SammanfattningDet här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av Sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av Sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av Sagor och deras åsikt om vad högläsning av Sagor kan ge till barnens utveckling.

?Språkutveckling genom musik och Sagor? är skriven av Rebecca Ljungdahl och Maria Svensson. Syftet med arbetet är att se hur förskollärare använder sig av Sagor och musik i ett språkutvecklande syfte. Vi har gjort vår studie genom observationer av barn och pedagoger samt kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Vi koncentrerade oss på två verksamheter i en storstad i Skåne.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring Sagor och varför Sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med Sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med Sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med Sagor? Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med Sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att Sagor är kulturarv och att genom Sagor får barnen ett rikt ordförråd.

Denna studie syftar till att ta reda på mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med Sagor som ett verktyg i värdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran är just att barnen får lära sig vilka grundläggande värderingar som finns i vårt samhälle. I förskolan finns läroplanen att utgå från och värdegrundsfrågor om hur vi som människor bör vara mot varandra är centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den här studien är insamlat med hjälp av tre intervjuer och tre observationer på en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med Sagor är väldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lära av Sagor.

Syftet med vårt arbete var att studera hur väl barn utökar sin ordförståelse med hjälp av de nya ord som sagan förmedlar. Arbetet genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. De tre Sagor som valdes ut för detta arbete var "Askungen", "Rödluvan" och "Enfaldige Jack och trollkarlen". Dessa tre Sagor bearbetades sedan av oss genom att vi valde ut tio ord i en av Sagorna. De tio orden fördes sedan över till de andra två Sagorna och fick i dessa ersätta liknande ord.

Denna C-uppsats handlar om tvåspråkiga barn och Sagornas betydelse för deras språkutveck-ling. Syftet är att undersöka hur pedagogerna i den mångkulturella förskolan resonerar kring planeringen av arbetet med Sagor för att stärka barnens språkutveckling. Våra frågeställningar är: Hur tänker pedagogerna kring att Sagor används i verksamheten?, på vilket sätt kan peda-gogerna stärka barnens språkutveckling genom att använda sig av Sagor och på vilket sätt ar-betar modersmålslärare med de tvåspråkiga barnens språkutveckling i den pedagogiska verk-samheten? En intervjuundersökning med verksamma pedagoger och modersmålslärare utför-des för att kunna besvara dessa frågor. I uppsatsen redovisas våra huvudresultat.

Hur man arbetar med Sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med Sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med Sagor.

Barn har oftast under sin uppväxt kommit i kontakt med Sagor och berättelser då det oftast finns böcker i hemmen och på förskolan. Under våra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fått uppleva att barnlitteratur inte används i så stor utsträckning som vi hade förväntat oss. Vi tycker det är synd att pedagogerna inte använder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att läsa mer då böckerna kan stimulera barnens utveckling, både språkligt och matematiskt. Därför har vi i detta arbete valt att studera hur Sagor och berättelser kan användas i ett lärandesyfte med fokus på matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns många fördelar med att använda Sagor och berättelser i ett undervisningssyfte. Vår studie är en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Jag har alltid varit intresserad av att läsa böcker och tycker det är viktigt att läsa för barn. Att läsa tror jag är betydelsefullt för barnens språkutveckling. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på hur man arbetar med sagoläsning och muntligt berättade ute på förskolorna. Samtidigt ville jag veta om sagoläsning påverkar språkutvecklingen.Jag valde att genomföra en kvalitativ undersökning med enkätfrågor som jag skickade till personal på sex förskolor. Jag fick tillbaka alla sex enkätsvaren och resultatet visade att man arbetar mycket med Sagor och berättande ute på förskolorna.

Syftet med arbetet är att undersöka hur några pedagoger i förskolan arbetar med sagoläsning och sagoberättande för att stimulera barnens språkutveckling, samt hur de involverar barnen i berättandet och läsningen av Sagor. Forskningsbakgrunden tar upp hur barns språkutveckling går till och vad en del teoretiker anser om sagoläsning och sagoberättande och hur barnen kan involveras i detta. Den empiriska delen består av sex kvalitativa pedagogintervjuer och observationer, utförda på sex olika förskolor. I resultatdelen redovisas resultaten av intervjuerna samt vad som framkom under observationerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av både läsning och berättande av såväl Sagor som andra berättelser.

I dagens mångkulturella samhälle möter vi ständigt människor från olika länder och kulturer. Det är därför viktigt att pedagoger i förskolan är medvetna om hur de kan bemöta dessa föräldrar och barn. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger på mångkulturella förskolor använder Sagor och berättelser för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I forskningsbakgrunden presenteras bland annat hur flerspråkiga barns språk utvecklas, språkutveckling via sagan samt sagans och berättelsens pedagogiska uppgift. I forskningsbakgrunden belyses även läroplanen för förskolan och dess syn på flerspråkighet och mångkulturalitet i förskolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med Sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhållningssätt till Sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling.

Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av Sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till Sagor av olika karaktär.Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.Resultatet visar att pedagogerna anser att Sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar..

Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de skolor där Sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där Sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen.