Byggföretag arbetar traditionellt i olika Projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av Projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya Projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa Projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa Projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa Projektgrupper.

Den här rapporten behandlar ett examensarbete där målet var att programmera en projektdatabas och projektöversikt åt Milton Medicinteknik KB. Syftet var att dess Projektgrupper ska kunna komma åt att granska sina filer samt se filernas relationer med varandra, genom inloggning på en hemsida. Språken som användes var MySQL för att hantera databasen, PHP för att kommunicera mellan hemsidan och webbservern, HTML för att formatera webbsidorna och ActionScript 3 som är Flash programmeringsspråk för att programmera projektöversikten. I huvuddelen av rapporten är det beskrivet hur projektöversikten och projektdatabasen fungerar. Från hemsidan kan man ladda upp filer som hanteras av Projektgrupper och användare med rätt rättigheter. Det finns tre typer av behörighet som användarna kan ha: Administratör som kan skapa användare och Projektgrupper, projektledare som ansvarar för sin egen projektgrupp samt vanliga användare som endast kan ladda upp och länka filer i sin egen projektgrupp.

I dagens samhälle är det vanligt förekommande att företag är projektbaserade. Sådana organisationer är till stor del beroende av att deras Projektgrupper är välfungerande och effektiva. Därför borde allt som kan förbättra Projektgruppers arbetsgång vara av stort intresse.Studien fördjupar sig i områdena gruppdynamik, projektprocesser och rekrytering. Syftet var att undersöka hur effektiva Projektgrupper kunde skapas och bibehållas. För att kunna genomföra en övergripande analys inom de valda områdena utfördes en litterär och empirisk studie.

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella Projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

För att man ska lyckas med ett projekt så är det ytterst viktigt att man har en projektgrupp som är kompetent och som arbetar bra. Gruppen ska helst vara anpassad till projektet och det ska finnas en variation av personligheter. Hur skapar man då sitt dream team?Det finns en hel del olika tillvägagångssätt och olika syn på en lyckad/bra projektgrupp. I detta arbete definieras en bra grupp som en grupp som arbetar effektivt för att uppnå dem uppsatta målen utan att man stöter på enkla problem längst vägen. Detta görs genom att man kompletterar varandra. För att man ska få en bra projektgrupp så finns det en del faktorer som man bör tänka på.

Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i Projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem? Och våra frågeställningar: ? Hur stort är projektet i antal timmar och personer? ? Hur många moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken Projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem.

På läkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som är tänkt att ge en delad, säker arbetsplats på Internet så att spridda Projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera användare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgänglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som påverkar hur nöjda användare är med ett CSCW-system.Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillämpas på domänen CSCW-system. De metoder som använts är en större enkätundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnåtts under arbetets gång.Ett av de största problemen är att eRoom inte används till kommunikation och samarbete mellan spridda Projektgrupper. Istället används det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nära varandra och har andra sätt att kommunicera och samarbeta.

Problemområde: Versionshanteringssystem är utvecklade för att identifiera, kontrollera, rapportera och garantera att förändringarna har blivit rätt implementerade. Versionshantering används för att spara all historik av filer som man använder sig av i Projektgrupper. Till exempel kan det användas till att se vilka datum ändringar gjorts, vem som har gjort ändringarna och vilka kommentarer som är skrivna om ändringarna. Vi har valt att använda oss av två versionshanteringssystem, Windchill ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det är så att både projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem. Hypotes och frågeställningar: Arbetet bygger på hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av versionshanteringssystem är beroende av varandra så styr det valet av versionshanteringssystem? Och våra frågeställningar: ? Hur stort är projektet i antal timmar och personer? ? Hur många moment behövs för varje inre funktion? ? Vilka inre och yttre funktioner påverkar valet av versionshanteringssystem? Genomförande: Kontakt togs med åtta stycken Projektgrupper som använder sig av Windchill ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem. En egen undersökning har gjorts där vi mäter antal moment på varje funktion i versionshanteringssystemen.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

På många företag används idag projektbaserad verksamhet. Att använda sig av projekt är effektivt och det finns möjlighet till snabba förändringar. Projektorganisationen är tillfällig och projekt genomförs ofta med en bestämd tidsram och budget. Det är projektgruppen som utför de ingående arbetsuppgifterna och levererar resultatet.Det som denna rapport kommer att behandla är hur en projektgrupp skapas utifrån befintliga resurser. Vidare kommer även andra påverkande faktorer att undersökas, som till exempel personliga egenskaper samt om befintliga modeller används.

Denna text analyserar hur positiv utveckling på landsbygden kan skapas genom Projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nå landsbygdsprogrammets mål att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Texten kartlägger förutsättningar bland invånare på landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de människor som håller vårt landskap levande. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre faktorer påverkat Projektgruppers utvecklingsarbete på den svenska landsbygden. Syftet ska svara på frågorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jämställdhet haft i Projektgrupperna? Teorier kring känsla för platsen, socialt kapital och jämställdhet används till empirin.

Syftet med våran uppsats är att studera huruvida olika verktyg kan användas av en projektledare för att skapa samt bibehålla gruppeffektiviteten i projektets olika faser. De slutsatser vi har gjort efter vår studie är att samtliga våra valda verktyg har en stark inverkan på grupp-effektiviteten samt att de går att koppla till, i vissa fall en specifik fas, men i andra fall har verktyget en stor inverkan på hela projektet. Efter vår gjorda studie har vi också dragit slutsatsen att mycket av grundstenarna för gruppeffektivitet skapas i inledningsfasen..

Genom empiriska studier ämnar denna uppsats skapa ett bidrag till den rådande forskning som idag finns på ämnet projektledarskap och gränsöverskridande arbete kopplat till förtroendeprocessen. Uppsatsens syfte är därmed att ge en klarare och mer verklighetsförankrad bild av förtroendeprocessen i arbetsformen projekt som ofta präglas av starkt uppgiftsfokus, heterogenitet och tidsbegränsning. Frågeställning: Hur ser förtroendeprocessen i tillfälligt hopsatta och heterogena Projektgrupper ut ur ett ledarskapsperspektiv samt vad krävs för att den ska fungera? Uppsatsen baseras på expertintervjuer med erfarna projektledare samt på utvald teori på ämnena förtroende, projektarbete, ledarskap, gränsöverskridande arbete och projektledarskap. Den analysmetod som valts är den abduktiva ansatsen som låter tolkningsprocessen påverkas av både den studerade litteraturen och den insamlade empirin.

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.