I tidigare studier har det uppmärksammats hinder i den fysiska miljön och i bemötandet för skateboard på allmänna platser. Det har även visats att skateboardparker verkar främja skateboardutövandet. Denna studie syftar därmed till att kartlägga hinder och förutsättningar för skateboard och undersöka hur skateboardparker påverkar den fysiska aktiviteten. Det är även av intresse att studera hur de sociala faktorerna påverkar skateboardutövande då tidigare forskning tyder på att det är ett viktigt inslag i skateboardutövandet. Som metod använder sig studien av en kvalitativ design.

Skateboard är inte bara en bräda utan en fysisk aktivitet som har kommit för att stanna. En skateboard innefattar mycket mer än bara åkandet, det har skapats en rik kultur och som närmast kan ses som en livsstil, ett sätt att leva för dess utövare. Skateboardkulturen har egna kläder, symboler och värderingar som skapar uttryck för de individer som utövar och lever i kulturen. Det existerar också många konkreta exempel och likväl tankar och funderingar kring förebilder och idoler inom skateboardkulturen. Syftet med undersökningen är att studera hur unga skateboardåkare förhåller sig till och definierar förebilder och idoler. För att kunna tolka och analysera de unga skateboardåkarnas utsagor behövs även en förståelse för deras perspektiv.

Syftet med vår studie är att redogöra hur den grafiska utvecklingen inom skateboard skapat en konstform som nått erkännande i konstvärlden, en konstform vi valt att kalla skateboardkonst. Med det menar vi främst brädornas grafik men även den konst som är ett direkt resultat av dessa, det vill säga målningar, teckningar, installationer, skulpturer, grafisk design och så vidare. Inte kläder eller tryck på accessoarer som bälten, kepsar och liknande. Vi har valt att utgå ifrån att skateboardkonst är en etablerad konstform och under studiens gång försökt verifiera detta antagande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi haft personlig kommunikation med personer som har djup inblick i ämnet för att komplettera vår sammanfattning av skateboardens historia och analyserna av brädmotiv vi genomfört.

The purpose of this study was to examine the process of developing an identity as a skateboarder during adolescence. Our aim was to, from the actors? point of view explore what impact their values, experiences and thoughts have on their identity as individuals as well as a collectivity. We also investigated which symbols that are significant for this group. For this essay a qualitative method was used; we conducted nine individual interviews and one group interview with young skaters from the ages of 15-17.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys. De avhandlingar som studeras är Bäckströms avhandling Spår.

I takt med att våra storstäder förtätas förväntas stadsrummen tillgodose ett allt större antal invånare och aktiviteter. En aktivitet som sedan 1970-talet utövats i de svenska städerna är skateboardåkning. Aktiviteten har genom åren emellertid ansetts vara problematisk, ofta på grund av bristande förståelse från planerare och vuxenvärlden. Målet med uppsatsen är att ge en ökad inblick och förståelse i den stundtals misstolkade skateboardkulturen, genom att skapa ett underlag som kan fungera som grund för fortsatta studier och diskussion. Avsikten med uppsatsen är att undersöka populära urbanmiljöer för skateboardåkning med fokus på deras utformning.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

I denna uppsats presenteras vad jag kommit fram till genom underso?kning av William Egglestons fotografi. Jag har fra?mst studerat motiv och teknik i hans fotografiska arbete samt vad han inspirerats av. Jag har influerats av Egglestons i den visuella gestaltning som jag arbetat med parallellt med min underso?kning.Eggleston arbetar efter konceptet ?The democratic camera? vilket inneba?r att han fotograferar saker i sin omgivning utan kulturell va?rdering.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.