Min studie har varit fokuserad på de klassiska Sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gått ut på att undersöka om pedagoger idag använder sig av klassiska Sagor i sin undervisning och hur motiveras i så fall användandet.Metoden jag valt att använda mig av är strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? två förskollärare och två lågstadielärare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna då jag inte ville att det skulle bli en orättvis bedömning vid utskriften ? detta för att två av intervjuerna gjordes på telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det går att använda de klassiska Sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla Sagor tjänat ut sitt syfte.Utifrån mitt syfte har jag tagit fram tre frågeställningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

According to the Swedish curriculum, teachers have an assignment to educate children to become democratic citizens. Students will develop values given in the curriculum's section, dealing with aspirational values. Teachers also have an assignment to transmit a cultural heritage. The curriculum states that education, in a deeper sense, is about to transmit a cultural heritage. This claims that the two assignments would be one and the same.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Sagor har betydelse för den matematiska begreppsförståelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring Sagornas betydelse för inlärningen har fokus legat på svenska språket till exempel i ordförståelse och som introduktion till läs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan använda en saga till så mycket mer och valde därför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförståelse utifrån en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fått en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlärning. Vi genomförde observationer med två barngrupper där vi arbetade med en känd folksaga.

I denna uppsats jämförs tretton av H.C. Andersens Sagor med deras översättningar till svenska och engelska. Det som undersöks är hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översättarnas val får..

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i åldrarna 4-5 år intervjuats kring vardagsteknik med utgångspunkt från två Sagor berättade med flanoteknik. För att ge barnen en känsla för Sagornas huvudpersoner användes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i Sagor och i barnens närmiljö som påverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning.

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska Sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla Sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation.

Kritiker anklagar ständigt Disney och deras verk då de hävdar att dessa innehåller stereotypa skildringar gällande bland annat genus och etnicitet, som i sin tur skapar negativ inverkan hos barn. Syftet med denna studie har därför fokus på att undersöka om Disneys Sagor innehåller några stereotypa skildringar gällande könsroller, mansbild, kvinnobild, onda karaktärer samt raser/etnicitet och hur pass frekvent dessa i så fall förekommer. De problempreciseringar som studien tar sin utgångspunkt ur är: Förekommer det frekvent tydliga stereotypa skildringar i Disneys Sagor, och i så fall vilka?, Hur skildras Disneys figurer då och nu, finns det några skillnader och/eller likheter? samt Hur påverkas barn av dessa, eventuella, stereotypa skildringar? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på både en kvantitativ samt kvalitativ studie där slutligen 17 Sagor, innehållande i huvudsak mänskligt skildrade karaktärer, från Disneys klassiker har granskats, dokumenterats och tolkats av oss. Studien har utmynnat i ett resultat där det tydligt framkommer att Disneys verk innehåller stereotypa skildringar av olika slag och att dessa, i stort, inte förändrats märkbart över tid.

I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstSagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstSagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913?1992) och hela analysmaterialet innehåller sex Sagor av kvinnliga författare och sex Sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Denna uppsats undersöker Oscar Wildes sagosamling A House of Pomegranates Sagor: The Young King, The Birthday of the Infanta, The Fisherman and his Soul och The Star-Child. Med en modifierad form av den tematiska kritiken analyseras hur makt tar sig uttryck i Sagorna ?hur makten utövas, vilka som har tillgång till den, vilka som drabbas av den och vilka konsekvenser den har.En slutsats som dras är att samtliga Sagor påvisar att makt innehåller något ont eller negativt i sin natur, på samma gång som godhet är relativt inkompetent. Då någon av de grymma makthavarna omvänds i Sagorna slutar det ofta med deras död, som The Star-Child är ett exempel på. Begreppet makt definieras med hjälp av handboken Vad är makt? av Fredrik Engelstad, som också erbjuder utblickar mot olika både nutida och äldre maktteorier, och därmed sätter in analysen i en maktteoretisk kontext.Det är tydligt att A House of Pomegranates inte är ämnet för forskares och kritikers ögon lika ofta som andra av Wildes verk, varför denna uppsats har förhoppningar om att fylla en viss del av det tomrummet i forskningen..

