Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnå med det förändrade systemet. Avsikten är också att i de fall effekterna inte uppnåtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnåtts.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnå med det förändrade systemet. Avsikten är också att i de fall effekterna inte uppnåtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnåtts.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa hur de klassiska investeringsbedömningsteknikerna används vid värdering av interna projekt i läkemedelsföretag och vilken påverkan de har på Resursallokeringen inom företaget. Syftet är också att ta reda på vilka motiv som ligger bakom teknikvalen.Metod: Jag har valt att genomföra studien som en fallstudie av fyra läkemedelsföretag i varierande storlek. Följande läkemedelsföretag ingår i studien; Astra Zeneca, Medivir, Oasmia och Active Biotech. Studien genomfördes dels med litteraturstudier dels med kvalitativa intervjuer med representater från de berörda företagen.Teori: Den teoretiska referensramen berör den teori som kan relateras till uppsatsens studieområde. Den börjar med en överblick över vad en investering är för att sedan beskriva några klassiska investeringsbedömningstekniker som studier visar används inom läkemedelsutvecklingen.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att samtliga intervjuade företag använder förväntat kassaflöde, dvs.

Titel: Intern Resursallokering inom franchiseföretagNivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Caroline Lindblom & Emma Sunebäck Handledare: Lars-Johan Åge Biträdande handledare: Jens Eklinder Frick Datum: 2013-08 Syfte: Syftet med vår studie är att analysera hur franchiseföretag kombinerar sina resurser internt. Detta gör vi utifrån det teoretiska ramverket 4R. Vi kommer att genomföra studien ur franchiseföretags synvinkel då vi tror att de samarbetar mer kring resurser än företag från olika koncerner. Det gör att en studie av franchiseföretag och deras sätt att kombinera resurser blir intressant. Genom studien vill vi belysa hur Resursallokering inom franchiseorganisationen kan påverka resursvärdet som uppnås. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från artiklar och litteratur samt genomfört intervjuer på två franchiseföretag inom fastighetsmäklarbranschen.

When a person arrives at the emergency ward at the Uppsala University Hospital with his or her symptoms he or she explains the problems and then a priority process starts. The staff evaluate at which emergency level the patient is located in a model called Triage. The Triage model helps to decide the priority need and is based upon templates which point out in which of the 5 categories a patient is to be placed, to eliminate any future risk regarding his or her health. A lower triage level means lower priority but implies better health when the evaluation takes place. To obtain optimal effect of the Triage model the evaluation of symptoms must be reproducible so that patients with the same symptoms are placed at the same triage level regardless of whom among the staff conducts the evaluation. The purpose of the study was to see if the resources are allocated based on priority level of the patients.

Genom vår analys av våra intervjuer och användning av teorier har vi kommit fram till de tendenser som finns hos företagens medieval och dess effekter på försäljningen. Vi har kommit fram till att våra fallföretag har stark tilltro till TV-reklamens räckvidd och förmåga att kunna skapa uppmärksamhet. Vi tycker dock att det finns en systematisk överskattning av TV-reklamens effektivitet i förhållande till Internetreklam och i och med det en felaktig Resursallokering på grund av val av reklamkanal..

Uppsatsen undersöker om varumärkesbyggande investeringar definierade som marknadsföringsutgifter har en positiv effekt på företags lönsamhet och genererat aktieägarvärde.  Det är viktigt för företag med konkreta bevis på sambandet mellan marknadsföring, lönsamhet aktieägarvärde för att optimera Resursallokering och för att marknadsförare ska kunna hävda sin nytta i företaget.  Marknadsföringsinvesteringar förväntas bland annat förbättra produkters upplevda kvalitet och därigenom skapa utrymme för större marginaler samt möjliggöra differentiering från konkurrensen. Sambandet testas genom att undersöka fem svenska företag.  Vi jämför deras marknadsföringsutgifter med fyra nyckeltal som speglar på lönsamhet och aktieägarvärde. De resultat som kan säkerställas statistiskt visar att marknadsföringsutgifter har en negativ effekt på företags bruttomarginal och räntabilitet på eget kapital..

