Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en Riskpremie för det mindre landet Sverige.

Resultaten visar på att abnormal earnings model är en mertillförlitlig modell i förhållande till dividend growth model. Dettafrämst då abnormal earnings model grundar sig på mer tillgängliginformation samt att tillväxträntan i dividend growth model harkonstaterats vara orealistiskt hög. Analytikers prognoser tenderaratt vara optimistiska i början av undersökningsperioden 2000-2002. Perioden 2003-2007 präglas mer av pessimistiskavinstprognoser. Marknadens Riskpremie fluktuerar mindre underperioden 2005-2007, vilket kan förklaras utav införandet av IFRSår 2005..

The market risk premium is one of the most important parameters in finance. Its value and the ways to calculate a risk premium for the market is a widely debated subject. This thesis examines numerous ways of calculating a risk premium for the Swedish market with regard to how good an estimation they make of a real risk premium. Estimations based on historical periods ranging from 20 to 85 years is calculated as well as a premium based on forward-looking estimates. The real risk premium is solved out for a selection of companies and an index with the help of CAPM.

Kina har sedan ett antal år tillbaka en medveten strategi att attrahera ny teknologi och kompetens in i landet. Med sina låga löner och oändliga utbud på arbetskraft lockar de många företag att till exempel förlägga sin tillverkning där. Landets snabba expansion och utveckling medför också att det finns stora möjligheter för utländska företag att etablera sig på denna gigantiska marknad. Vi ställer oss dock frågorna vilka risker som vissa svenska tillverkningsföretag ställs inför i samband med en kinainvestering och hur dessa risker hanteras? Samt om dessa risker utmynnar i en extra Riskpremie?Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka risker de undersökta svenska tillverkningsföretagen beaktar då de investerar i Kina, samt hur dessa risker hanteras och hur Riskpremien påverkas.Studien är genomförd med en kvalitativ metod, där fem tillverkande företag i regionen runt Jönköping intervjuats angående deras direktinvesteringar i Kina.

Syftet med uppsatsen är att diskutera det så kallade equity premium puzzle. Jaganalyserar teoretiskt den intertemporala konsumtionsbaserade CAPM (C-CAPM),sammanställer en del av litteraturdiskussionen som finns på området samt empiriskttestar C-CAPM på svensk data. Fenomenet equity premium puzzle innebär attöveravkastningen på aktier är så stor att det inte stämmer med den ekonomiska teorin.Enligt teorin beror C-CAPMs Riskpremie på kovariansen mellan konsumtionen ochaktieavkastningen. Litteraturen visar att forskare inte har lyckats förklara equitypremium puzzle genom att ändra antagandena i grundmodellen. Den empiriskaundersökningen visar att equity premium puzzle även uppkommer på svensk data..

I denna uppsats jämför vi reporäntan mot marknadens förväntningar på den framtida reporäntan med hjälp av enkätundersökningar och handlade terminskontrakt, FRA-kontrakt.Vi baserar våra modeller på ekonomiska teorier, förväntningshypotesen, och antaganden som vi applicerar på vår statistiska analys. Med regressionsanalys försöker vi utröna vilken av metoderna som förklarar reporäntan på 3-, 12- och 24 månaders sikt. Vi jämför också modellernas prognosförmåga för de olika tidshorisonterna. Det vi slutligen kommer fram till är att båda metoderna förklarar reporäntan bra på tre månaders sikt. På längre sikt tenderar marknaden att överskatta sina förväntningar om reporäntan och investerare kommer att kräva en Riskpremie.

The thesis explores the Uncovered Interest rate Parity (UIP) and the possibility of cross-currency arbitrage between England, Germany and Sweden. The data is gathered between May 1999 and December 2005 on a monthly basis and is compared using simple regression analysis. The aim is to find out whether UIP holds and, if it does not, a risk premium exists that makes it possible to make arbitrage gains on moving capital between England, Germany and Sweden. It is discovered that UIP does not hold and that cross-currency arbitrage possibilities exist. In the end a an attempt is made to practically show how the arbitrage possibility could be used for a real investor to make risk free gains from the Foreign Exchange market..

This thesis explores some issues regarding estimations of the cost of capital on the Stockholm Stock Exchange through reverse engineering of the Residual Income Valuation model and through usage of the Capital Asset Pricing Model. Previous studies are in conflict of whether the risk premium changes considerably over time or not. Furthermore, the risk premium estimated by CAPM tends to be fairly stable. In this study, reverse engineering of the cost of capital implied by analysts? forecasts shows a significant difference in the risk premium over time.

Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievärdering. Genom att basera värderingenpå kassaflöden kommer man bland annat ifrån att ett företags vinst påverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen är mycket detaljerad och kräver att en mängd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden är mycket betydelsefulla då de starkt påverkar resultatet av värderingen. Syfte: Syftet med studien är att identifiera kassaflödesmodellens osäkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska användningen av modellen.

Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka huruvida småföretags eventuella högre avkastning på Stockholmsbörsen 1997-2002 beror på att små företag i högre grad än stora är marginal firms. Metod: Vi skapar sex portföljer, som jämförs i par. Ett par för storlek, ett för soliditet och ett för utdelning. Därefter beräknar vi deras avkastning för åren 1997-2002 och kontrollerar om signifikanta skillnader finns. Vi skattar även betavärden ? både för marknadens Riskpremie och egna faktorer ? för storleksportföljerna.

Bakgrund: Om tio till tolv år väntas 40 % av Sveriges 500 000 familje- och ägarledda bolag att säljas enligt en uppskattning gjord av PwC år 2012. Många små och medelstora onoterade bolag kommer därför inom den närmaste tiden att behöva värderas inför försäljning. De modeller som används vid företagsvärderingar är i dagsläget inte  anpassade för mindre onoterade bolag och dess företagsspecifika risker varför författarna valde att utföra studien.Syfte: Syftet med studien är att ta fram en praktiskt användbar modell för att skatta ett mindre onoterat bolags avkastningskrav. Modellen ska ta hänsyn till de företagsspecifika risker som är kopplade till mindre onoterade bolag.Metod: Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med personer som dagligen arbetar med värdering av eller rådgivning för alternativt arbetar inom mindre bolag. Utifrån data insamlad från studiens intervjuer samt teorier kring ämnet har en praktiskt funktionell modell utformats för att stödja företagsvärderares arbete i praktiken.Slutsats: BRACE-modellen (Business Risk Adjusted Cost of Equity) består av två huvudkomponenter, en CAPM-premie som mäter marknadsrisken samt en företagsspecifik Riskpremie.

?Capital Asset Pricing Model? (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgångar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsRiskpremie vid investering i aktier eller andra tillgångar som erhåller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama & French 2000) visar å andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och värde utsätts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslår således att en värde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell.

Bakgrund: Alla företag utsätts för risk i någon grad. Ett exempel är flygbranschen, vars intäkter kan minska betydligt om kunderna inte längre vill besöka ett resemål pga. att det skett något obehagligt i området. Om företag, i sina årsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsätts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osäkra. Investerarna kommer då att kräva en högre Riskpremie, vilket förstås är negativt för företaget.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att kartlägga säkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn på supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om där går att finna några likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrågade på den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrågade på problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrågade på medias inflytande på supporterproblematik?Hur ser de tillfrågade på förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vår frågeställning så valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nämligen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Djurgårdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjälpa oss att besvara frågorna intervjuade vi supporterordförande och säkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:Läktarkulturen och supporterkulturen har växt väldigt mycket dom senaste åren och med den har supporterproblematiken också ökat. Alla tillfrågade är kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras inställning till säkerheten på och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs även kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.