Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge information och rådgivning.Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att Samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick i studien.

Bakgrund: Sexualitet är en källa till både njutning, nöje och livskvalitet. Behovet av sexualitet och intimitet kvarstår vid sjukdom och även i ett palliativt skede. Patienter önskar att sjuksköterskor ska Samtala om sexualitet med dem. De vill bli bemötta utifrån att holistiskt synsätt, och få individuellt anpassad information om vilka konsekvenser sjukdomen och behandlingen kan ha på sexualiteten. Många sjuksköterskor tycker att sexualitet det ingår i deras ansvarsområde, men i praktiken Samtalar sjuksköterskor sällan om sexualitet med patienter.

Bakgrund: Sexualitet är en del av att vara människa, i och med att många sjukdomstillstånd direkt eller indirekt påverkar sexualitet är detta ett ämne vårdpersonal inte kan bortse ifrån. Trots att sjuksköterskor anser att Samtala om sexualitet hör till deras arbetsuppgifter så saknar många patienter information och dialog om detta ämne. För att kunna säga att man bedriver en holistisk omvårdnad krävs det att sjuksköterskor aktivt tar sig an ämnet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelse av att Samtala om sexualitet med patienten. Metod: Tio kvalitativa empiriska studier har sammanställts och analyserats i en litteraturstudie.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger främjar barns muntliga språkutveckling. Avsikten är också att ta reda på hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns muntliga språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den närmaste utvecklingszonen? där barnen blir utmanade i sin utveckling med hjälp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns språkutveckling, pedagogens roll i barns språkutveckling, metoder som främjar barnens språkutveckling samt styrdokumenten.

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem bland barn och ungdomar vilket leder till ökad risk för följdsjukdomar och övervikt senare i livet. Skolsköterskor ska medverka i det hälsopedagogiska arbetet i skolan och verka för sunda levnadsvanor. Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelser av att Samtala om livsstilförändringar med föräldrar till överviktiga och feta barn. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio skolsköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.

Att Samtala eller inte Samtala om döden är en svår fråga, speciellt i relationen mellan den döende patienten och vårdgivaren. Forskning visar att vårdgivare som misslyckas att möta patienters behov av att Samtala om döden, kan orsaka ett existentiellt vårdlidande för patienten. Det är därför viktigt att belysa patienters upplevelse av det existentiella samtalet kring döden. För att belysa detta samtal har vi valt att göra en innehållsanalys av narrativer, där den döende människan berättar om sina upplevelser med egna ord. Att känna trygghet i relationen är en förutsättning för att det existentiella samtalet överhuvudtaget skall uppstå.

Syftet med min undersökning är att se om litteratursamtalet kan öka elevernas lust att läsa genom att Samtala tillsammans om litteratur. I kursplanen för ämnet svenska (Lgr-11, 2011) står det att undervisningen ska stimulera elever till att läsa, samt att formulera egna åsikter och tankar. Vidare framhävs litteraturens roll i svenskundervisningen i Lgr-11 samt i forskning genomförd av Tengberg, Chambers, Gibbons, Thorson och Eriksson Barajas. Jag väljer att göra denna undersökning då jag tycker att boksamtalet verkar vara ett intressant arbetssätt och då det visat sig att svenska elever har sjunkande kunskaper i läsförståelse (PISA 2012). Det tillvägagångssätt som ligger till grund för undersökningen baseras på att elever fått i uppgift att läsa en bok.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska Samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att Samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Med ett tidigare temaarbete som inspiration, där jag lyssnade på barn som Samtalade om bilder och tyckte mig höra ett mer nyanserat språk. Där väcktes frågan om man med hjälp av bilder som samtalsgrund kan utveckla barns språk. Tidigare forskning påvisar vikten av kreativitet och möjligheten att Samtala för att barns språkutveckling ska kunna ske. Det visar även att bilder kan vara bra inspiration och fungera som trygghet för barns samtal. Syftet med studien var att undersöka om barn kan utveckla sitt språk genom att Samtala om bilder.

Arbetsmarknaden står inför ett generations- och paradigmskifte, när den äldre generationen går i pension och de yngre förväntas ta över. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan och sjukskrivningen främst bland de yngre och stress rapporteras vara den stora bakomliggande orsaken; känslan av otillräcklighet och svårighet att få balans i livspusslet. Undersökningar poängterar att förebyggande arbete och tidiga insatser gynnar såväl medarbetares hälsa och arbetsplatsens ekonomi. Studiens syfte är att undersöka om samtalsstöd som ett nytt subventionerat friskvårdsalternativ uppfattas positivt, i synnerhet av Generation Y (födda 1982-1999). Resultatet av enkätundersökningen, genomförd på ett kommunkontor med 76 deltagare visade att 60% skulle boka samtal idag om det erbjöds som ett friskvårdsalternativ.

Bakgrund: Postpartumsamtal har minskat avsevärt visar studier genomförda i Sverige, trotsatt majoriteten av kvinnor önskar att Samtala med den barnmorska som varit närvarande vidförlossningen. Ett viktigt mål för förlossningsvården är en positiv förlossningsupplevelse.Definition av begreppet samtal efter förlossning har ett flertal benämningar och tydligariktlinjer saknas gällande syfte, struktur, innehåll, målgrupp, samt när i tid och vem skall hållai samtalet. Syfte: Var att göra en sammanställning över publicerade studier där samtal omförlossningen förts med kvinnor som fött barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 14vetenskapliga artiklar som identifierats efter sökning, huvudsakligen i databaserna PubMedoch Cinahl. Olika sökordskombinationer har använts då det inte finns något enhetligt begreppför samtal efter förlossning.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

Syftet med denna uppsats är dels att undersöka vilket syfte rektorerna i en kommunal förskola anser att medarbetarsamtalet har dels om de ser samtalet som ett led i sitt eget lärande. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem rektorer inom den kommunala förskolan. Analysen av intervjusvaren har gjorts dels utifrån teorier om medarbetarsamtal dels lärande betraktat ur sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att rektorerna anser att syftet med medarbetarsamtal är att diskutera verksamhet och arbetsresultat men även att förbättra relationerna mellan dem själva och medarbetarna. Rektorerna ser ett tydligt lärande i medarbetarsamtalen för egen del.