Syftet med uppsatsen har varit att försöka se ett samband mellan religionsämnets förändring och den Sekulariseringsprocess som det svenska samhället genomgått de senaste femtio åren. Genom en litteraturstudie har jag tagit reda på och förklarat de förändringar ämnet genomgått med hjälp av bl.a. äldre kursplaner. För att förklara Sekulariseringens förändring har jag använt mig av svenska forskare, och tillika forskning gjord på det svenska samhället. Sekularisering får ses som en religiös förändring bort från en enhetsstat, och över lag är det kristendomens förlorade mark som i arbetet benämns som Sekularisering.Avslutningsvis kommer förändringen inom ämnet religionskunskap ställas mot den Sekularisering som skett för att försöka se samband, en diskussion om ämnets vara eller icke-vara i skolan avslutar arbetet..

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av Sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet Sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt..

Syftet med denna studie var att undersöka kristna personers attityder gentemot Sekularisering och modern andlighet. För att undersöka detta intervjuades medlemmar ur frikyrkliga svenska samfund; en intervju i fokusgrupp (med fyra deltagare) samt tre individuella intervjuer. Intervjumaterialet bestod av ett case uppdelat i fem sektioner, där respondenterna fick resonera fritt kring olika religiösa dilemman. Deltagarna uppvisade främst negativa emotionella attityder gentemot Sekularisering och modern andlighet, främst riktat mot sambandet till individualiseringen av samhället. Respondenterna uppvisade förståelse för den subjektiva aspekten av tro, samt religionens brister och hur dessa står i samband till vissa sekulära yttringar.

Sekularisering fortsätter att drabba kyrkan i både öst och väst. Uppsatsen behandlar Sekulariseringsteorier utifrån ett bibliskt perspektiv. Hypotesen är att Jesus Kristus är kyrkan som kropp. Detta kyrkobegrepp har förändrats. Även budskapet och pedagogiken har påverkats.Fältarbete har genomförts i både Egypten och i Sverige.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke på samhällets Sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De två övergripande frågorna jag sökte svar på utifrån en mängd delfrågor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som ämne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen världsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet Sekularisering och hur det har påverkat vårt samhälle och därmed även skolan. Jag redogör även för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser är religionsämnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhälle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkätundersökning bland gymnasieelever med frågor som på olika sätt knöt an till mitt syfte och mina två övergripande frågor.

Sverige är ett exceptionellt fall av Sekularisering på både samhälls- och individnivå. Samtidigt har immigrationen delvis förändrat det demografiska landskapet för religiositet då utrikesfödda i regel är mer religiösa än inrikesfödda samt oftare tillhör en annan religion. Syftet med denna uppsats är att beskriva utrikesföddas religiositet i Sverige med särskild fokus på vistelsetidens och religionstillhörighetens betydelse. Inom religionssociologin antar den så kallade moderniseringsteorin att ju mer sekulariserat ett samhälle är, desto mer sekulariserade är dess medlemmar. Variationen i religiositet inom samhället beror på socialisering och upplevelser av otrygghet.

The aim of this study is to examine the religious landscape of Brazil, and based on the theory of secularization by Pippa Norris and Ronald Inglehart to explain why Brazilians are religious and not secular. The study is a secondary analysis that uses existing statistics to examine different units of analysis of Brazil?s religious landscape, economics and equality, etc. Based on their theory I find that Brazil is still religious due to the lack of security in the country. Brazil is insecure in terms of measures of socioeconomic equality, stable politics without corruption, and physical safety of the citizens in Brazil.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka svar den religionssociologiska forskningen ger på frågan om religionens ställning i det moderna samhället. För att uppnå syftet har jag använt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar på olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, socialisation, personlig autonomi, människans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens ställning i det moderna samhället. Slutsatserna av arbetet är att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. På det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och Sekularisering, dock är detta inget globalt fenomen och enligt forskarna är vissa områden idag mer religiösa än någonsin..

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en Sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna.Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                      För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen.

Tidigare studier visar att Sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade Sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring Sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och Sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har Sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur den sekulära samhällsutvecklingen påverkar utformningen av religionskunskapsämnet. Framförallt vill vi veta hur lärare reflekterar kring och förhåller sig till samhällsutveckling (primärt religiös förändring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vår kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielärare i olika åldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrån vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver Sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. Våra resultat visar att lärarnas ålder inte verkar ha någon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehåll fortfarande tycks leva vidare i stor utsträckning, oavsett lärarnas ålder.

 This essay is a study of whether Japan is secularized on an individual level or not. It is written with the aim of examining if secularization on an individual level has taken place in Japan, and if so, is it possible to make a comparison to Europe and the USA.Key words: Japan, Secularization.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och Sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.