I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

This report deals with the performance of a batch flow treatment of landfillleachate compared with a continuous flow system. The parameters in focus were total Kjeldahl nitrogen (TKN), BOD5 and COD. The pilot-scale experiment used eight barrels with a volume of 150 liters. Each barrel was constructed differently concerning its flow, its bed material grain size and its presence of plants or not. Four of the barrels worked in batch mode, thus four in continuous flow mode.

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (Satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbättrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som är mycket kväverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgår nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att få processen att fungera har vikten lagts vid att få en fungerande nitrifikation.

Outokumpu Technology i Skellefteå fokuserar på teknik som härstammar från företag i Boliden-gruppen och deras gruv-, smältverks- och kemiska processer. Företaget erbjuder kunden ingenjörs tjänster i form av konsultverksamhet inom området från gruva till smältverk. Produkter för tillämpningar inom smältverk erbjuds också. En av dessa produkter är Kaldougnen som används för Satsvis smältning och processbehandling av metaller såsom koppar, bly och ädelmetaller. För att lagra ugnens rotation används idag lagerrullar som vilar mot en löpring monterad på ugnskärlet.

I såväl Brasilien som runt om i världen finns stora mängder organiskt avfall som skulle kunna utnyttjas på ett bättre sätt. Många potentiella substrat för biogasproduktion deponeras, eldas upp eller komposteras utan att den energi som skulle kunna utvinnas vid denna process tas tillvara. Detta examensarbete inriktade sig på att i laboratorium undersöka potentialen för biogasproduktion från några av dessa avfallsprodukter. Från biodieselproduktion, vilket är en snabbt växande industri i Brasilien, fås exempelvis 1 kg av restprodukten råglycerol per 9 kg producerad biodiesel. Detta är en restprodukt som man i dagsläget letar efter fler tillämpningar för och biogasproduktion har visat sig vara en möjlighet.

Den totala biogasproduktionen i Sverige 2009 var 1,4 TWh och 22 % av biogasen producerades i samrötningsanläggningar. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera organiskt avfall, vilket har gjort att produktionen från samrötningsanläggningar har ökat de senaste åren. Den totala biogaspotentialen i Sverige är ungefär 15 TWh och där står lantbruket för över 70 %. Avloppsslam, avfall från livsmedelsindustrin och matavfall står för den resterande delen. Det är även dessa tre råvarugrupper som har störst lönsamhet med dagens teknik.

Vid Boliden Minerals anrikningsverk, i Boliden, planeras ett tellurlakningsverk där det är tänkt att lakningen skall ske i två steg. Varm cyanidlakning görs på flotationskoncentratet och flotationsavfallet skickas för kall cyanidlakning. Varm cyanidlakning görs Satsvis och tanken har en maximal gräns för mängden ingående material som styrs av viktsutbyte sulfid hos det ingående material. Ur lakresten från den varma cyanidlakningen planeras för att utvinna tellur genom ytterligare lakningssteg. Även här är det önskvärt att hålla viktsutbytet så lågt som möjligt för att minimera anläggningens storlek.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

Vid tillverkning av massa och papper förorenas årligen 505 miljoner kubikmeter vatten som måste renas innan det släpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbränns. Vattnet som blir kvar genomgår ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehåller mycket intracellulärt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrävande att avvattna. Det är även sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet är anaerob nedbrytning.