Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och Skolbibliotekarier från fyra gymnasieskolor tolkar begreppet  ?samarbete? samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem Skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5. Arbetet ger en översikt av hur Skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder. Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete.

Det här arbetet belyser svensklärares och Skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och Skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

AbstraktDenna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskämnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger på kvalitativa intervjuer med fem Skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrån teorier som behandlar ämnesområdet ur olika infallsvinklar. Dessa teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och främjandet av läslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lärarna. I resultatdiskussionen framgår bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att låta eleverna komma i kontakt med annan litteratur än läroböcker, exempelvis skönlitteratur.

Different educational and professional backgrounds play important roles in how school librarians prioritize activities in the school library. Whether the school librarian has a background as a teacher or as a librarian, they influence and apprehend the activities of the school library differently. The aim of this thesis is to find out how the school librarian looks at his/her commission. What shifts in priorities can be recognized depending on whether the librarian has training as a teacher or a librarian. This thesis also analyzes how the two different professional backgrounds justify their priorities in the school library.

The aim of this study is about how school librarians useweblogs as a working tool. I wanted to examine how someschool librarians use weblogs as a working tool and why theyare using them. I also wanted to know the advantages anddisadvantages they see with this tool. I believe that children andteenagers are interested in social media- tools and also are bigusers and consumers of these tools. Therefore I thought it mightbe interesting to examine how school librarians who havechildren and young people as their main target group, work withweblogs which is one of many social media tools.The methodology used for this study is interviews.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur Skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker.Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande Skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar.Resultatet visar att Skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? Skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Syftet med arbetet är att undersöka läsvanor hos elever i år 3-5 och vad som påverkar dessa samt om närheten till ett skolbibliotek gör att de läser mer. Särskild vikt har lagts vid skolbibliotekens roll, Undersökningen har skett genom en enkätundersökning där eleverna har fått redogöra för sina läsvanor. Tre klasser i skolår 3, 4 och 5 fick 15 olika frågor omkring deras läsvanor. Eleverna fick veta att de skulle läsa och svara på frågor omkring deras läsvanor med hjälp av att använda datorn. Två Skolbibliotekarier har intervjuats för att komplettera bilden.

The Purpose of this paper is to illustrate how schoollibrarians work with integration. The study is based on thefollowing questions:1. How does the school library personal look on integration?2. What does the school library personal approach say abouttheir work with integration of persons with a differentbackground then Swedish?The method I chose to study this through is severalqualitative interviews with school library personal as well asearlier related research.The theory I chose to use for this study is Hans Ingvar Rothsmodel of the integration process.The results show that the school library personal does defineintegration even if they do not work with integration rightnow.My study also shows that there are some obstacles to thiswork, which is related to the lack of funds and other issues.And that the school library personal has different view ofwhat integration is..

The aim of this bachelor thesis is to examine the collaboration between school librarians and teachers in primary school, in order to illustrate how the two professions can work together, how they see their own roles and how they look at the other professionals´ roles. We also discuss earlier studies in LIS concerning collaboration between teachers and librarians. The method of investigation is qualitative interviews with practicing school librarians and teachers, we interviewed three school librarians and three teachers from three different schools in the same county.  As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbott's theory of professions is used. The thesis shows that collaboration differs between the schools.

The purpose of this master?s thesis is to examine how pupils with Swedish as a second language and school librarians perceive the concept of pleasure of reading and the feeling of being a part of society. Our research is based on qualitative interviews with eight students in grades 6-9 and from two different schools. We have also interviewed two school librarians in these two libraries. As a method of analysis, we used phenomenography because it is the informants' perceptions of the phenomenon of pleasure of reading that we investigate.

I denna uppsats undersöks hur biblioteket kan fungera som resurs igeografiundervisningen samt hur ett samarbete mellan bibliotek och skola kan se ut. Idagens värld, med ny teknik som t.ex. datorer och internet samt olika databaser, därinformation finns i överflöd kan ett skolbibliotek vara en viktig källa inomundervisningen. Läroboken som förr i tiden var huvudläromedlet är idag i många ämneninte längre den enda källan i undervisningen och många lärare tar fram material frånbiblioteket, internet och databaser.Samarbetet mellan bibliotek och skolan ser idag olika ut på olika skolor och kanvara olika utvecklat ifall det överhuvudtaget finns ett samarbete. I denna uppsats utförsintervjuer med sju olika Skolbibliotekarier i Uppsala för att kasta ljus över hur derasbibliotek integreras som pedagogisk resurs i geografiundervisningen samt vilka källorsom biblioteket tillhandahåller till geografiundervisningen..

This Master?s thesis investigates user education at high school libraries. The aim of this study is to examine user education and the educational approach that librarian?s experience in their teaching. The method used for the study is qualitative interviews with seven high school librarians.

This essay investigates the integration of the school library into teaching in one of Sweden?s senior high schools and the effects of the new education act which gives school libraries a stronger standing. A second purpose is to investigate teachers? views on professional responsibility with regard to the development of information literacy. Through an email survey different aspects of library integration are investigated.