För att undersöka Resursallokering av processresurser vid informations-bearbetning av hotstimuli har ett ?Dual Task? experiment utförts med spindelrädda försöksdeltagare. Uppgiften bestod av att respondera på olika probe-stimuli som exponerades, direkt på bilder av olika djur (däribland spindlar), med olika tidsintervall. Latens och träffsäkerhet mättes, för ett mått på prestation, och EKG användes för att kontrollera att spindel-bilderna faktiskt utlöste rädsloresponser. Resultaten visar att större processresurser allokerades till spindelbilderna jämfört med alla de övriga bildkategorierna, men att denna differentiering inte verkar ske innan en kognitivt kontrollerad bearbetning och utvärdering av stimulus ägt rum.

Bakgrund och problem: I kristider är det extremt viktigt att veta att ett företag har enprodukt som kunderna efterfrågar och värdesätter. Speciellt när det gäller tjänster som är fögakonkreta är det väsentligt att ha en medvetenhet om vad kunden efterfrågar och vad det kostaratt skapa det. Ett företags resurser måste allokeras för att matcha det värdeskapande somkunden uppfattar som mervärde.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en modell eller ett ramverk för att undersökaresursmatchning i ett tjänstföretag. Studien ska ge riktlinjer om hur ett företag kan matchasina kostnader mot det kunden värdesätter med produkten. Vidare ska studien beröra hurdenna matchning kan analyseras och användas som beslutsunderlag rörandekostnadsstyrningen i företaget.Avgränsningar: Uppsatsen är fokuserad på tjänstesektorn och specifiktförsäkringsbranschen.

This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values.

Vårt syfte är att beskriva och analysera utformning, använd- ning och syfte med prissättningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet är strukturerat för att ge övergripande förståelse för målkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invånarantal mellan 30 000 och 50 000.

Bolagskodens betydelse för företaget- en explorativ undersökning av Bolagskodens effekter på företaget. Bolagskodens huvudsakliga syfte är att skapa förtroende för bolagen, vilket innebär en extern effekt. Denna studie går istället ut på att se om en institutionell förändring som Koden, kan ha en vidare effekt än att endast legitimera och utforma verksamheten efter externa krav. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av Bolagskoden har bidragit till någon intern effekt i de företag som infört Koden. Det finns inte någon direkt applicerbar teori som behandlar Kodens påverkan på företaget.

Problemformulering: Hur kan tjänste- och tillverkningsföretag arbeta med styrning av intangibles?Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva om och hur tjänste- och tillverkningsföretag arbetar med styrning av intangibles. Styrningen fokuseras och beskrivs utifrån mått och mätning, budgetering och Resursallokering, tillgång eller kostnad. Vi vill skapa en ökad förståelse för hur företag kan bemöta utmaningen vid styrningen av intangibles, då flertalet organisationer an-ser att sin nuvarande styrning och mätning av intangibles antingen är bristfällig eller inte existerar alls.Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts för att besvara problemformuleringen. Fyra stycken besöksintervjuer har genomförts och legat till grund för empirin.Slutsats: Alla fallföretag bekräftar utmaningen med styrning av intangibles, trots detta arbetar samtliga företag med det.

Syftet med denna uppsats är att göra en analys av samhällsekonomiska nyttokostnadsanalyser och deras användning i beslutsfattandet av tågtunneln ?Västlänken? i Göteborg. Vår uppsats ger en översikt i hur nyttokostnadsanalyser används generellt och hur de har tillämpats i detta fall. Vi konstaterar att Västlänken ger väldigt stora samhällsekonomiska nyttor, men att kostnaderna samtidigt är mer än dubbelt så stora. Tågtunnelns nettonytta är således negativ och därmed bedöms projektet inte vara samhällsekonomiskt lönsamt enligt de traditionella metoderna.

Syfte: Vi vill ta reda på hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor som söker lån hos ALMI i samband med nyföretagande samt om det finns skillnader mellan de som får avslag och de som blir beviljade lån. Metod: Undersökningen kombinerar tillväxtteori och optimal Resursallokering samt bygger på kvantitativ analys med både kvantitativa och kvalitativa variabler. Resultat: En fjärdedel av ALMI Företagspartner Stockholm ABs (ALMI S) låneansökningar härrör från kvinnor och två femtedelar av ansökningarna härrör från män och kvinnor tillsammans. Resultatet visar att avslagsfrekvensen är något högre för kvinnor än för män. Frekvensen ökar dock ytterligare när man och kvinna söker tillsammans.