Syftet med detta arbete var att försöka konceptutveckla en metod för att utvärdera och utveckla upplevelseprodukter med utgångspunkt i principerna om andra generationens upplevelser och Samproduktion. Metoden skulle bygga på en kvantitativ innehållsanalys av offentligt publicerade fotografier som gäster själva tagit i samband med upplevelsen. Vi ville också testa vårt koncept på en verklig upplevelseprodukt via en fallstudie.Utifrån vår första litteraturgenomgång ger vi en inledande bakgrund till områdena upplevelseproduktion, turismfotografi och innehållsanalys med inriktning fotografi. I resultatdelen av uppsatsen beskriver vi sedan det koncept som vi utvecklat utifrån de teorier som vi fann genom en fördjupad litteratursökning. Vi avrapporterar också fallstudien som vi genomförde för att pröva konceptet.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att fylla sina tjänster med värde. Inom marknadskommunikation har byråerna börjat använda sig av upplevelsemarknadsföring för att tränga igenom mediebruset och tillgodose kunder och konsumenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunikationsbyråer, som profilerar sig inom upplevelsebaserad marknadsföring, använder begreppet upplevelse och därigenom uppnå förståelse för vilken generations upplevelseproduktion de arbetar med. Jag utgår ifrån Bosjwijk, Peelen och Thijssen (2007), vars modell innebär att det finns tre generationer upplevelseproduktion, varav den första generationen, iscensättning, innebär att organisationen utformar upplevelsen för individen. I den andra generationen, Samproduktion, utformar organisationen och individen upplevelsen tillsammans.

Den svenska biografmarknaden är idag i en situation där marknadsledaren i det närmaste nått en monopolställning. Detta är något som får konsekvenser, inte bara för dess konkurrenter och leverantörer, utan även för biografbesökaren som riskerar att drabbas av färre titlar på repertoaren och att likriktningen av filmer ökar.Marknadsutmanarnas stora problem är att få distributionen till de mest inkomstbringande filmerna. I dagsläget är det ytterst svårt för en marknadsutmanare att erhålla ensamrätt till filmer då de har för liten marknadsandel och utan filmerna kan de inte ta marknadsandelar, vilket är något av ett moment 22. Filmerna regleras genom avtal med filmleverantörerna, vilka i nuläget gynnar marknadsledaren på ett sätt som hotar att slå ut de mindre aktörerna.Denna uppsats är skriven utifrån marknadsutmanaren Astoria Cinemas perspektiv för att se vilka förutsättningar som finns att skapa tillväxt. Uppsatsen använder sig av en fallstudie för att kunna tränga ner på djupet av problemet och för att skapa största möjliga förståelse för objektets situation.

I följande text avser jag att analysera Man of Tai Chi och undersöka förhållandet mellan Kina och Hollywood. Kina blir en alltmer viktig marknad för filmbolag från Hollywood och hur de förhåller sig till varandra på film.Kung fu-filmens spridning har inneburit andra kulturella uttryck, från Bruce Lee som symbol mot imperialistiskt förtryck i tredje världen, till att bidra med formande av nya bildsspråk i filmer som The Matrix. Hur kan en transnationell Samproduktion mellan kinesiska och västerländska bolag se ut? I följande uppsats undersöker jag produktionsförhållanden och mottagande av filmen Man of Tai Chi och i slutsatsen kommer jag fram till att filmen misslyckats ur ett kommersiellt perspektiv..

TV och Radio är två olika medier med många skillnader, men också många likheter. De Samproduktioner som har gjorts, mellan dessa två medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosändningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivå och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsställer både en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsändningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krävs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjälp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krävs det att publiken i de båda medierna får en så likvärdigupplevelse, av innehållet, som möjligt.

Näthat är ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. Näthat är således ett fenomen, som ingen forskat kring, men som däremot kan ses utifrån mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av näthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. Utifrån detta ämnades Samproduktionen av synen på näthat som socialt problem undersökas, där ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjälp av retoriska resurser utifrån diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestående av tidningsartiklar, blogginlägg och forumtrådar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka företeelsen gemensamt värdeskapande i relationen mellan kongressarrangörer och beställarna. En trend är att företag i allt större utsträckning involverar kunden i värdeskapandet. Vi vill undersöka i vilken utsträckning gemensamt värdeskapande förekommer vid skapandet av en kongress och vidare hur det tar sig uttryck i själva skapandeprocessen. Frågeställning: Vilka faktorer påverkar och skapar förutsättningar för gemensamt värdeskapande?Hur gestaltas gemensamt värdeskapande mellan kongressbyrånoch beställaren?Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med kongressarrangörer och beställare av kongresser.

Omvärldsfaktorer som företag står utan makt att direkt påverka förändrar ständigt det affärslandskap där företag vistas. Framför allt har den tekniska utvecklingen ständigt varit en stark drivkraft till organisatorisk förändring, både historiskt sett men även i modern tid. Den tekniska utvecklingen för med sig förändrade beteenden hos konsumenter vilket tjänsteföretag måste ta hänsyn till vid utformandet av erbjudanden. För företag idag är det en utmaning att lyckas revidera sin egen verksamhet och kontinuerligt anpassa sina erbjudanden i takt med att marknaden och omvärlden ständigt förändras. Företag kan inte bortse från affärsutveckling om de vill förbli konkurrenskraftiga.

SammanfattningProblemformuleringDet vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet.SyfteHuvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten.

SammanfattningProblemformuleringDet vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet.SyfteHuvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten.

Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det råder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.