Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna.

Statens folkhälsoinstitut presenterar inom området Hälsa i arbetslivet en rad riktlinjer för att minska ohälsan i arbetslivet, man bör som anställd bl.a. ha vissa möjligheter att utvecklas och uppleva delaktighet i arbetet. Dessutom ska arbetsmiljön vara god på både ett psykiskt och fysiskt plan. Genom vår utbildning har vi fått ett intresse för dessa frågor och kom därför nyligen i kontakt med Antonovskys teori om det Salutogena synsättet.Syftet med den här studien var att undersöka och försöka få en förståelse för hur några anställda inom Vård och omsorg upplever att det Salutogena synsättet har implementerats i deras organisation, samt hur det fungerar att arbeta utifrån det här synsättet i praktiken. Vi vill dessutom undersöka vilka för- och nackdelar de anställda upplever att det finns med att arbeta utifrån det Salutogena synsättet.

The purpose of this thesis is to investigate the library for children and young people at Sahlgrenska university hospital in Sweden from a Salutogenic perspective. The sociologist Aaron Antonovsky states that human health is benefited by the Salutogenic perspective, since it stimulates our sense ofcoherence.The theoretical departure point is sense-making theory. The theory states that in order to move through life, humans are dependent on a sensemaking process. To make sense of our current situation, we need information. What kind of information depends on the individual and its context.

Hälsa är ett begrepp som har avsaknad av en bestämd definition. Det finns flertalet erkända definitioner såsom WHO:s men det finns även de definitioner som skapats av den enskilda individen. De flesta definitioner som finns kring och om hälsa har sitt ursprung i den fysiska aktivitetens värld, än dock menar flera personer att om hälsa enbart skall ses som god utifrån den fysiska aktiviteten så blir begreppet hälsa inte särskilt innehållsrikt. Syftet med studien var att undersöka hur lärarna ser på begreppet hälsa. Enligt bakgrund och tidigare forskning så är hälsa ett personligt och svårdefinierat begrepp, vilket de sex lärare som intervjuades i denna kvalitativa studie bekräftade.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett Salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett Salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den Salutogena teorin.

Denna rapport var en kvalitativ intervjustudie om coping och Salutogena faktorer bland fem hjärt- lungsjuka män. Syftet var att få ökad förståelse om vilka olika copingstrategier män använde för att hantera sin sjukdom och leva ett hälsosamt liv. Vidare ville författaren belysa olika faktorer som var Salutogena och var av betydelse för copingförmågan i informanternas liv. Genom att lyfta fram den individuella variansen var förhoppningen att dessa faktorer och copingsstrategier skulle belysas. Detta ansågs ha betydelse för vilka faktorer som bland annat vårdpersonal inom rehabilitering av hjärt-lungsjuka män kunde stärka ännu mer.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad.

Den här uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om användandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om användandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat på förklaringar till varför man väljer att använda yoga i skolan. För att ta reda på barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer använts. Resultat från intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frågeställningar.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förståelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori använts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar både under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bättre trivsel i skolan och känslan av att kunna påverka sin skolsituation.

Bakgrund Utifrån de politiska målen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya äldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett Salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.Frågeställningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fått introduktion till det Salutogena förhållningssättet? - Hur upplever medarbetarna att det Salutogena förhållningssättet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrån det gamla?Metod Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjänst och äldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om hälsa, förändringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna känner till projektet men det finns en osäkerhet om dess innehåll. Introduktion till det Salutogena förhållningssättet har majoriteten fått från sin enhetschef på varierande sätt. För medarbetarna handlar det Salutogena förhållningssättet om att lägga tillbaka makten till omsorgstagaren.

Göteborgs Stad tog år 2008 beslutet att införa Salutogent arbetssätt. Detta innebar att inom fyra år skulle alla medarbetare inom äldreomsorgen känna till vad ett Salutogent förhållningssätt innebar. Alla insatser inom äldreomsorgen ska vara utformade efter hur de äldre upplever KASAM och bland medarbetarna ska tre kvalitetsfaktorer öka: delaktighet/påverkan, erkänsla och arbetstillfredsställelse. Det ska också finnas en mall för vad som krävs av verksamheterna för att bli Salutogen-diplomerad.Syftet med denna undersökning är att ta reda på om enhetschefer och medarbetare inom äldreomsorgen tycker att de idag arbetar Salutogent, om det är någon skillnad på arbetssättet före och efter beslutet togs 2008 och om det Salutogena arbetssättet genomsyrar hela verksamheten.Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade frågor. Tre enhetschefer och tre medarbetare intervjuades.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera förändringsprocesser, som sker när personer lämnar ett liv där brottslighet spelat en viktig roll, utifrån deras eget perspektiv. Studiens frågeställningar är:? Vad är det som får personer, som tidigare begått brott av en sådan omfattning, att det blivit en del av livsföringen, att välja en ny väg? ? Hur växte förändringen fram? ? Kan brytpunkter identifieras och vad karakteriserar dem?Studien bygger på en kvalitativ ansats där insamlingen av empirin sker igenom fem intervjuer av öppen karaktär. Kontakt med respondenter söktes genom att det skickades ut brev till olika organisationer i västra Sverige: socialtjänst, KRIS och ungdomshem. På detta sätt uppstod det kontakt med fyra respondenter, den femte respondenten uppkom genom snöbollseffekt.