Huvudsyftet med detta examensarbete var att jämföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal Projektmodeller och som en orienterande del till jämförelsen skapa en utvärderingsmetod för PROMISE projekt. Utvärderingsmetoden ges inte någon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete består av den jämförelse som gjordes mot PROMISE. De Projektmodeller som jämfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som är TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som är Svenska Projektfabrikens projektmodell. Jämförelsen utfördes övergripande på områdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.

Projekt används i företag för att utföra en aktivitet. Det finns ett antal kriterier som ett projekt skall uppfylla för att bli kallat ett projekt. Vid genomförandet av ett projekt följs en projektmodell för stöd och riktlinjer så att slutmålet kan uppnås. En projektmodell har flera faser, där varje fas har sin egen understruktur av dokumentation och milstolpar.Arbetets syfte är att illustrera, genom en jämförelse, hur tre olika Projektmodeller är konstruerade. Jämförelsen mellan dessa Projektmodeller ger en överblick om hur modellerna är uppbyggda i förhållande till varandra.

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete på 30 högskolepoäng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar Projektmodeller som kan appliceras på projekt vars syfte är att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet väcktes då SSAB beställde en informationsfilm som de skulle kunna använda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsställande resultat krävdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

Enligt den traditionella projektteorin ska det läggas stor vikt vid att genomföra ett gediget och detaljrikt planeringsarbete. För systemutvecklingsprojekt som lever i en dynamisk omvärld där nya system och funktioner kan uppkomma är det svårt att i ett tidigt skede detaljplanera och specificera krav för det kommande arbetet. Av denna anledning har nya Projektmodeller för systemutvecklingsprojekt uppkommit, vilka skiljer sig från den traditionella projektteorin. Dessa modeller kallas för agila modeller. Tanken med de agila modellerna är att det ska vara lätt att förändra och omprioritera uppgifter och funktioner under projektets gång.

Projektarbete har blivit en alltmer vanlig företeelse inom moderna organisationer. Nästintill alla organisationer arbetar idag med projekt som ett komplement till den dagliga linjeverksamheten. I dagens samhälle sker förändringar allt snabbare och traditionella riktlinjer inom projektledning visar på brister i hanteringen av denna föränderliga omvärld och den osäkerhet som uppstår på grund av förändringarna. I denna uppsats har vi valt att intervjua ett urval erfarna projektledare inom IT/Telecombranschen. Detta för att utreda hur en föränderlig omvärld och osäkerhet påverkar planering, som traditionellt sker genom att bryta ner projektet i olika faser.

Rapporten beskriver framtagandet av en webbshop för glasögonförsäljning. Läsaren får ta del av lärdomar om hur det fungerar att arbeta efter den agila projektmodellen Scrum i praktiken och förslag till hur metodiken kan anpassas för effektiv användning i ett utvecklingsteam. Vidare diskuteras även hur sammanslagning av flera Projektmodeller kan ske för att skapa en mer produktiv projektmiljö. Lösningar till tekniska problem som uppstått under projektets gång presenteras och diskuteras utifrån ett utvecklarprespektiv. Vidare presenteras en marknadsundersökning där kundsegmentet identifieras och analyseras för utformning av slutprodukten. Utmärkande för slutprodukten är en smidig och enkel köpprocess uppdelad i tre enkla steg. .

Vid studier av den litteratur som finns om projektarbete så står det i flera böcker och Projektmodeller att varje projekt ska följas upp och utvärderas. Men hur, när eller vad detta ska leda till står sällan konkret formulerat.Det finns flera saker att beakta vid ett projekts uppföljning och utvärdering. Rapportens fokus låg på att försöka formulera en metod som kan generera tillfredställande kunskapsöverföring mellan olika projekt inom en organisation.Vid genomgång av den teori som finns kring kunskapsöverföring uppmärksammades ett antal områden som är av större betydelse för frågan. Det var områden som tyst och explicit kunskap, kunskapsöverföring, kommunikationsvägar och en öppen miljö. Dessa ämnen behandlas och det som är av vikt för vår fråga presenteras i rapporten.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsätter stora summor varje år. Tyvärr brister de ofta vad gäller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan även medborgarnas, att dessa projekt faller väl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gäller införande av en projektmodell.

