Arbetets syfte är att undersöka hur väl ett moment från en tävling går att överföra till det vanliga klassrummet. Medlet har varit att låta eleverna arbeta i mindre grupper med en större öppen uppgift tagen från fysiktävlingen International Young Physicists? Tournament (IYPT) i Projektform. Arbetet och dess form utvärderades genom redovisningar med opposition, självvärdering efter en bedömningsmatris samt en enkätundersökning kompletterat med mina egna observationer och värdering efter samma matris. Slutresultatet blev att det gick utmärkt att överföra frågorna från tävlingsscenen till det vanliga klassrummet och att eleverna starkt tog till sig fördelarna med att arbeta i Projektform och med att ge kamratrespons, medan arbetsformens inverkan på deras intresse för och uppfattning om fysik var av mer tveksam art..

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i Projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i Projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i Projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet. Mina forskningsfrågor har varit: ? Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i Projektform? ? Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande? Eleverna uppfattar arbetet i Projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie på Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i Projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumärke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anställda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbeställare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i Projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlättade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i Projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsättning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och få spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades få förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingär ett viktigt område att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar också tillatt förändringen inte går för fort.3.

Företag arbetar idag alltmer i Projektform på en global marknad. Detta innebär ökade krav på koordinering och kommunikation i utförandet av en uppgift i verksamheten. Samtidigt så finns det idag väl utvecklad teknik för att stödja de uppgifter som utförs. Teorierna inom CSCW diskuterar kring hur sådana tekniska verktyg, groupware, kan stödja arbete som utförs i grupper, exempelvis arbete i Projektform.I denna undersökning försöker vi skapa en teoretisk modell som kan användas för att identifiera de krav som ställs på dels organisationens utformning och dels på det tekniska stödet. Genom två studier utförda på två företag vid två tillfällen undersöker vi om det finns ett samband mellan förändring i organisationen och förändring i det tekniska stödet.

Under sex veckor har jag jobbat på Stillfront AB och varit delaktig i skapandet av ett webbaserat vilda västern spel, den här rapporten kommer handla om min tid på företaget. Uppsatsen är framförallt en undersökning om hur man skapar en karaktär för ett webbaserat spel, men fokus kommer också finnas på mindre arbetsuppgifter och hur det är att jobba i Projektform på ett mindre företag..

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i Projektform..

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns lärandefrämjande faktorer som projektet SamBo har medfört för både elever och lärare i det ämnesövergripande samarbetet i ett arbetslag på Byggprogrammet. Lärares uppfattning om samarbetet där delar av undervisningen sker ämnesövergripande i Projektform på en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lärarna kan utveckla och förbättra sin verksamhet genom att samarbeta ämnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgångspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av ämnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssättet. Syftet är också att visa att lärarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter när de samarbetar i SamBo.

Bakgrund och problem: I dagens samhälle väljer många företag att driva sina verksamheter i Projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig fråga, speciellt inom projekt. E.ON Värme Sverige beskrev att de inte hade något system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev även att de hade en databas där slutrapporter från projekt med lärdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anställda.Syfte: Syftet med vår studie är att ge ett förslag på hur E.ON Värme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lärdomar från projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget E.ON Värme Sverige AB.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

IT är idag en stor del av samhället och är av stor vikt i verksamheter, behovet för att ITsystemenska innehålla alla tänkbara funktioner är stort. Detta gör att IT-system måsteutvecklas och skapas vilket vanligtvis sker i Projektform tillsammans med aktörernakravställare, kravfångare och utvecklare. Problematiken med att arbeta i Projektform äratt de olika aktörerna kan vara mycket olika varandra, med olika bakgrunder, erfarenheteroch kunskap, vilket påverkar deras interaktion med varandra. Vidare är det även dessaskillnader som är fördelen med att arbeta i projekt, att aktörer med olika perspektiv kanhjälpas åt. Men för detta måste aktörerna uppnå gemensam förståelse, att vidareföra sinegen bild av någonting till andra aktörer med olika referensramar.Denna uppsats handlar om att undersöka hur vidareföring av en produktvision sker frånkravställare till utvecklare genom bland annat ett antal identifierade faktorer som tros hapåverkan.

Teknik är idag en integrerad och betydelsefull del av vårt samhälle och vårt affärsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlättar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affärslivet är följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingås mellan en beställare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrättsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förståelse för varför klausulen bör skrivas på det sätt som anges i uppsatsen analyseras gällande rätt, praxis och tillämpliga tolkningsprinciper på området.Uppsatsen belyser de grundläggande problem som äganderättsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rättigheter samt de inbyggda motsättningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssätt bör hållas när man skriver en immaterialrättslig klausul i IT-systemleveransavtal istället för att försöka fördela äganderätten till de immateriella rättigheterna mellan parterna.

Knowledge management syftar till hur ett företag hanterar kunskap i sin organisation och begreppet börjades användas på 1990-talet. Behovet av en väl utarbetad knowledge managementstrategi blir uppenbart då någon börjar eller slutar på ett företag. Det finns mycket resurser att spara om man på ett effektivt sätt kan ge den nyanlände kunskap och överföra kunskap till organisationen från den som ska lämna. Risk finns också att nödvändig kunskap går förlorad om någon slutar och tar med sig nödvändig information som då blir svår eller omöjlig att återfå.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kopplingar som finns mellan knowledge managementstrategier hos en organisation och personalomsättningsstrategierna. Frågeställningen att besvaras är vilka knowledge managementstrategier kan ett kunskapsintensivt företag ha för att bäst hantera en anställds avgång eller ankomst? Genom litteraturstudier lades en grundförståelse för ämnet som sedan utmynnade i ett intervjuunderlag som ställdes mot två företag.

Denna uppsats handlar om hur små företag gjorde när de utvecklade sitt webbbaserade e-handelssystem. Syftet var att se om företagens utvecklingsarbete följde en systemutvecklingsmodell samt att ge en vägledning till hur utvecklingsarbetet kunde gå till utifrån resultatet av fallstudien. I undersökningen såg vi att dessa företag inte använde sig av en systemutvecklings modell. Deras tillvägagångssätt påminde dock om prototyping i och med att de arbetade fram prototyper som sedan förbättrade efter tester av olika slag. Vi kom fram till att små företag inte behövde arbeta i Projektform utan de gjorde enklare lösningar själv.

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lärares definitioner av begreppet entreprenöriellt lärande och samtidigt kartlägga deras föreställningar om begreppets användbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever på handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhållande till vad som sades om lärandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lärarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lärande. Studien är en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lärandet är en benämning på lärande i ett sociokulturellt perspektiv.