När individen upplever stress i samband med att inte kunna agera i enlighet med sitt samvete uppstår Samvetsstress. Denna stress är vanligt förekommande hos sjuksköterskor. Om stressen blir långvarig kan den övergå till kronisk stress, vilket kan ge allvarliga konsekvenser. Syftet med denna studie var att beskriva när och hur sjuksköterskan upplever Samvetsstress. Metoden var litteraturstudie som innefattade tio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie som svarade på studiens syfte.

Samvetsstress är en speciell form av stress som tidigare beskrivits bland grundutbildade sjuksköterskor och vårdbiträden. Däremot finns inte mycket som är skrivet om distriktssköterskor och Samvetsstress. Syftet med vår studie var att undersöka förekomsten av Samvetsstress i distriktssköterskans omvårdnadsarbete. Verktyg för datainsamling var en validerad enkät. Sammantaget visar resultatet tydligt att distriktssköterskorna upplever stress vid höga krav i sitt arbete, då de bevittnar att patienter kränks eller skadas samt då de ger avkall på ambitionerna om att ge god vård.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av Samvetsstress i vårdandet av äldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till Samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera Samvetsstress.Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar Samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete.

Den ökande stressen bland hälso-och sjukvårdspersonal uppmärksammas tid efter annan i olika medier. Omstruktureringar och upplevda neddragningar i vården har lett till högre arbetsbelastning, vilket i sin tur påverkat arbetsförhållandena och det psykiska välbefinnandet hos personalen i negativ riktning. Omvårdnaden skall ges i en anda av respekt och förståelse för den enskildes integritet, och den som är i störst behov av omvårdnad skall prioriteras. Syftet var att beskriva förekomstoch upplevelserav Samvetsstress bland sjuksköterskor verksamma på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i Sverige, med hjälp av instrumentet Stress of Conscience Questionnaire (SCQ). Studien,där 60 enkäter analyserades (svarsfrekvens 64,5 %),visadeatt sjuksköterskornaofta upplevdeSamvetsstress i relation till sitt arbete.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö, och hur kvinnor inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevda stress och deras känsloarbete inom äldreomsorgen i Piteå kommun. Den valda metoden för studien är en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom äldreomsorgen. Den teoretiska referensramen utgår ifrån Karasek och Theorells krav ? kontroll och stöd modell, som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika utgångspunkter för individens hälsa.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

I dagens samhälle pressas människor många gånger att utföra mer än vad de känner att de klarar av, detta skapar stress. När människan upplever stress sker en rad faktorer i kroppen, blir stressreaktionen långvarig kan människan uppleva psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Personal inom vård och omsorg är bland de personalkategorier som oftast drabbas av psykisk ohälsa på grund av stress. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patienter och styrs av många lagar i sin yrkesutövning.