Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika Professioner kan variera på grund av att olika Professioner också utvärderas på olika sätt.

Denna studie söker förståelse för hur professionen i sig kan verka för såväl ett effektivt som ett ineffektivt samarbete mellan Professioner. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur sjuksköterskorna upplever att professionen i sig påverkar deras arbetssituation, inte minst i deras samarbete med läkare då sjuksköterskornas arbetssituation till stor del är beroende av samverkan med andra Professioner. Undersökningens resultat bygger på kvalitativa data som jämförts med sociologiska professionsteorier. Resultatet visar att den ställning som de olika Professionerna besitter främst sätter hinder för en effektiv kommunikation dem emellan. I en god relation upplevs de skilda Professionerna som en möjlighet för samarbetet då dessa kompletterar varandra och tillsammans ger en bättre helhetsbild av patienten..

Syftet med den här uppsatsen är att studera och kartlägga gränslandet där olika Professioner inom vården möts och samverkar. Vi vill ta reda på hur Professioner interagerar, vilken kunskap olika Professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstå när de skall samarbeta och varför. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie genomförd på sjuksköterskor, läkare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vårdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som råder på respektive avdelning. Teorin är baserad på en genomgång av den aktuella forskningen rörande team, Professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lärande.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika Professioner kan variera på grund av att olika Professioner också utvärderas på olika sätt.

Syfte: Att utveckla en referensram med centrala faktorer för hur förändring framgångsrikt ska genomföras i en organisation med starka Professioner.? Att tänka på för Landstinget Halland inför kommande förändring. Metod: Explorativ utgångspunkt med mål att finna antydningar om samband. Vår forskning syftar till att skapa förståelse för ett specifikt problem och därför är en kvalitativ undersökningsmetod lämplig. Vi har valt att använda oss av ett case ? Landstinget Halland ? för att få en tydligare bild av problemet, samt upptäcka generella faktorer som verkar inom organisationer med starka Professioner.

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens Professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.Jag har sökt svar på följande frågeställningar:? Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?? Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens Professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling..

Bakgrund: Trots att flera Professioner är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmälan, kunskap och stöd.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående Professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med Professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur det multiprofessionella teamet vid avdelningen luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset i Uppsala samordnas, samt om detta ställer särskilda krav på samordningen. De frågor som uppsatsen ämnar besvara är vad som händer när utomstående Professioner som inte vanligtvis arbetar inom sjukvården ska medverka i ett sjukvårdsteam samt vilka särskilda krav denna situation ställer på samordningen. För att besvara frågorna har tidigare forskning inom samordning, samarbete, multiprofessionella team samt kultur i främst en sjukvårdskontext använts. En fallstudie genomfördes på avdelningen för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där åtta intervjuer genomfördes med Professioner på avdelningen. Intervjuerna kompletterades med en observation samt dokumentation.

Att personer saknar eller har nedsatt arbetsförmåga skapar effekter på såväl individ, organisations och samhällsnivå. Arbetslivsinriktad rehabilitering genomförs för att personer ska återfå sin arbetsförmåga och i Sverige omfattar denna process flera aktörer från olika organisationer och Professioner. Dessa måste därför samverka för att rehabiliteringen ska få ett bra resultat.Detta har i tidigare forskning visat sig medföra flera olika typer av utmaningar för de involverade personerna. Syftet med föreliggande studie är studera samverkan mellan personer som tillhör olika organisationer och Professioner utifrån ett förhandlings-och nyinstitutionellt perspektiv. Studien har genomförts utifrån grundad teori och baseras på sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering.

I denna uppsats har det interprofessionella lärandet hos studenter vid Hälsouniversitetet i Linköping undersökts. Syftet har varit att ta reda på hur studenterna själva upplever att deras kompetens utvecklats och tillvaratagits i ett interprofessionellt lärande i PBL-miljö. Som metod har jag använt mig av triangulering där redan befintliga kursdokument har kombinerats med en kompletterande enkät och observation.Interprofessionellt lärande har visat sig vara ett uppskattat inslag i utbildningen, då den egna professionens särart förtydligas genom interaktion med andra Professioner. Studenterna bedömer att denna typ av samarbete/samverkan mellan olika Professioner kommer att ha en positiv inverkan på det framtida yrkesutövandet.Undersökningens resultat indikerar samtidigt att medvetenheten om den egna utvecklingen kan behöva tränas ytterligare. Detta gäller både det metakognitiva lärandet och förmågan att reflektera över egen såväl som övriga gruppmedlemmars roll och funktion i basgruppsarbetet..

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla Professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra Professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan Professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra.

Detta är en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gällande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte är att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det så kallade samrådet. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillämpats är sociologiska teorier om Professioner och gränsarbete. Resultatet visar att de olika Professionerna hos deltagarna i samrådet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spänningar mellan dem.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka Professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad Professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt.Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens.

Att möta individer med olika former av psykiskt ohälsa kommer troligen alla tjänste-utövare inom området skola och vägledning någon gång att göra. Det är därför av vikt för Professioner inom skolan, att inneha grundläggande kunskap kring bemötande och förståelse för problematik som kan finnas hos dessa personer. Syftet med uppsatsen är att belysa på vilket sätt personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning påverkas av beslut gjorda av företrädare för olika Professioner inom eller i anslutning till skolan. Inom ramen för examensarbetet har fem kvalitativa intervjuer samt fem fallstudier i form av djupintervjuer genomförts där avsikten är att undersöka vad som i uppsatsens syfte och forskningsfrågor anges. Avsikten med fallstudierna är även att ge läsaren av uppsatsen förförståelse och/eller bakgrundsbeskrivning kring den problematik uppsatsen initierar. I resultatet framkommer att det i viss mån råder olika synsätt kring sättet att förstå elever med NPF-problematik. Dels menar respondenterna inom professionsgruppen att tester av olika slag är nödvändiga samtidigt som de uttrycker att stöd till elever i första hand skall ges utifrån uppvisad symtom.