Realisering av intäkter är av central betydelse i redovisningssammanhang. Idag finns flera olika metoder som används. Metoderna för värdering av omsättningstillgångar kan vara branschberoende där byggbranschen är ett typiskt exempel för avsteg från anskaffningsvärdes principen. Byggbranschen har vidareutvecklat den successiva vinstavräkningsmetoden, som tillåter realisering av intäkter trots att varan inte är såld (jmf Realisationsprincipen), genom första kronans princip. Med hjälp av metoden kan byggföretagen visa upp en mer realistisk bild av sin verksamhet vilket förbättrar ?den rättvisande bilden?.

Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och ärett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gåtill, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nyaredovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre,etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skallredovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och meruppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten.Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet irättsfall.

Executive summary Titel Realisation och utdelning av sakvärden Författare Claes Mårtensson, Magnus Nilsson Handledare Michael Thorstensson Problem En utdelning skall rymmas inom det fria egna kapitalet. Beroende på utdelningens disposition behandlas utdelningar på olika sätt. Med anledning av domslutet i NJA 1995 s. 742 skall värdering av sakutdelning ske till bokförda värdet. Detta medför att en fastighet vars bokförda värde är 100 kkr.

Vårt syfte är att förklara och beskriva vad olika intressenter anser om IAS, med fokusering på värdering till verkligt värde. Vi har använt en deduktiv ansats och för att få en bredd på undersökningen valdes en kvantitativ metod. Med utgångspunkt i ett antal teorier sammanställdes en enkät vilken skickades ut till utvalda intressenter. Med hjälp av denna data har vi försökt få ett grepp om vad olika intressenter anser om IAS- standards. En klar majoritet ansåg att värdering till verkligt värde är att föredra framför värdering till anskaffningsvärde, vilket vi ansåg vara anmärkningsvärt..

Svolder AB har gjort helt rätt då de har valt att utöver den vanliga årsredovisningen också presentera en redovisning enligt IAS 39, då detta har gett en mer rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Svolders resultat har blivit mer volatilt med IAS 39, än med ÅRL som grund. Ett företag som vill praktisera IAS 39, men vill ha kvar visst mått av försiktighet skall välja att redovisa de orealiserade värdeförändringarna över balansräkningen. Då kommer företagets resultat att bli mindre volatilt än med samma redovisning över resultaträkningen. På grund av den osäkerhet som råder om hur fonden för verkligt värde skall redovisas vilvill vi råda företag att avvakta tydliga rekommendationer för detta redovisningsalternativ..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att Realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Bakgrund och problem:Intäkter utgör ofta den största posten i företags finansiella rapporter och är därför en central del irapporteringen. När man studerar ett företag och dess utveckling över tid brukar intäktsposten vara avstort intresse. Det är dock en post som är starkt förknippad med bedömningar och i samband medredovisningsskandaler har ofta intäktsredovisningen varit omtvistad. I många fall där det finnsbedömningar finns det utrymme för manipulation. Många av redovisningsskandalerna härstammar i attföretagen har en felaktig intäktsredovisning.Syftet:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de valda företagen redovisar intäkter för fastpriskontrakt somsträcker sig över mer än ett räkenskapsår.

Det finns ingen enhetlig syn inom redovisningsteorier på vad som utgör redovisningens huvudsakliga syfte. Utgångspunkten i denna uppsats är att redovisningen är ett språk och kommunikationsmedel för kapitalmarknadens aktörer. För att redovisningen ska uppnå en rättvisande bild av ett företags ställning och resultat krävs att informationen uppfyller ett antal kvalitativa egenskaper. Dessa egenskaper är relevans, tillförlitlighet, jämförbarhet och begriplighet. Vid projekt som sträcker sig över flera redovisningsperioder, så kallade pågående arbeten, uppkommer ett värderingsproblem då Realisationsprincipen och försiktighetsprincipen kommer i konflikt med matchningsprincipen.

Bakgrund och problem: Sedan början på 1900-talet har det i svensk företagsbeskattning råttett starkt samband mellan redovisning och beskattning vilket främst tar sikte påperiodiseringen av intäkter och utgifter. Det område där god redovisningssed styrbeskattningen kallas ofta det kopplade området och det är detta område som är föremål förundersökningen i denna uppsats.Eftersom kopplingen mellan redovisning och beskattning bygger på konceptet godredovisningssed är det av intresse att titta på innebörden av konceptet och hur detta behandlatsi de rättsinstanser som har att ta ställning till begreppets innebörd.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån sex rättsfall studera vad som i skatterättspraxis ansettsutgöra god redovisningssed i frågor om intäktsperiodisering.Avgränsningar: Skatterättsliga omfångsfrågor, det vill säga frågor om huruvida en intäkt ärskattepliktig och/eller en utgift är avdragsgill faller utanför uppsatsens område. Eftersomuppsatsens fokus ligger på periodiseringsfrågor kommer inte heller frågan om hur andraredovisningsfrågor behandlats i skattepraxis att undersökas. Vidare är det endast deperiodiseringsfrågor som ligger inom det kopplade området som behandlas eftersom det ärdessa som påverkas av god redovisningssed.Frågor som rör koncernredovisning behandlas inte heller eftersom koncernen inte är någotskattesubjekt. Inte heller behandlas reglerna för taxeringsförfarandet och skatteprocessen meringående.Metod: Uppsatsarbetet har genomförts med en kombination av företagsekonomisk kvalitativmetod och rättsdogmatisk metod.