Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning är ett öppenvårdsteam inom stadsdelen. Teamet är kopplat till barn-, ungdom- och familjegruppen och kan arbeta på uppdrag av antingen socialsekreterare eller utifrån att föräldrar själva kontaktar teamet för råd och stöd. Syftet med denna uppsats är att göra en brukarutvärdering av teamets arbete med Samarbetssamtal mellan separerade föräldrar som är bosatta inom stadsdelen. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där fjorton föräldrar telefonintervjuats utifrån en enkät med huvudsakligen standardiserade frågeställningar. Frågeställningarna i rapporten är: vilka är de föräldrar som kommer på Samarbetssamtal till Nätverksteamet på Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning? Hur upplever föräldrarna samtalsformen, samtalsledaren och reflektören? Finns det någon skillnad i upplevelse mellan mammor och pappor samt finns det några grupper eller kategorier som utmärker sig i undersökningen? Resultaten visar att föräldrarna i undersökningen är nöjda med de insatser som Nätverksteamet erbjuder.

En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade föräldrar och samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa föräldrar har ökat. De frågeställningar som har använts är: Går det att urskilja några specifika målgrupper som nyttjar erbjudandet om Samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att föräldrar uppsöker hjälp i form av Samarbetssamtal? Finns det några specifika samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade föräldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhällsutvecklingen.En narrativ analysmetod har använts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.

Denna uppsats behandlar ämnet konflikter i Samarbetssamtal och i vårdnadsutredningar på familjerätten mellan separerade föräldrar. År 2010 hade närmare 20 000 barn i Sverige föräldrar som inte kom överens och gick på Samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vårdnadsutredningar. Då forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina föräldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror på - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte är därför att belysa orsakerna, och därefter undersöka om det finns orsaker på samhällsnivå som förhindrar eller försvårar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet.Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i Samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna Samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol.

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents? lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree.

När människor lever i relation med andra människor uppstår någon gång en konflikt, meningsskiljaktigheter är ett naturligt inslag i livet. Dessa kan dock hanteras och lösas på en del olika sätt, några sätt är mer konstruktiva och några sätt är mindre konstruktiva. Vid alla myndighetsbeslut som berör barn ska beslutet fattas utifrån vad som är ?barnets bästa?. Det efterlevs inte alltid idag, inte på grund av ovilja från samhället sida utan av okunskap och omoderna regelsystem samt utav brist på resurser.

Vårdnadskonflikter är ett problem som drabbar flertalet barn, år 2011 berördes cirka 9300 barn av föräldrarnas vårdnadstvist och 18900 barn hade föräldrar som deltog i ett Samarbetssamtal. Konflikter kan påverka barnet negativt genom att ge upphov till lojalitetskonflikter och skuldkänslor. Syftet med denna studie var att undersöka hur två arbetssätt för handläggning av vårdnadskonflikter "Konflikt & försoning" och "Koordinator" tillämpas i utvalda delar av södra Stockholm samt undersöka hur de arbetar för att tillvarata barnets bästa i processen. För att undersöka detta användes en fallstudiedesign som utgick från intervjuer med utövare av arbetssätten och observationer av sammanträden i tingsrätten. Arbetssätten analyserades separat utifrån the constant comparative method, och i konflikt & försoning framkom tre kategorier; rekrytering av föräldrar och val av familjerättssekreterare, struktur under uppbyggnad samt ett annat förhållningssätt.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bästa? i föräldrabalken vid en skilsmässa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmässa eller separation erbjuds föräldrarna av kommunen att medverka i Samarbetssamtal. Där kan de samtala om frågor som rör barnets vårdnad, boende och umgänge.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur konflikten mellan separerade föräldrar påverkar den enskilda förälderns föräldraskap och vilka följderna blir för barnen. Vi har också velat ta del av separerade föräldrars erfarenheter av den hjälp som erbjudits dem och barnen i samband med föräldrakonflikten, för att få idéer till utveckling i arbetet med att stödja föräldrar och barn då föräldrarna är i konflikt.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat nio föräldrar. Urvalskriterierna var att de deltagit i Samarbetssamtal eller medverkat i vårdnads, boende, och/eller umgängesutredning. För att få svar på hur konflikten påverkat det vardagliga föräldraskapet var kriteriet även att barnen skulle bo till minst hälften av tiden hos den förälder vi intervjuade.Den familjerättsliga lagstiftningen och dess förarbeten kan ses som en ram som styr barns och föräldrars rättigheter och som styr föräldrars skyldigheter i förhållande till sina barn. Det är också inom den ramen vi befunnit oss då vi analyserat den hjälp föräldrar och barn fått i samband med konflikten.