Kravet på läkarremiss har funnits i Sverige i hundra år trots att dess behov under åren ifrågasatts. I takt med att man velat öka tillgängligheten till både läkare och Sjukgymnaster avskaffades remisstvånget i alla Sveriges landsting och regioner fullständigt 1 juli 2009. I Nederländerna och Storbritannien har man provat på remissfriheten och fått positiva gensvar från både allmänheten och från allmänpraktiserande läkare samt Sjukgymnaster. En studie av patienterna i Norrbottens egen upplevelse om remissfriheten visade resultatet att majoriteten (99 procent) av patienterna var mycket eller ganska nöjda med remissfriheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva remissfrihet till Sjukgymnast ur ett patientperspektiv.

Många äldre patienter i eget boende upplever behov av Sjukgymnast och arbetsterapeut, både praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmåga. Kommunal hemsjukvård erbjuder hemrehabilitering med Sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov på ett optimalt sätt och möjliggöra för välbefinnande och eventuellt en bättre livskvalitet. Studien är en intervjuundersökning av sju patienter i ålder mellan 77 till 89 år som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med Sjukgymnast och arbetsterapeut.

Introduktion/bakgrund: Ett titelbyte från Sjukgymnast till fysioterapeut har diskuterats inom kåren de senaste 20 åren. I de flesta länder inom norden och världen över används titeln physiotherapist/physical therapist för yrkeskåren med motsvarande svensk Sjukgymnastexamen. Även i Sverige nyttjas idag namnet fysioterapeut, dock är yrkestiteln inte knyten eller reglerad till en viss utbildning utan kan nyttjas fritt av alla. Yrkestiteln Sjukgymnast är i Sverige namnskyddad enligt lag för de med Sjukgymnastexamen och detta namnskydd skulle vid titelbyte komma att gälla fysioterapeut medan skyddet för yrkestiteln Sjukgymnast troligen skulle försvinna. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga legitimerade Sjukgymnasters inställningtill yrkestiteln Sjukgymnast respektive fysioterapeut.

Sedan 50-talet har det diskuterats hur vida fysioterapeut är en bättre titel för Sjukgymnaster. I december 2013 fattade Sveriges Riksdag beslut om att fysioterapeut blir ny skyddad yrkestitel. Sjukgymnast har sedan länge varit en etablerad yrkestitel men ?fysioterapeut? är mer internationellt och framhäver yrkets promotiva och preventiva egenskaper bättre än vad ?Sjukgymnast? gör. Få studier är gjorda på hur allmänheten uppfattar yrket.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta (PPGP) drabbar cirka 20 % av alla gravida kvinnor. Sjukgymnaster anses ha kompetens att undersöka och behandla patienter med PPGP men det är oklart om patienterna önskar träffa Sjukgymnast och vad de vill ha ut av besöket. Syftet med studien var att undersöka hur efterfrågan på Sjukgymnastisk behandling ser ut när det gäller patienter med graviditetsrelaterad bäckensmärta. En egenkonstruerad enkät delades ut till gravida kvinnor med bäckensmärta inskrivna vid mödravårdscentraler i en stad i norra Sverige. Enkäten bestod av 13 slutna och en öppen fråga och undersökte bland annat respondenternas besvär på funktions- och aktivitetsnivå samt deras behandlingsönskemål.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att baspersonalen inom äldreomsorgen, det vill säga undersköterskor och vårdbiträden, behöver få stöd och uppmuntran till att eftersträva en bibehållen funktionsförmåga och självständighet hos den äldre personen. En undersökning visade att Sjukgymnastens roll inom äldreomsorgen är en viktig del av rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsarbetet inom äldreomsorgen är i ständig risk att bortprioriteras och rinna ut i sanden. Det är många länkar som är tvungna att gå i lås för att rehabiliteringen ska fungera. Syfte: Studiens syfte var att ur ett rehabiliterings perspektiv beskriva baspersonalens erfarenhet av att arbeta på ett äldreboende.

Patologisk ångest förekommer hos 12-17 % av befolkningen i världen. Sjukgymnaster har arbetat inom psykiatrin sedan slutet av 60-talet och arbetar idag med olika behandlingsmetoder. Viktiga aspekter i mötet mellan Sjukgymnast och dennes patient kan vara att etablera en kontakt och att vara tillmötesgående. Alliansen innefattar både inre och yttre faktorer som är nödvändiga i skapandet och bevarandet av ett meningsfullt och effektivt terapeutiskt arbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur Sjukgymnaster inom psykiatrin bemöter patienter med ångestproblematik för att skapa en god allians.

Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom med en kroniskt pågående inflammatorisk process. Den uppstår av okänd orsak i synovialhinnan, sprider sig till intilliggande brosk och benvävnad och bryter ned dessa. Sjukdomen går i skov med omväxlande försämring och förbättring. RA är främst en vuxensjukdom och medianåldern för insjuknandet är 55-60 år. Behandlingen inriktas idag mest på att med hjälp av mediciner hämma inflammationen och den allvarliga nedbrytningen av lederna.

Främre korsbandet är en av knäledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada är den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knäleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsättningar. Idag råder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hänsyn till. Oavsett behandlingsval är Sjukgymnastisk rehabilitering nödvändig.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på Sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom Sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande Sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta Sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som Sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) är vanligt förekommande inom vården. Prevalensen är 4 % av befolkningen. Många har haft sina besvär länge vilket påverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bättre resultat.

Bakgrund: Regeringen gav år 2009 högskoleverket i uppdrag att utforma ett förslag om hur kiropraktor- och naprapatutbildningarna kan utformas som högskoleutbildningar. Förslaget som presenterades innebar att kiropraktor- och naprapatutbildningarna skulle bedrivas som vidareutbildningar efter en grundutbildning till Sjukgymnast. Förslaget är omdiskuterat och har väckt många åsikter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kiropraktorers, naprapaters och Sjukgymnasters inställning till en gemensam grundutbildning som Sjukgymnast med efterföljande vidareutbildning i kiropraktik, naprapati och ortopedisk manuell terapi. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en deskriptiv metod.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på Sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom Sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande Sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta Sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som Sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Att arbeta tillsammans inom vården benämns som att arbeta inom team. Teamet består vanligen av läkare, sjuksköterskor, Sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens främsta ansvar är att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnå bästa resultat under rehabiliteringen krävs interventioner där gott samarbete mellan yrkesgrupperna är en förutsättning. Arbetsterapeutens professionella identitet är viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vården, och förstärks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Inom många områden inom vården, så även i företagshälsovården, är uppföljningen av kvalitetsindikatorer dålig. Det tycks också inom många områden vara så att kvalitetsdata endast i ringa omfattning registreras på ett strukturerat sätt och därför blir svåra att följa. På många enheter begränsar sig uppföljningen till sticksprovskontroller av tillgänglighet och mätning av patientupplevelse av tillgänglighet, service och kvalité. Aktuell undersökning har syftat till att undersöka om tydligt och på ett enkelt sätt sökbara kvalitetsdata finns i den egna verksamheten, företagshälsovården Arbetsmiljöutveckling Hälsingland (AH). Dessutom att beskriva och diskutera de kvalitetsdata som går att få fram samt att i viss mån beskriva utvecklingsmöjligheter.Axelproblem är i verksamheten vanliga och under en tvåårsperiod 2006-2008 besökte 148 patienter med axelleds eller AC-ledsproblem AH.