Distriktssköterskors samvetsstress i omvårdnadsarbetet
En enkätstudie
Samvetsstress är en speciell form av stress som tidigare beskrivits bland grundutbildade sjuksköterskor och vårdbiträden. Däremot finns inte mycket som är skrivet om distriktssköterskor och samvetsstress. Syftet med vår studie var att undersöka förekomsten av samvetsstress i distriktssköterskans omvårdnadsarbete. Verktyg för datainsamling var en validerad enkät. Sammantaget visar resultatet tydligt att distriktssköterskorna upplever stress vid höga krav i sitt arbete, då de bevittnar att patienter kränks eller skadas samt då de ger avkall på ambitionerna om att ge god vård. Samvetsstress förkommer också när distriktssköterskor känner att de måste undvika patienter och dess närstående samt när arbetet kräver så mycket att de inte orkar med familjen och privatlivet. I dessa situationer får distriktssköterskor dåligt samvete i större grad än vid de övriga efterfrågade situationerna. Mindre grad av dåligt samvete förekom i andra situationer. Situationer som oväntat ledde till relativt låg grad av samvetsstress var till exempel situationer där distriktssköterskor tvingades ge vård som känns fel. En viktig slutsats av resultaten i studien är att samvetsstress är vanligt förekommande i distriktssköterskors arbete och att det är viktigt att detta uppmärksammas och diskuteras så att stressfulla situationer kan hanteras.