Syftet med denna uppsats är att studera kyrkolivet i Luleå genom att undersöka vilka faktorer som företrädare för EFS missionsförening, Pingstkyrkan och Vineyard anser ha påverkat medlemsutvecklingen under 1900- talet och fram till i dag. Dessutom vilken plats och roll samfunden anser sig ha i dagens samhälle. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av djupintervjuer analyserade och tolkade enligt den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att medlemsutvecklingen varierar mellan samfunden emellan. EFS redovisar en något negativ medlemsutveckling, medan Pingstkyrkan ökat sitt medlemsantal.

This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world.I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are:1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s)2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart)3) Religion returned in the public sphere.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där Sekularisering är en stark norm.

Sammanfattning/AbstractI ett demokratiskt samhälle är yttrandefrihet samt rätten att utöva den religion som man tillhör två viktiga förutsättningar. I Frankrike har det uppstått flera debatter gällande yttrandefriheten och religionens förhållande till varandra. I denna uppsats har jag valt att undersöka hur franska journalister ser på detta förhållande.I studien deltog sex yrkessamma journalister; två kvinnor och fyra män. Två av männen arbetar som karikatyrtecknare på den kontroversiella satirtidningen Charlie Hebdo. Resterande intervjupersoner arbetar, eller har arbetat, på välkända franska nyhetstidningar; Le Monde, L´Express och Le Parisien.

Vårt moderna samhälle är naturvetenskapens glansepok. Det som kännetecknar naturvetenskapen är att den är fri från religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen måste alla påståenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lämnar inget utrymme för hänvisning till vare sig världsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar är ytterst ogiltiga för den moderna människan.

The goal an purpose of this essay is to study the diffrent points of view that Swedish priest within the Swedish Church have on the Topic of same sex marriage. I will use qualitative interview as method of choice to get answers for my questions.The results of my study reveal that same sex mariiage has been a dividing issue between the different participants. Those in favour of the church´s decision to legalize same sex marriage consider love to be the most importent reason for marriage, while those who oppose the decision consider marriage to be a holy sacrament that is not easily changed..

The study aims to analyze conceptions of death and dying at a clinic for palliative care, using a constructivist perspective and a discourse analytical approach. The empirical material consists of interviews with staff members, documents and photographs of the environment, taking both space and materiality into account. I conclude that the studied practice is mainly characterized by a tension between a caring discourse and a medical discourse..

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av Sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet Sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt..

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att Sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker.

Tänk om det skulle visa sig att världen kanske inte ser ut så som man fått lära sig. Tänk om livet och döden kanske inte alls fungerar så som man trodde. Hur skulle man reagera? I den här uppsatsen analyseras Birger Sjöbergs diktning ur ett idéhistoriskt perspektiv, genom religiösa motiv och aktuella livsfrågor i Sekulariseringens svallvågor. I en jämförelse mellan skaldens två viktigaste lyriska perioder, den tidiga idylliska och den senare modernistiska, framträder ett utvecklingsmönster där tro blir till tvivel, tvivel blir till ångest, ångest till likgiltighet och likgiltighet till lugn..

This study examines how yoga is presented in a Swedish journal called Sökaren. Sweden is often presented as one of the most secular states in the world, and for that reason it is interesting to examine the Swedish way of religiosity by looking, in this case, at the depiction of yoga. I compare two periods of time, the first one from 1964 to 1974 and the latter from 1998 to 2008. I will thereby be able to examine tendencies and changes in the presentation of yoga. For a further understanding of the context around the elected periods this study introduces religiosity in Swedish society, such as Christianity and the New Age movement.

This study focuses on why people not longer want to be a part of a religious communion they have earlier been a part of. To examine this I have made seven interviews with people who have left their previous communions. Together with the methodological and theoretical discussions on discourse analysis, Richard Jenkins discussions on identity and theories concerning the post-modern society, I have made an analysis on how these people consider their previous communions and its members. They refer i.e. to the social control, the ?closed? culture and the non-questioning-culture that constitute the communions and its techniques.

Syftet i denna uppsats är att genomföra en diskursanalys av tidskriften Vi i villa, detta för att kunna besvara hur diskursen uttrycker relationen mellan boendeformen hus, religion och ett framväxande modernt samhälle. Utgångspunkten i arbetet är att religion uppstår ur sociala processer, samt att individens föreställningar om det ideala livet har en normativ funktion. Diskursanalysen resultat analyseras utifrån det moderna, eller postmoderna samhällets framväxande, teori om Sekularisering, individualisering och nyandlighet presenteras i litteraturstudien. De första uttrycken för nyandlighet framkommer i materialet 1991, och 2010 framställs boendeformen hus alltmer som en individualiserad föreställning om ett idealt liv, samhällets förändring de sista fyrtio åren har tydligt påverkat sambanden mellan religion och hus..

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we?re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elever på högstadiet ser på religionsämnet i dagens sekulariserade samhälle. Vår undersökning är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Som metod för att samla data har vi använd oss av enkät, och som tolkningsmetod för att tolka enkätens öppna frågor har vi använd oss av den hermeneutiska tolkningsmetoden. Som bakgrund till vårt arbete har vi studerat litteratur som gett en historisk överblick hur kristendomen har minskat i Sverige samtidigt som samhället har blivit mer mångreligiöst, dessutom teorier om läroplanernas utveckling och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpf94) och Kursplan för religionskunskap.Trots att Sverige är ett av världens mest sekulariserade land visade vår undersökning att de flesta eleverna anser att religionsämnet är ett viktigt ämne som har ett värde i sig. De såg inte religionsämnet som något omodernt, men de önskade mer autentiska upplevelser som tillexempel studieresor och att få se på mer filmer i undervisningen..