Sök:

Sökresultat:

95 Uppsatser om Revidering - Sida 1 av 7

Revidering av informationssäkerhetspolicy : - En kvalitativ studie av svenska kommuner

Svenska kommuner står inför den komplexa och omfattande uppgiften att skapa grundläggande informationssäkerhet för förvaltningsverksamhet. Denna uppgift förutsätter ett ledningssystem för informationssäkerhet, en betydande del av ledningssystemet är att upplåta en informationssäkerhetspolicy. Policydokumentet bör enligt tidigare forskning hållas levande genom Revidering för att säkra kvaliteten inom informationssäkerhetsarbetet. Syftet med denna studie är att studera hur svenska kommuner bedriver arbetet med att hålla informationssäkerhetspolicyn levande, dvs. revidera denna.

En modell för uppföljning och revidering av ett balanserat
styrkort: en studie i två svenska företag

Dagens företag befinner sig i en föränderlig omvärld som kräver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmåga från dess aktörer. Bland annat utifrån den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmätningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet är ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort är ett komplext och resurskrävande arbete som är mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det är än betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, är till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

Hållbarhetsredovisning : Positiv miljöpåverkan eller onödig pappersexercis?

Syftet med uppsatsen är att undersöka behovet av extern Revidering, bankernas förväntan och revisionsfirmornas förutsättningar att revidera hållbarhetsinformation. Författarna berör även huruvida nationella och internationella påtryckningar har påverkat hållbarhetsredovisningen.Metod som använts är fallstudier med semistrukturerade intervjuer.Fallföretag: Handelsbanken, SEB, Swedbank, Deloitte, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopersVår studie visade att hållbarhetsredovisningen idag är försumbar ur ett låneperspektiv. Idag klassas redovisningen som ett komplement till den traditionella årsredovisningen, en viktig förutsättning för att höja dess acceptans är extern Revidering. Revisionen skulle underlättas av en harmonisering av redovisningsreglerna, då ett problem idag är att det är stora variationer i företags kriterier och riktlinjer, en harmonisering skulle även leda till ökad jämförbarhet företag emellan. Det första steget mot internationell harmonisering har kommit från EU genom moderniseringsdirektivet.

Företagsförvärvad goodwill : Hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt Revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar Revideringen.Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor.Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen.

De agila principerna : Fortfarande aktuella och tillämpbara ett decennium senare?

Agila metoder och modeller ses ofta som nytänkande och används idag flitigt av företag och organisationer runt om i värden. I realiteten är grunden till det agila metoderna idag 13 år och mycket har hänt, både teknisk och kring sättet vi arbetar, sedan 2001. Den agila metodiken baseras på två dokument, det agila manifestet och de agila principerna, där principerna är till för att konkretisera manifestet. Eftersom principerna är konkreta anser vi att de har en stark koppling till hur agil utveckling de facto bedrivs. Vi har därför valt att undersöka hur principerna står sig bland utvecklarna över ett decennium efter att de skrevs samt om utvecklarna ser ett behov av Revidering och vilka delar de i så fall skulle vilja förändra.

Den metaforiska Gudsbilden i Gamla Testamentet

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den Revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram..

Sveriges Lärarförbunds arbete med Lgr 80

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges Lärarförbund arbetade med införandet av en ny läroplan, Lgr 80. De frågor som jag har valt att inrikta mig på är Hur Sveriges Lärarförbund arbetade med Lgr 80 och vilka förändringar som Sveriges Lärarförbund ville göra i Lgr 80. Sveriges Lärarförbund var med under hela arbetet med att ta fram den nya läroplanen genom att både arbeta med läroplanen inom förbundet och att vara med i de arbetsgrupper som skol-överstyrelsen tillsatt. Källor som jag främst har använt mig av till undersökningen är Sveriges Lärarförbunds remissyttrande, Läroplansförslaget och sammanträdesprotokoll från Sveriges Lärarförbund.Nyheter som Lgr 80 innebar var bland annat en Revidering av betygssystemet, decentraliserad skola och ett nytt tillvalssystem. Sveriges Lärarförbund kunde påverka arbetet med läroplanen både genom sin medverkan i arbetsgrupperna samt genom sitt remissyttrande..