Denna rapport fokuseras omkring de tre ämnena projektledning, kunskap ochförändringsledning. I en företagsvärld där allt mer av verksamheten består avprojektverksamhet har det upplevts som viktigt att skapa en bättre förståelse omkringdetta ämne.Avsikten med denna studie har varit att skapa en bättre förståelse för områdetprojektledning med fokus på ledning av IT-projekt. Det specifika syftet har varit att bidratill en ökad insikt om överföring av kunskap mellan IT-projekt i olika former. Studien ären kvalitativ studie och det empiriska materialet har inhämtats från ett Fordonsföretagoch ett Konsultföretag. Samtliga respondenter är verksamma i yrkesrollen somprojektledare.

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.I litteraturdelen redovisas ett antal olika Projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus. I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.

Projektformen har funnits länge och har förändrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero på att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmåga att se annorlunda orsakssamband, att lämna gamla rutiner och finna nya bättre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krävs stabilitet och förutsägbarhet annars är risken att kreativiteten går till överstyr och orsakar kaos. Det krävs även rätt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag består av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.

I dagsläget är det svårt för företag att behålla en stark marknadsposition och utmaningen ligger dels i att regelbundet presentera nya produkter på marknaden och ständigt skapa nya innovationer. Genom att använda sig av Lean Product Development i produktutvecklingsprocessen kan företagen anta utmaningen. Det kan dock vara svårare för små och medelstora företag då de kan ha begränsade resurser. Syftet med denna studie var därför att ta fram en projektmodell för produktutvecklingsprojekt i små och medelstora företag. Studien bygger på kvalitativa forskningsmetoder där sekundärdata samlades in genom både bibliotekskatalogen vid Mittuniversitetet och sökningar i forskningsdatabaser på Internet.

Projekt har blivit en arbetsform som är vanlig i många branscher, i många organisa-tioner och för många olika uppgifter, och som dessutom ofta är det normala sättet att arbeta. Idag finns ett stort antal företagsspecifika och generella Projektmodeller. Des-sa är vanligen normativa och definierar ofta faser, roller, beslutspunkter och doku-ment i ett idealiserat typprojekt. De är ofta tänkta för en viss kategori av projekt med vissa gemensamma särdrag, t.ex. likartade projektmål, genomförs i samma bransch eller har fokus på vissa aktörer.Undersökningen utgår från en modell som består av fem projektarketyper ? Pro-duktutvecklingsprojekt, Marknadsprojekt, Interna förändringsprojekt, Kundorder-projekt och Evenemangsprojekt ? som tillsammans på ett stiliserat sätt beskriver alla projekt som bedrivs som en del i en moderorganisations verksamhet.Undersökningen söker besvara om den undersökta modellen kan vara till nytta för ledningen av det Undersökningen är i sin helhet genomförd som en litteraturstudie.Undersökningens resultat tyder på att den domän som projektarketypmodellen be-skriver ? projekt inom yrkesmässiga organisationer och däri främst projektorientera-de företag ? utgör en naturligt avgränsad domän.

Många företag upplever problem i multiprojektmiljöer som dagens Projektmodeller oftast inte tar hänsyn till. Projektmodellerna är dessutom ofta anpassade för stora affärssystemprojekt vilka inte behöver vara tillämpbara för mindre projekt.Det här arbetet syftar till att utreda och ta fram projektmetodik för hur projektarbete bör utföras på en typ av projektorganisation med en viss typ av förutsättningar. Studien är anpassad att gälla för en projektorganisation på ett konsultföretag som arbetar med införandeprojekt av affärssystem mot mindre företag.Företaget som fallstudien beskriver är Medius AB som har en affärsidé att med bred kompetens leverera IT?lösningar som förenklar och effektiviserar processer i organisationer. Företaget är under stark tillväxt vilket påverkar samtliga av företagets tre affärsområden.