De första gröna Skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna Skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna Skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna Skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade.

SAMMANFATTNINGSkogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbrukoch själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckningskogsägare använder sig av data om tillväxt i Skogsbruksplaner, och om deupplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnasalternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information iSkogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull?Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid dataom tillväxt i Skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste enrelativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng)och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annanbeståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst likaviktig.Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganskabetydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex tillbonitet.

The aim of the "Green forest management plans" is to help forest owners to reach the environmental goal of the forestry act. But are they able to do that? Is it possible to plan preservation of species on single estates? How do single-estate-plans differ from a landscape analysis and how can the landscape approach be used in operative planning? This work was initiated to give an answer to these questions. This study was made in a landscape of 4200 ha in Östergötland county, south-eastern Sweden. A lanscape analysis was made and then compared to the Green forest management plans in the same area. The nature conservation areas (areas that were set aside to be managed with environmenatl goals) differed quite a lot between the two alternatives.

This rapport is based on a survey that was sent to 196 randomly selected forest owners, who during 2013 ordered a forest management plan from Norra Skogsägarna. The purpose was to examine how forest owners experienced advice given by an inspector based on their forest management plan..

Idag är många skogsägare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin skog. Dessa aktörer är ofta samma företag som de säljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) är ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för Skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rådgivning och tjänster.Syftet med denna studie är att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende Skogsbruksplaner. Marknaden för Skogsbruksplaner består främst av skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lägger sedan ut planeringen åt underleverantörer.

Södra is a co-operative of private forest owner organisation which is owned by 35 000 private forest owers in southern Sweden. Forest owners in Sweden can choose to certify their Forestry. Södra uses PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes) as their certification scheme for their members. Those who choose to certify their forest are obligated to follow the demands for forestry which PEFC requires. A ?Green? forestry plan is another important tool in the ambition to reach a sustainable forestry.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av skogsägarföreningen Norra Skogsägarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har något samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen där avverkning och skogsvård årligen sker hos enskilda skogsägare i norra Sverige. Analyserna baserades på enkätsvar, data från skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsägarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik från Skogsstyrelsen och data från Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frågeställningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten på privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras Skogsbruksplaner med avseende på hur väl de följs och hur virkesförrådet förväntas utvecklas. Data analyserades med hjälp av olika t-test där insamlade data jämfördes med data från Skogsstyrelsens offentliga statistik och data från riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsägare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvårdsåtgärder på större andel av sin produktiva areal än de som saknar plan. Den åtgärdade andelen ökar från perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.

Syftet med fältstudien var att validera WWF:s metod för naturvärdesbedömning av vattendrag och blå målklasser som trovärdiga redskap för att spegla fiskförekomsten och den biologiska mångfalden i vattendrag. Litteraturstudien visade vad som kan styra fiskförekomsten samt hur skogsbruket idag och historiskt har påverkat vattendragen och hur skogliga åtgärder kan påverka vattendragens naturvärde och vatten kvalitén. Fältstudien genomfördes genom inventering av 84 elfiskade vattendrag i Blekinge. Inventeringen innehöll naturvärdesbedömning, klassificering, vattendragsbredd, grundyta och medelhöjd. Hypotesen var att vattendrag med höga poäng från naturvärdesbedömningen och/eller bedömd målklass skulle hålla högre antal fiskearter samt fler individer av lax respektive öring än vattendrag med lägre poäng/målklass.

Inom skogsbruket i Sverige framställs årligen ett stort antal Skogsbruksplaner (SBPL) där subjektiva fältmätningar vanligtvis används för skattningen av de skogliga variablerna. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att uppdatera Södras befintliga SBPL med hjälp av den nya nationella höjdmodellen och punktmoln med 3D data genererat genom automatisk stereomatchning av Lantmäteriets flygbilder. Skattningarna gjordes på avdelningsnivå med hjälp av en areabaserad metod. För detta användes Riksskogstaxeringens provytedata som referensdata vid framtagningen av skattningsfunktioner i form av regressionsmodeller. Sambandet mellan provytedatat och metriker beräknade från 3D punktmolnet användes för att utveckla regressionsmodellerna.

SÖDRA beslutade 1995 att starta ett projekt för att förse föreningens medlemmar med naturvårdsanpassade Skogsbruksplaner. Projekt "Gröna Skogsbruksplaner" har som mål att fram till år 2002 täcka halva medlemsarealen med gröna planer, och har för att nå detta givits en budget på 50 miljoner kronor. Konceptet med grön plan är ursprungligen skapat av skogsvårdsorganisationen, men SÖDRA är först med att producera gröna planer i stor skala. De gröna planerna skall enligt projektets syfte "ge SÖDRAs medlemmar ett verkningsfullt redskap for virkesproduktion med hänsyn till de miljömål som finns formulerade i SÖDRAs miljöpolicy". Detta är ett led i det miljöengagemang som på senare år ökat i Sverige.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina Skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

The purpose of this study was to investigate produced laser data from the new national height model's airborne laser scanning in Sweden, what quality it has and whether it can be used for forest management planning. From airborne laser scanning one can obtain information on forest variables such as tree species, height, diameter and basal area. Norra skogsägarna is the principal employer of this project and they wanted know to the quality of the laser data which needs to cope with their standards. If the laser data the quality required it can replace some of the operations performed by field planners. To examine the quality of the produced laser data a control tax assessment has been performed in 30 forest departments. This was done in an objective manner.

Forest management plans have been sold to private forest owners by wood supplying companies for a long time. These plans are considered to be effi-cient tools to identify measures and wood volumes, and are simply a starting point for discussions between private forest owners and round wood pur-chasers. However, large variations are observed between different purchas-ers, in their usage of the plans. The purpose of this report is to identify to what extent a forest management plan can promote an increase in the amount of wood which a round wood purchaser can obtain and to find differences in the way of using the plans between different wood purchasers. Furthermore, the purpose is also to ana-lyse if varying owner structures can be underlie variations in the selling of forest management plans. Qualitative interviews with nine of Stora Enso?s round wood purchasers were performed.

Skogsfastigheters skötselprogram är av stor betydelse när det kommer till ekonomiska aspekter som kassaflöden. Genom att nuvärdesoptimera skogskötseln för fem verkliga fastigheter och jämföra resultatet med en skogsbruksplans ekonomiska utfall har skillnader identifierats. Inom ramen för en fallstudie har arbetet utgått från Handelsbankens perspektiv av fastigheternas ekonomiska potential kring kassaflöden. Kassaflöden är av central betydelse för bankers kreditanalyser av enskilda skogsfastigheter. Målet med fallstudien är att undersöka vilken skillnad i kassaflöde det blir under en tioårsperiod när man jämför utfallet av optimerade planer från Heureka PlanVis mot traditionella Skogsbruksplaner. I fallstudien studeras fem verkliga fastigheter, vilka är spridda över hela Sverige och har både en Heureka-plan och en traditionell skogsbruksplan.

Prisstegringen på skog har under de senaste åren varit anmärkningsvärt hög. Samtidigt är det svenska systemet för beskattning av skogsintäkter mycket komplext och invecklat. Systemet medger att skogsägaren kan göra olika avdrag för att sänka sin skatt och därmed erhålla en högre lönsamhet. Möjligheten till avdrag och ekonomisk nytta av dessa är beroende av skogsbrukarens övriga inkomster och ägarförhållanden. Målet med denna studie är därför att utreda hur skattesystemet påverkar prisbildningen av skogsfastigheter.