Arbete - ?Ett lyckligt tillstånd?Sammanfattning Bakgrunden till den här studien var att den undersökta kommunen har hög arbetslöshet och har valt ett förfarande av arbetslösa bidragstagare som visat goda resultat ur ett samhällsperspektiv. Klienternas perspektiv blev fokus för studien. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av insatsen Råd och Stöd från Socialtjänsten, på Resurscentrum, ur ett klientperspektiv. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer med nuvarande och tidigare deltagare på Resurscentrum, utifrån en intervjuguide.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

In 1994 it was decided that a new network based organizational model was to be initiated to face the problems of some of the gender inequalities in Sweden. The organisation structure was named Resource Centre for Women (Resurscentrum för kvinnor).This essay constitutes a qualitative case study of governing, with this organisation structure as my field of inquiry. My ambition has been to outline and explain what kind of governing has been used and how it works. I have also tried to identify potential changes of the ways of governing over time. To help me out with that task, I have applied a theoretical framework, characterized of a governance perspective, and have used terms as: governing with networks, partnership, projects and visionary government to interpret my empiric material.My result shows that there have been various changes in the ways of governing, from a more hierarchal government form of governing to a more governance based one..

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för samverkan med utgångspunkt i de erfarenheter som en psykolog, två specialpedagoger och en skolsköterska har av samverkan mellan Resurscentrum samt skola, och barn- och ungdomspsykiatrin.Teori: Sociokulturell teoretisk bakgrund har används som utgångspunkt för att förstå informanternas beskrivningar av samverkan. Språket är centralt i det sociokulturella perspektivet och Säljö (2008) menar att det är genom språket vi människor delar erfarenheter samt omskapar vår verklighet. Språket beskrivs av Säljö som ett redskap för att forma tankar tillsammans och det är utifrån dessa tankar handlingar sker. Kommunikationen som beskrivs av de fyra i undersökningen kan på så sätt relateras till praktiken. Metod: I undersökningen har halvstrukturerad forskningsintervju och en fall undersökning används som metod.

The objective with this essay is to establish the benefits of inserting media as an obligatory topic in the upper secondary school. In order to succeed with this I will not only type this essay I will also produce a medial production in the form of a film.  I have interviewed two senior masters on Södertörns College where I have reviewed different questions that relate to the matter's weight in school values and the society. In the study I will also reflect over existing research within the area and to link these to the issue and those interviewed opinions. In the film I also present statistics within the communication technology's increase and an explanation how one obligatory topic becomes an obligatory topic..

Learning Resource Centre, or LRC, is an international phenomenon and a response to the changing society that came with the development of information technology. The LRC concept spread internationally during the 1990s and began to influence Swedish collage libraries at the end of the decade. The main purpose of this study is to analyze if and how Swedish college libraries have incorporated the LRC concept. Is there a Swedish LRC model? Is the LRC concept still interesting or was it a trend that is now out of date? Interviews with eleven people from six college libraries aim to show how they define the concept LRC and how it has been integrated in to their organisations.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur lärares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT påverkas av olika förutsättningar utifrån lärares egen reflektion. För att besvara vårt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samspråk med kommunens pedagogiska IT-Resurscentrum som besitter god kunskap om lärare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vårt syfte. Studiens resultat visar på att lärarna är osjälviska och sällan klagar i sin yrkesroll, de har svårt att nämna hinder i sitt arbete med IKT.

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett Resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Undersökningens syfte är att skapa en djupare förståelse för pedagogers uppfattning om ?elever med autism? och den tillrättalagda lärandemiljön som dessa elever befinner sig i. Detta kontrasteras gentemot en tredimensionell teoriram som belyser en skola för alla, och kan ses som en kritisk ansats. För att kunna göra studien har jag intervjuat personal både på den särskilt tillrättalagda lärandemiljön och inom den ordinarie grundskolan. Studien genomsyras av ett hälsoperspektiv på funktionsnedsättning.

Mångfald är begrepp som används ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska målsättningar finns inga direkta direktiv på hur mångfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstå hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstår och implementerar mångfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks då skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. För att erhålla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mångfaldsarbete på skolor deltar även chefen för Resurscentrum för mångfaldens skola samt ansvarig på Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.

Problemområde I läroplanerna beskrivs hur centralt språket är för kunskapsutveckling och identitetsskapande. Det är både ett mål för kunskapsutveckling och ett verktyg för lärande i skolan. Elever med grav språkstörning har en sårbarhet för språkburen undervisning och svårigheter med förståelse likväl som uttrycksförmåga. Det ställer särskilda krav på undervisningens utformning. Därför finns behov att belysa vilken undervisning som behövs för att lärandet ska vara tillgänglig för eleverna.