Den här uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrån begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gällande representationen av Realitet som är central för postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frågeställningar gällande förhållandet mellan narrativitet och Realitet, frågeställningar som är närvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës ämne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frågeställningar. Uppsatsförfattaren strävar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjälp av begrepp från narrativ teori.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

Miljöproblem är idag inget som kan förbises och det är en Realitet att något måste göras åt till exempel den förhöjda växthuseffekten och samhället måste skapa en mer  hållbar utveckling. Politiska mål, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen på tre grundskolor.

Vi vill med vår uppsats studera hur införandet av vårdval påverkar marknadsföringen inom primärvården för både landstingen och de enskilda vårdenheterna. Våra resultat pekar på att landstingen kan ses som informationsspridare, medan de enskilda vårdenheterna nu måste börja marknadsföra sig för att bli ett attraktivt alternativ på marknaden. Specialisering, samt ett utvidgat tjänsteerbjudande, tror vi kan komma bli viktigt för de enskilda vårdenheterna vid ett vårdvalsinförande..

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift.

Människors ohälsa på den svenska arbetsmarknaden är något som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hälsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrån två aspekter, dels utifrån ett synsätt som utgår från ett politiskt och arbetsledningshåll, vad styr att de väljer att arbeta med friskvård för sina anställda. Dels utifrån ett synsät som lägger fokus på arbetstagarna, varför väljer dessa människor att delta respektive avstå från förvaltningens friskvårdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvård för de anställda, samt att även undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anställda deltar respektive avstår från förvaltningens friskvårdssatsning.

SammanfattningInvandringen är en Realitet i dagens samhälle. Skolan har här en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det är intressant att fråga sig hur skolan och undervisningen förhåller sig och anpassar sig till denya omständigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mångkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.Mot bakgrund av den Realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhållande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lärare och invandrarelever ser på historieämnets roll i det mångkulturella klassrummet.

Att få cancer och att genomgå cytostatikabehandling är en Realitet för många människor idag, vilket orsakar flera förändringar i en människas liv. I denna litteraturstudie var syftet att beskriva upplevelsen av cytostatikabehandling. Sexton internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995-2002 som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara deprimerad och ha funderingar kring livet och döden, att självbilden, kroppens utseende och funktion förändrats, att tröttheten och förlusten av energi påverkar humöret och viljan, samt att få förändringar i munhåla, svalg och problem från magen. .

Uppsatsen behandlar payoffbegreppets användning vid privatekonomiska beslut. Författaren visar att privatekonomi och företagsekonomi, två oförenliga paradigm, begreppsmässigt förväxlas och blandas samman i energibranschen Företagsekonomiska abstraktioner utan konkreta motsvarigheter i privatekonomisk praxis skapar osäkerhet, förvirring och tvekan. De aktörer och kunder som undviker paradigmatisk sammanblandning och fokuserar privatekonomiska begrepp går oberörda förbi de svårigheter som annars väntar. Nyckelord: Lönsamhet, payoff, abstraktioner, mentala konstruktioner, privatekonomiska begrepp, företagsekonomiska begrepp, fenomenografi, argumentationsanalys, paradigm..

Syftet är att granska relationen mellan konstnären och marknaden. Flertalet frågor behandlas, såsom om konsten och konstnärer står inför ett paradigmskifte, varför det är fult att säga konst och pengar i samma mening och vad verksamma konstnärer tycker om situationen.Uppsatsen redogör för begreppet konstnär ur ett historisk och sociologiskt perspektiv. Förutsättningar för konstnären gås igenom med fokus på kulturpolitiken från 1974 tills idag, och marknaden. Fyra konstnärer har intervjuats för att skapa en bild av den Realiteten som de verkar i, hur de ser på konstnärskapet och den bästa av världar..

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och två specialpedagoger på en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i läs- och skrivsvårigheter.Syftet var även att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebäratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt på att elevenssvårigheter uppstår i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt på språk ochkommunikation. Det sistnämnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i läs- och skrivsvårigheter också uttrycker en social praktik, dvs. att talet fårkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund användes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarnavilka förutsättningar som finns på skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i Realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i Realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i Realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

En studie i föreställningen om läraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lärarrollen i historiska nedslag från 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra världskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet är att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förändrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lärande. Har lärarrollen förändrats tillräckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sägas representera röster från verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lärarrollen leder fram till en diskussion kring lärarrollens behov av en förändring om en postmodern skola ska kunna bli en Realitet..