Att tolka styrdokument - en fråga om utbildning och yrkesroll? En studie i hur sex pedagoger resonerar kring förändringarna i läroplanen för förskolan, Lpfö98/10

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en Revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt.

Revidering av dispensregeln från budplikt?

When anyone acquires control over a listed company the mandatory bid rule is triggered. This means that the person who acquires the control has to make an offer to buy the remaining shares in the company. The purpose of the rule is to protect the minority shareholders from the buyers. This rule has been considered to be burdensome and thus it is followed by an exemption rule which under some special circumstances may make the mandatory bid rule void. The purpose of this thesis is to analyze if the exemptions given by the Swedish securities council (in Swedish Aktiemarknadsnämnden) are in accordance with the purpose of the mandatory bid rule and if a review of these rules are needed.To answer the purpose, the Swedish securities councils statements has been analyzed, to determinate if the exemptions are in accordance with the purpose of the mandatory bid rule.

Redovisning av goodwill - Hur svensk redovisning kan komma att påverkas av revideringen av IAS 22

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att analysera vad begreppet rättvisande bild av goodwill innebär, redogöra för utkastet till Revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan få för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder även hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsättet kommer att leda till en mer rättvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsområdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till Revidering av IAS 22 är att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.

Åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd : Pedagogers förhållningssätt gentemot hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och Revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Förstudie inför upprättande av verksamhetsområde för dagvatten i Luleå kommun

De verksamhetsområden som togs fram på 1980-talet inom Luleå kommun var benämnda verk-samhetsområde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades såväl dag- som spillvatten. I samband med Revideringen av verksamhetsområden under år 2008 valde dåvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsområden för vatten respektive verksamhetsområde för spillvatten. Således saknas det för närvarande verksamhetsområden för dagvatten i Luleå kommun i och med denna Revidering.Det övergripande målet med denna rapport var att ta fram ett förslag på arbetsmetodik som kan användas vid upprättande av verksamhetsområde för dagvatten i Luleå kommun. En riskanalys skulle genomföras på föreslagen arbetsmetodik.

Problematiken kring stenålderns periodindelning - En inledande granskning av stenålderns periodindelning och förslag till en revidering

Since 1865 when Lubbock introduced the Palaeolithic and Neolithic to the surrounding archaeological world there has been an apparent problematic in how we define the different periods. When the Mesolithic age was introduced to fill the hiatus between the Palaeolithic and Neolithic, the problematic became even more noticeable. By examine different subjects which distinguish the different periods I wish to highlight the problematic in viewing them as characteristics. The problem lies in seeing the characteristics as defining only one period when they actually can be seen in two or all three of the periods. I then tried to give the different period's new better suited definitions.

Vem vill inte vara med de stora? En revidering av Brubakers teori behövs.

This paper has its aim to investigate in which way the theory about the dynamic of the triadic nexus, presented by Brubaker, needs to be revised. In the first place this theory is presented and after then applied on the triad formed by: the Hungarian national minority in Transylvania, Romania and Hungary. Through the empirical evidences, that are presented here by following up the political relations and its dynamics over time between the three fields, is shown that the theory is usable for the case in question. Further as we approach the more actual development of the political life in the triad appears a need to deal with one more field which would be for example the NATO or/and EU.This means that Brubakers theory has to be revised so it would take in account a forth field and that of an international organization/institution. The arguments for this needed change is put forth through empirical evidences on the political relations that the two states has with NATO or/and EU and the huge influence these have on the states..

Lex Mercatoria: det nya handelsbruket

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett särskilt förbehåll. Då svenska avtalslagen betraktas som föråldrad i jämförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en Revidering av lagen ska aktualiseras, i mån om att öka effektiviteten på den inre marknaden. UniP och PECL, är andra internationella principer som kan påverka avtalslagens utveckling, på så vis att hänvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av gränsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, då dess främsta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk på kontraktsrättens område.

1 Nästa sida ->