Syftet med vår studie var att lyfta fram de äldres röster när det gäller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av äldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som Salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat sex äldre personer som har bistånd i form av hemtjänst och är boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det Salutogena synsättet samt att vi utgår från kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på om en kristen gudstro kan utgöra en Salutogen faktor vid svåra kriser enligt teorierna om logoterapin och KASAM. Samtal med några personer som har gått igenom traumatiska kriser och som tycktes använda sig av sin gudstro i krishanteringen, fick mig att börja reflektera över hur en persons livsåskådning påverkar hans eller hennes sätt att handskas med kriser. Jag har använt mig av två metoder; litteraturstudier och intervjuer, för att kunna jämföra mitt empiriska intervjumaterial med teorier om logoterapin och KASAM. I resultatet framkom det att gudstro under vissa förutsättningar kan utgöra en Salutogen och meningsskapande faktor vid större kriser. Dock måste gudstron vara flexibel, obetingad och trygg för att kunna bevaras och förbli funktionell som meningssystem efter en större kris.

Young women with immigrant background are generally looked upon as victims of patriarchal structures and cultural determinism.The purpose of this bachelor thesis was therefore to have a Salutogen perspective. We investigated how young women with a transcultural background are affected by and how they use their experiences from different backgrounds in their creating of identity.We based our essay on qualitative interviews and current research on the subjects of multi culture, identity and youth. The interviewees were seven young women with experience of multi cultural background and performing different kind of artistic activity.The theory and empirical material combined and compared resulted in three themes: affinity, cultural hybridization, and Salutogen factors.We saw that for those young women affinity functioned as a basis for creating identity and that their double background enriches them in several aspects. The three major Salutogen factors that the interviewees had in common, and we emphasize, are their struggle, open mind and awareness of freedom.The global youth culture has a great impact upon the young women and to some extent we could recognize cultural hybridization. We consider this neglected subject urgent and very relevant for social work in the multi cultural society of Sweden..

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotioninkluderar ett helhetstänkande som utgår från en Salutogeninriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrånflera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsoriskeroch motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.

Då positiva hälsoeffekter av utevistelse påvisats inom forskning är det angeläget att det skapas möjligheter för de äldre att på olika sätt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid äldreboende är beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgångspunkter har varit miljöerbjudanden och känsla av sammanhang. Ett äldreboende med Salutogen omsorgsprofil och tillgång till ute-miljö med många möjligheter har studerats.

SammanfattningSyfte och frågeställningarUppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett Salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en Salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en Salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna?Metod10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring Salutogent och patogent.Resultat5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en Salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett Salutogent och patogent perspektiv fanns representerat.

Det senaste åren har äldreomsorgen i Sverige flitigt debatterats, främst gäller debatten äldreomsorgens utformning och dess personalbemanning. Att arbeta i äldreomsorgen handlar om att arbeta med de allra äldsta människorna i vårt samhälle. För många av dessa äldre har den patogena sjukvården kommit till sin ände, vilket innebär att många individer lever med en eller flera sjukdomar som inte går att bota. Dessa, de allra äldsta tillhör även den snabbaste växande delen av Sveriges befolkning. Aaron Antonovsky (2005) kom att ställa sig frågan ?Hur kommer det sig att vissa människor förmår upprätthålla hälsa trots att de utsätts för svåra påfrestningar?? Frågan handlar om hälsans ursprung vad kännetecknar de människor som förmår upprätthålla hälsan? Dessa människor har något gemensamt.

SyfteUppsatsens syfte var att undersöka några pedagogers erfarenheter av att arbeta med begreppet Känsla Av SAMmanhang ? KASAM - och granska det utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Till grund för det pedagogiska arbetet på skolorna låg en Salutogen inriktning, vilket innebär att man tar sin utgångspunkt i hälsofrämjande faktorer. Genom att ta reda på vilka strategier som fanns i skolan för att eleverna skulle få uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tog vi del av deras erfarenheter av att arbeta med KASAM.MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden bestod av två halvstrukturerade gruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av fem lärare och den andra gruppen av fyra.

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                       ? en Salutogen studie vid en hälsofrämjande skola Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson Datum:              2010-01 Handledare:    Inger Ahlgren  Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla.

Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a Salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school.

Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys Salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det Salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater. Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Hälsans utrymme i samhället ökar, vilket även syns inom skolan och då framförallt i ämnet idrott och hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som har förändrats i takt med samhället. Tidigare forskning visar en undervisning, där fokus ligger på de fysiologiska aspekterna som kost och träning. Ämnets syfte lägger däremot lika stort fokus på de sociala och de psykiska aspekterna. Med detta har studiens syfte varit att undersöka hälsoundervisningen på gymnasiet.

The aim of this study is to describe and analyse an elderly care team?s prerequisite to anchor a Salutogenic perspective and approach in an elderly care team in Kalmar municipality. The study identifies factors that could impede or promote the anchoring and examine how the organisation aims to work in a single direction even if the multidisciplinary team processes a diversity of knowledge, education and abilities. The study is based on qualitative semi-structured interviews from representatives of all professions in the multidisciplinary team; social workers, paramedical professions, nurses and care-givers. The theoretical frame consisted of a translating perspective, leadership and ideas of interaction and power.

Our study aims to examine whether managers in elderly care are working from a Salutogenic approach to create a dignified life for the residents. By this we are trying to find out how you look at life in dignity and what meaning it has, what similarities and what differences there are. We also want to explore what they want to achieve with their work and what they do to enable it. The questions we asked ourselves what the Salutogenic approach is for managers working in nursing homes. How do they look at a decent life and we ask ourselves the question of the Salutogenic approach is just a "buzzword" in a working man always had or there are real differences? The method we have chosen to use is a web-based questionnaire that we sent to our sample.