X Skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

Vi har gjort en undersökning om den svenska skolans bemötande av muslimska barns och föräldrars behov. Upplever muslimska barn och föräldrar att deras behov tillgodoses av den svenska skolan? Är vissa behov och diskussioner mer vanligt förekommande än andra? På vilket sätt bemöts de behov och diskussioner som kan uppstå av den svenska skolan?Litteraturdelen behandlar de områden i svensk skola som för vissa muslimer kan komma bli svåra att delta i samt ger exempel på hur lärare kan bemöta detta. Det vi har kommit fram till är att många föräldrar känner bristande engagemang från lärarens håll när det gäller att sätta sig in i olika religioner. Vi har också kunnat se att det inte fanns någon Skolplan om hur muslimska barn och föräldrars behov bör bemötas, i kommunen där vi genomförde vår undersökning..

I kommunen X Skolplan står det skrivet att Vägledande samspel är ett arbetsverktyg för ökad måluppfyllelse bland eleverna. Vägledande samspel är ett program vars mål är att öka lärarnas medvetenhet om sina egna roller och om det betydelsefulla samspelet med barnen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och rektorer på två F-6 skolor upplevde Vägledande samspel. Via åtta kvalitativa intervjuer har vi fått svar på hur lärarna och rektorerna upplever Vägledande samspel, hur Vägledande samspel kan tillämpas under skoldagen och vilka begränsningar som upplevs med Vägledande samspel. Respondenterna är alla positivt inställda till Vägledande samspel.

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning.

Torstensson, Niklas (2012): Anledningar till olikheter mellan Svenska kommuners skolkvalitet (Causes behind the differences in Swedish municipality´s quality of school) Örebro University.This essay is an explorative case study that will compare four Swedish municipalities quality of local school system against the municipality ´s backgrounddata and a governing document: Skolplan. This study begins in a previous benchmarking study made by one of Sweden?s teachers unions Lärarförbundet. This is a statistical study that ranked the Swedish municipalities against each other?s according to their accomplishments in a number of areas related to their school systems.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns på nationell- kommunal- ochskolnivå. Det är kommunen som ansvarar att upprätthålla målen som står skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet är att studera texterna som styr skolan, specifiktförändringen av begreppet elev. Studien fokuserar på eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal Skolplan. Metoden som används är textanalys med tvåinriktningar, innehållsanalys och diskursanalys.

Torstensson, Niklas (2012): Anledningar till olikheter mellan Svenska kommuners skolkvalitet (Causes behind the differences in Swedish municipality´s quality of school) Örebro University.This essay is an explorative case study that will compare four Swedish municipalities quality of local school system against the municipality ´s backgrounddata and a governing document: Skolplan. This study begins in a previous benchmarking study made by one of Sweden?s teachers unions Lärarförbundet. This is a statistical study that ranked the Swedish municipalities against each other?s according to their accomplishments in a number of areas related to their school systems.