Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över Programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur Programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur Programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en Programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av Programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och Programledare i branschen.

I följande text kommer du att finna svar på vad lyssnarna förväntar sig av sin Programledare i radio. Du kommer också att upptäcka att det finns främst två olika typer av lyssnargrupper som ställer olika slags krav på sina Programledare. Dessa grupper valde jag att kalla för liberala och konservativa lyssnare. Varje lyssnare är dock liberal och/eller konservativ i olika hög grad. I slutändan blev det i alla fall bekräftat att Programledarens roll i radion är av stor vikt för om en lyssnare ska vilja fortsätta lyssna på ett program eller inte.

Syftet med denna uppsats är att jämföra manliga och kvinnliga Programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 år som intervjun har utvecklats är den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen är baserad på teorier om hur man uppnår en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken där den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att använda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, där vi har tagit fram frågor från teorierna och som vi sedan ställt till vårt material.Våra resultat visar att det finns många likheter i mäns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar även att kvinnliga Programledare har mer makt över intervjun genom sina frågor och hur de agerar.

Tv och radio behöver ständigt utvecklas och hitta nya vägar att producera program på. I denna uppsats tas just ett sådant förslag fram på hur en utveckling skulle kunna se ut. Så kallade ?dubbelsända? program, att sända samma innehåll i två format samtidigt finns idag i en liten skara. Framförallt handlar det då om direktsända musiktävlingar eller olika morgonshower, men det har inte tidigare producerats någon talkshow där formatet för tv och radio är detsamma.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur TV4:s lokala nyhetsstationer skiljer sig runt om i landet. Jag har studerat TV4 Malmö, TV4 Göteborg, TV Luleå, TV4 Stockholm och TV4 Karlstad. Frågeställningen har varit: Hur skiljer sig TV4 Nyheternas lokala nyhetssändningar ifrån varandra i form av bildspråk, struktur, val av nyheter, intervjupersoner och Programledare? Metoden som har legat till grund för min uppsats är Television monitoring guide. Jag har tittat på fyra olika sändningar på respektive nyhetsstation på TV4:s hemsida och antecknat fakta utifrån Television monitoring guide.

Nöjesprogram har intresserat och fascinerat sina tittare så mycket att de fortsatt sändas på SVT under nästan exakt samma koncept under alla år. Programledaren har alltid en central roll i programmet och gästerna är dagsaktuella. Programledaren blir ofta väldigt folkkär och mycket populär. Från Lennart Hylands folkliga attityd till Annika Lantz?s smått virriga charm har programledarna lett oss genom åren.

Att samhällets medborgare är välunderrättade är en grundförutsättning för att demokratin skall vara fungerande och med anledning av det spelar den nyhetsförmedlande journalistiken en viktig demokratisk roll. Idag finns information och nyheter att tillgå nästan var som helst och när som helst, via Internet i datorer och mobiltelefoner samt i radio och tidningar eftersom samtliga nyhetsmedier har gått från att vara hushållsbundna till att konsumeras utanför hushållet i allt större utsträckning. Syftet med den studien är att ta reda på vad tittaren verkligen minns direkt efter en Tv-sänd nyhetssändning och om det i huvudsak är någon särskild typ av nyhet som gemensamt fångar tittarna. Genom att använda en fokusgrupp som metod har jag kunnat se en klar tendens och dra en tydlig slutsats för ett resultat av att det är få nyheter, sett till antalet, som tittaren minns efter en nyhetssändning är det är ytterst begränsat antal detaljer och citat som kan kommas ihåg..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som händer med Basta rehabiliteringsfilosofi när det visas i ett Tv-program. Denna uppsats har en kvalitativ ansats där vi med hjälp av kvalitativ riktad innehållsanalys har samlat in data ifrån Tv-programmet Nybyggarna. I datainsamlingen använder vi oss av ett flertal teman som bland annat berör Bastas grundstenar. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till att programmet visar de flesta av Bastas grundstenar som är grunden till Bastas rehabiliteringsfilosofi. Därutöver kunde vi se att Tv-programmet både tillför och exkluderar olika saker i relation till Bastas rehabiliteringsfilosofi, däribland en Programledare.

Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anställdas syn på public service och hur de anser att de tillämpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt observation.Material: Innehållsanalys av åtta dokument om public service, intervjuer med sex anställda på SVT Barnkanalen samt en observation på SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn på begreppet public service och vad detta innebär i praktiken. Beroende på vad respondenten har för yrkesroll på SVT anges olika definitioner på vad som är det mest centrala kärnvärdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn på vad public service-uppdraget innebär för dess organisationer. Producenter, inköpare och Programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn på uppdraget och har själva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn på public service-uppdraget är helt fullständig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två Programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori.

Programledarrollens utveckling mot mer öppenhet kring privatlivet gör att vi snart vet allt mer om Programledaren än tidigare. Programledaren tar plats och breder ut sig, vågar tycka och bjuda på detaljer från sitt innersta. I samband med självutlämning nämns begrepp som intimisering, som syftar till den närhet som tittaren får vid öppenhet.Med utgångspunkt från Jürgen Habermas syn på offentlighetens utveckling, tittar författaren närmare på hur självutlämning syns i Programledarens framförande. Med ett retoriskt perspektiv studeras två samtida pratprogram, Schulman Show och Hissen, där författaren fokuserar på programledarna och ser exempel på självutlämning i framförandet och i programledarnas stil. Resultatet visar att programledarna som ingått i analysen är mer eller mindre självutlämnande.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.

Den här uppsatsen handlar om hur kritiken och hatet skiljer sig mellan sex av Sveriges Radios största manliga och kvinnliga radioprofiler, samt att ta reda på hur programledarna hanterar kritiken/hatet det mottar men också undersöka vad kritiken/hatet innehåller. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män vill författaren få svar på om kritiken och hatet skiljer sig åt mellan könen. De utvalda programledarna är alla välkända. Kvinnorna är Hanna Hellquist, Nour El Refai och Karin "Kakan" Hermansson. Männen är Kodjo Akolor, David Druid och Henrik Torehammar.

I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.  I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i Korrespondenternas berättande.  Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande. Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ?vanlig? tillvaro, berättar Korrespondenternas Programledare om en mer dramatisk och främmande. Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att utrikeskorrespondenter berättar om världen ?där ute? för oss ?här hemma? gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för. .

Problem Då genusframställningen i medierna tenderar att bidra till att skapa stereotyper och en möjligt felaktig bild av kvinnor finns ett behov av att studera på vilket sätt en medietext har möjlighet att skapa kvinnliga konstruktioner ? positiva och negativa. Genom att studera Förkvälls språk ville vi komma fram vad innehållet förmedlade, vad som sägs varför. Syfte Uppsatsens syfte är att studera om och hur konstruktioner av kvinnan och kvinnlighet förmedlas genom språket i programmet Förkväll.Bakgrund Förkväll sänds på TV4 måndag till fredag på kvällstid. Programmet leds av fyra kvinnliga Programledare och sänds från andra våningen på T-centralen i Stockholm.