Göteborgsmodellen. Några äldres tankar om äldreomsorgen i allmänhet och Göteborgsmodellen i synnerhet
Syftet med vår studie var att lyfta fram de äldres röster när det gäller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av äldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat sex äldre personer som har bistånd i form av hemtjänst och är boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsättet samt att vi utgår från kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori. Vi gick igenom tidigare forskning inom äldreomsorgen och fokuserade då på det som innehöll äldres egna upplevelser. Resultatet i studien bygger på de äldres egna ord och upplevelser. Vi drar slutsatsen att det som var viktigast för de äldre vi talat med är att ha en känsla av kontinuitet från hemtjänsten. Att veta vem som kommer, när de kommer och vad de ska göra. Vidare berättade de äldre att de ser Göteborgsmodellen som en positiv förändring av äldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi tolkar det som att Göteborgsmodellen kan ses både som salutogen och inte salutogen beroende på hur man ser på begreppet. De två sätten vi tolkar begreppet salutogen på i vår studie är dels som en del av KASAM och dels som hälsofrämjande, med fokus på det friska.