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse barnen tillskriver Sagorna samt undersöka hur Sagorna påverkar barnens lek med avseende på barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

This paper is a study of female liminal developments in a selection of Grimm's fairy tales using van Gennep?s and Lincoln?s theoretical bases. An inductive technique has been used to analyze the results according to the theoretical agendas. To my help I have used Swedish translations of the Grimms? fairy tales from 1883, 1946, 2003 and 2007.The study shows that the fairy tales of the Brothers Grimm fairy tales display the transition rituals identified by Van Gennep and Lincoln.

Jag vill i den här uppsatsen ge mig in i en värld där ära och heder ständigt står på spel. En värld där ett enda illa valt ord kan orsaka en släktfejd och få förödande konsekvenser vad det gäller att skörda människoliv. Världen är ganska fåordig och enkel, känslorna är raka och direkta. Det finns ungefär 50 stycken bevarade isländska Sagor, och det är två av dessa jag vill studera närmare. I de isländska Sagorna är det ofta männen som är centrala figurer, kring dem kretsar de flesta äventyr och de är ofta huvudpersoner i uppgörelser och vid tingsplatser.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur flanosagan som berättarform kan utveckla barns lärprocesser. Syftet är vidare att försöka förstå om flanosagans unika egenskaper kan påverka barns kommunikation och lärande. Frågeställningarna som ligger till grund för det här arbetet är:*Hur ser förskollärare på vilka kvalitéer flanosagan har som berättarform?*Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?* Hur ser förskollärare på barns lärande i arbetet med flanosagan?Frågeställningarna gjorde att metoden blev intervjuer med öppna frågor för att ta reda på förskollärarens syn på vad flanoSagor ger för lärande. Intervjuer gjordes på tre förskolor på landet med åtta olika lärare.

AbstractTitel: Att lära ut genus i högstadiet med hjälp av Sagor - En kvalitativ undersökning av utvalda DisneySagor med ett genusperspektivFörfattare: Daniel Berntsson & Daniel YttergrenTermin och år: vårterminen 2014Institution: Kulturvetenskapliga institutionenHandledare: Ingela TägilExaminator:Nyckelord: Genus, kön, Disney, Sagor, Trassel, Modig, Askungen, skolan, årskurs 8gruppintervju, filmanalys, undervisning, lektionsplanering.I den här studien har vi gjort en gruppintervju och en filmanalys inom ämnet genus, där vi haranvänt oss av tre Disneyfilmer (Trassel, Modig och Askungen), samt intervjuat sex styckenelever från årskurs 8. Syftet med studien är att undersöka elevers kunskap om begreppetgenus, dess innebörd och användning i skolan, samt hur man kan använda Disneyfilmer idetta undervisningssyfte. Vi vill också se ifall det finns en koppling mellan samhället och hurDisneys filmer har förändrats över tid. Med hjälp av tidigare forskning vill vi definiera ordetgenus för att hjälpa lärare att få en genusuppfattning som de kan använda vidlektionsplanering och i undervisning. Resultatet av studien är att eleverna i vår undersökninghar dålig kunskap gällande begreppet genus samtidigt som skolan slösar på resurserna då detfinns en genusgrupp som eleverna inte ens har hört talas om.

Min projektredogörelse är baserad på hur man skapar en sagobok för barn med inslag av recept och musik, med hälsa och miljö som övergripande tema. Syftet med att göra en barnbok med detta tema är dels att låta barn upptäcka hälsosam mat och hållbar utveckling, tillsammans med en vuxen, men även för mig att sätta mig in i de estetiska och kunskapsmässiga processer som skapandet av boken kräver. Boken är främst tänkt som en tankeställare och inspirationskälla till barn och vuxna, men den kan även ligga till grund för läsutveckling i skolan och hemmet. Inför projektet har jag läst litteratur om hur barnböcker/Sagor är uppbyggda, fakta om mat och hälsa samt en hel del barnböcker och Sagor. Utifrån detta, tillsammans med en stor portion skapandelust har jag sammanställt denna bok.