Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder.

En så kallad ?grön skatteväxling? har ägt rum i Sverige mellan 2000 och 2006. Under skatteväxlingen har miljöskatter införts och höjts. De skatteintäkter som genererats har använts för att sänka arbetsrelaterade skatter, i syfte att få både en miljövinst och ett ökat arbetsutbud. I denna uppsats studeras skatteväxlingens effekter på miljön.

Växthuseffektens konsekvenser är ett världsomspännande hot. Transportsektorn och särskilt privatvägtrafik är en stor bidragare till de svenska koldioxidutsläppen. Framtida fokus är mot att elektrifieravägtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvärda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna på utsläppsrätter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkällor analyserar den här uppsatsen om det är kostnadsminimerande att införaelbilar år 2010 eller år 2020 för att reducera CO2 utsläppen.

SammanfattningEfter den 1 januari 2004 har antalet tvister angående personligt ansvar för bolagsföreträdarevad gäller bolagets skulder ökat dramatiskt. En av anledningarna till denna ökning avtvister angående företrädaransvar är lagändringen i förmånsrättslagen den 1 januari 2004. Ioch med denna lagändring förlorade skatter och avgifter sin status som prioriterade fordringari ett konkursbo. I och med denna förändring behandlas numera dessa båda statligainkomstkällor som fordringar utan förmånsrätt. Härmed är staten med SKV som ombudendast berättigad till betalning först efter att borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt.Innan denna lagändring kunde Skatteverket (SKV) inta en avvaktande ställning vadgäller skatter och avgifter då dessa betalades in i vilket fall.

I en rapport som påbörjades 1996 kunde det konstateras att svartarbete, dvs. arbete där inte skatter och andra avgifter redovisades, var vanligt förekommande inom byggsektorn, och i synnerhet var problemet stort i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förutom andra avgifter och skatter konstaterades undandragande av mervärdeskatt uppgå till 500-600 miljoner inom sektorn, och det konstaterades även att det antagligen omfattade ännu större summor. Att komma tillrätta med problemen är till fördel för såväl statens finanser, de företag som är ärliga och betalar mervärdeskatt samt arbetstagarna, vilka ges rättigheter som de inte skulle ha om de arbetade svart. En ändrad lagstiftning har länge varit önskad, och därför införs reglerna om omvänd skattskyldighet för mervärdeskatt inom byggsektorn den 1: a juli. Liknande regler används redan av ett par andra EU länder, vilket innebär att köparen skall betala in utgående mervärdeskatt till staten och inte säljaren, och vid byggtjänster mellan företag skall fakturor inte ställas med mervärdeskatt.

Studien undersöker om och i så fall hur lärare i ämnet samhällskunskap i grundskolans senare år har förändrat sitt arbete genom övergången till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta områdena som undersöks är planering och undervisning. Totalt ingår sex verksamma lärare i studien som både har arbetat med den gamla (utifrån Lpo 94) och den nya (utifrån Lgr 11) kursplanen i samhällskunskap. Utöver detta sker också en översiktlig och innehållsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de båda kursplanerna. Till hjälp för att besvara syftet med studien vävs bakgrunden till reformen samman med rapporter från Skolverket och tidigare forskning.

I framtidsprognoser förutspås det behövas väsentliga investeringar i ny elkraftsproduktion. Globalt sett behövs investeringar på cirka 10 triljoner dollar fram till år 2030, stora delar av dessa tros behövas på den europeiska marknaden eftersom många kraftverk på denna marknad är gamla och ineffektiva. Syftet med denna studie har varit att analysera och jämföra investeringskostnaderna för biobränsleverk samt land- och havsbaserade vindkraftverk i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Livstidskostnadsmetoden är den metod som valts för att uppfylla syftet. Denna metod inkluderar alla kostnader som faller direkt inom företaget, alla externa kostnader som skatter på vinst och miljöpåverkan exkluderas från modellen.

Bakgrund: Ideella föreningar är mycket vanliga i det svenska samhället men det saknas en civilrättslig lagstiftning som reglerar dem. Föreningarna har ofta stor omsättning och stora tillgångar. Det ska vara skattemässigt neutralt mellan olika verksamhetsformer men det finns föreningar som har en del av sin verksamhet i företagsform.Syfte: Att beskriva och förklara hur gällande regelverk och praxis påverkar ekonomi, redovisning och verksamhet i ideella föreningar. Särskilt sådana ideella föreningar som ingår i eller har nära samverkan med en koncern. Syftet är vidare att redogöra för de faktorer som påverkar företrädarna i ideella föreningar till att lägga viss verksamhet i företag samt vilka transaktioner som förekommer inom koncernen.

Ekonomiska styrmedel som skatter, certifikat och handel med utsläppsrätter påverkar lönsamheten i ett kraftvärmeverk. Det är viktigt för investerare att ha god insyn i tendenser och förändringar på styrmedelsområdet, eftersom det kommer att påverka investeringsobjektets framtida lönsamhet.I arbetets andra del undersöks hur styrmedelsförändringar påverkar lönsamheten för större investeringar i kraftvärmeverk med naturgas, avfall och biobränslen..

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

De skattepliktiga informationsutbytesregelverken finns till för att länder ska ha möjlighet till en korrekt beskattning av sina medborgare. Det här arbetet är en granskning av hur bra de skattepliktiga informationsutbytesregelverken fungerar i praktiken. För att granska effektiviteten har jag granskat informationsutbytesavtalen mellan Sverige och tre före detta ansedda skatteparadis, Luxemburg, Liechtenstein och Schweiz..

I januari 1992 startade Ryssland sin omvandling från planekonomi till marknadsekonomi. En liberalisering av priser och privatisering av företag skedde. Vid början av omvandlingen var många Sovjetinstitutioner intakta. Under privatiseringen satt cheferna för sovjetföretagen kvar. Detta har skapat kapitalsvält, ostabilt ägandeskap och icke- avbetalningar.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Den organiserade handeln av öl från Tyskland till Sverige är ett stort problem. Dels genom försäljning till ungdomar, privatpersoner, krogar och arbetsplatser dels genom förlorade skatteintäkter. Det går inte lägre att kontrollera konsumtionen av öl genom Systembolagets monopol. Detta problem kommer i framtiden att öka på grund av de ökade införselkvoter som träder i kraft år 2004. Det är svårt att komma åt problemet då införseln av öl är laglig, men inte försäljningen.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.