Denna uppsats belyser emigrationen till Nordamerika från Överluleå församling i Norrbottens län. Uppsatsen visar att 2.585 personer emigrerade till Nordamerika från Överluleå församling mellan åren 1860 och 1939. Medan emigrationen från hela Sverige hade sin höjdpunkt under 1880-talet, hade emigrationen från Överluleå sin höjdpunkt efter Sekelskiftet 1900. Framför allt efter Sekelskiftet 1900 var fluktuationsmönstret för Överluleå mycket väl överensstämmande med fluktuationerna för hela riket. I början av 1900-talet fanns det flera faktorer i Överluleå som troligtvis bidrog till den enskilda personens utvandringsbeslut.

Föreliggande studie är en komparativ mikrostudie av läromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar på dödens representationer i ett läromedel från Sekelskiftet 1900och ett från Sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch läroböckernajämförs med det samtida samhälleliga förhållandet till döden. Studienförsöker klarlägga om det finns en samstämmighet mellan dödens representationer iläroböckerna och det samtida samhällets förhållande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv är det viktigt för den identitetssökande tonåringen att det finns enöverensstämmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras iläromedlen.

Uppsatsen handlar om det tidiga 1900-talets syn på kvinnor och sexualitet. Utgångspunkten förundersökningen är Franz von Bayros portfölj av erotiska bilder Bilder aus dem Boudoir derMadame C.C. från 1912. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka om och hur den tidens syn påkvinnor och sexualitet kan ses i dessa bilder. Detta är genomfört genom en deskriptiv analys av detrettio bilder som är med i denna samling och genom att sedan sätta teman från bilderna mot teorieroch idéer från decennierna före och efter Sekelskiftet 1900.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra Sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Syftet med föreliggande uppsats är att definiera begreppet fransk flöjtestetik. Arbetet berör hur den tradition som förknippas med Conservatoire de Paris har vuxit fram och hur den hållits vid liv. Arbetet innefattar några av de mer kända flöjtister som verkade vid Conservatoire de Paris och vilken influens de hade på musiklivet i Frankrike under 1800-talet. Flöjtens utveckling under 1700 och 1800-talet täcks även in och visar vilka följder det kan ha haft på de rådande flöjtistiska ideal. Den konstnärliga delen i arbetet inbegriper jämförelse mellan två olika klangliga ideal och vilken effekt det kan ha på musiken.

Grängesberg är en gruvort i Bergslag som är uppbyggd kring en storskalaig järngruva och som var kring Sekelskiftet en av de viktigaste platserna för den svenska ekonomin. Idag är gruvan nedlagd och allt som finns kvar är ett enormt gruvhål och storskaliga industribyggnader. Mitt projekt är en undersökning genom designmetoder till ett forsök att förstå den komplexitet av vad Grängesberg har varit och vad Grängesberg är idag..

Grängesberg är en gruvort i Bergslag som är uppbyggd kring en storskalaig järngruva och som var kring Sekelskiftet en av de viktigaste platserna för den svenska ekonomin. Idag är gruvan nedlagd och allt som finns kvar är ett enormt gruvhål och storskaliga industribyggnader. Mitt projekt är en undersökning genom designmetoder till ett forsök att förstå den komplexitet av vad Grängesberg har varit och vad Grängesberg är idag..

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnär kring Sekelskiftet 1900. Jag har utgått från ett genusperspektiv och med hjälp av litteratur och brev från brevsamlingen på Jönköpings läns museum har jag övergripande försökt kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna. Med hjälp av mitt material har jag studerat henne i en samhällelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppväxt och sociala kapital påverkat hennes situation.Med hjälp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlägga hennes liv som konstnär och kvinna i samhället i Sverige runt Sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som påverkat Esthers förutsättningar att som kvinna nå framgång inom det konstnärliga fältet. De rådande konventionerna om hur en gift kvinna, även ogift, förväntades vara och sysselsätta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag även funnit en osäkerhet och tveksamhet från henne själv angående sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 på landsbygden i Skåne.

Uppsatsens syfte är att undersöka den syn på kunskap som förmedlas i läroböcker samt att diskutera denna syn utifrån hur lärare ser på sin användning av läromedel. Studien görs som en jämförande kvalitativ undersökning av sex läroböcker från två skilda tidsperioder, Sekelskiftet 1900 samt Sekelskiftet 2000. Den utgår från frågeställningar som om läroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse läroboken har för lärarnas arbete och om det går att se någon övergripande förändring i attityd till läroböcker. Med dessa frågeställningar som utgångspunkt genomförs en textanalys samt en enkätstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras både tilltal och beskrivningar, innehåll och teman samt värderingar och attityder.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra Sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra Sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

This paper, from Hallwylska museum collections to the exhibition ?Beneath the surface ... The Unmentionableat the turn of the 20th Century? is a survey of how the Hallwylska museum on the basis of its collections createsa temporary exhibition. The paper is focusing on how Wilhelmina von Hallwyl`s collections together with theexhibitor`s different intentions from the exhition.

Uppsatsen handlar om hur receptionen av Hilma af Klints konst sett ut från 1986 fram till 2012 utifrån diskussionen om andlighet. Genom att se på olika konstskribenters texter lyfts mönster av värderingar fram som visar på inställningen till andligheten i Hilma af Klints konst.  Konsthistorikerna James Elkins och Suzi Gablik exemplifieras som två motpoler och värderingarna länkas samman med deras teorier om andlighet och religion i samtida konst..

The text discusses the folk-tale princess as a good role model for both children and adults, from a feminist debate concerning this issue. Also an iconographic study, it compares women in folk-tale illustrations with women represented in fin-de-Siècle art concentrating on the Great mother goddess and the femme fatale, finding similarities between folk-tale illustrations and other art. Besides that, the text look at the interest for Swedish folk-tales in the 1890´s, the connection between women as illustrators of children?s books and ideas about nature and womanhood that might have had influence on the Swedish artist Elsa Beskow at the time..

I denna uppsats undersöks folkmusikens symbolfunktion för upprätthållandet av 1800-1900-talens kollektiva nationalidentitet. Detta görs genom en analys av den språkliga framställningen av folkmusik inom kulturellt bildade kretsar. Uppsatsen behandlar det skriftliga språket som en reflektion av en skribents värderingar och allmänna världsbild. Genom att analysera den språkliga framställningen av folkmusik med ett teoretiskt underlag att applicera som samhällelig kontext söker uppsatsen att besvara frågeställningar kring värderingen av folkmusik, dess förekomst i vardagen, och dess symboliska funktion inom en avgränsad diskurs. Analysen resulterar i besvarade frågeställningar som stämmer väl in på det teoretiska underlaget som uppsatsen baseras på..