Skoldaghem - vems beslut? En intervjustudie av övergångsprocessen mot Skoldaghem ur ett föräldraperspektiv..

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om Skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi ställer oss frågan om Skoldaghem är det bästa alternativet för eleverna med olika svårigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och Skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever på Skoldaghem för att få svar på vår fråga. Resultaten visar att Skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svårigheter.

ABSTRACTTitel: Skoldaghem - organisationsmodell på resaFörfattare: Anette Karlsson och Maria SvenssonHandledare: Denis FrankSammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av Skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ?hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält? och ?på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält?. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två Skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första Skoldaghem var utformat.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika Skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på Skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antalet Skoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse school placement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö för barn som riskerar att placeras på Skoldaghem. Vi vill se om Skoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fall minskas. Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hur personalen på Skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgång för eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssätt på hemskolorna så att Skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas. I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers Skoldaghemsplacering. Vi vill genom intervjuer undersöka hur personalen på Skoldaghem skapar bättre undervisningsmiljö för elever i riskzonen. Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade Skoldaghemspersonalen anser att Skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men att flertalet elever som vistas på Skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö som Skoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever som riskerar att bli placerade på Skoldaghem ofta behöver; få och nära vuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat och avskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett Skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

I vår C-uppsats skriver vi om Skoldaghemmet sedd utifrån förälderns perspektiv. Syftet med denna uppsats var att nå en ökad förståelse för hur det känns för föräldrar till barn som måste byta från skola till Skoldaghem. Vi ville också ta reda på anledningen till bytet samt de känslor som väcks. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med föräldrar till barn på Skoldaghem. I litteraturgenomgången tar vi upp hur specialundervisningen sett ut i Sverige och vilka elever som skolan anser vara i behov av särskilt stöd.

Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/Skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla.Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/Skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten..

Syftet med vår studie är att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger på resurskola/Skoldaghem har beträffande deras arbetssätt och förhållningssätt i mötet med sju- till tolvåriga flickor respektive pojkar. Vi har även ett delsyfte, där vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebära för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger från tre olika resursskolor samt fyra föräldrar. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det enligt både pedagoger och föräldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingått i vår studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot både pojkar och flickor.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på Skoldaghem, har när det gäller inkludering och exkludering.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2007). Övergången till en extern placering. (The transition to an external placing). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka två elevers övergångar till externa placeringar.

Vårt stora intresse för elever i behov av särskilt stöd har inspirerat oss att i vårt examensarbete ta reda på hur eleverna själva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville också ta reda på hur eleverna anser att de lär sig bäst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever på två olika skolor, en 7-9 skola och ett Skoldaghem. På 7-9 skolan har åtta elever intervjuats. Fyra av dessa elever får stöd både inkluderat och exkluderat och övriga fyra får stöd endast exkluderat.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvägen. Tretton skolledares syn på externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).

Hartnor, Ing-Marie & Lelinge, Balli (2005). Detta var min sista chans! Elever med socioemotionella svårigheter berättar om sina upplevelser av den segregerade skoltiden (This was my last chance! Pupils with social and emotional difficulties relate their experiences of the segregated school system). Syfte: Denna studie har som övergripande syfte att försöka förstå elevens upplevelse av skoltiden före, under och efter segregeringen samt att undersöka hur lärarens förhållningssätt påverkar elevens inre (emotionella) och yttre (sociala) utveckling. Metod: För att få svar på våra frågor har vi använt oss av intervju som metod. Målgruppen utgjordes av 15 elever med socioemotionella svårigheter, varav nio elever kom från en s.k. halvsegregerad skolform, vilket innebar att delar av skoldagen (och även en del efter skoltid) var förlagd till en särskild undervisningsgrupp. Resterande sex elever hade sin senare del av grundskoletiden förlagd till ett Skoldaghem, i en s.k.