Sökresultat:
10 Uppsatser om Problemuppgifter - Sida 1 av 1
Matematik & motivation: kan vardagsrelaterade problemuppgifter öka elevernas motivation för ämnet matematik?
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade Problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Undersökningsmetoden som vi använde oss av var vardagsrelaterade Problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pågick under fem veckor och utfördes i år 8 på två skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade Problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i ämnet matematik. Vi kom under vårt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna är sådana som handlar om saker ur deras egen närhet, något som de känner igen.
Vardagsrelaterad matematik : En komparativ studie av tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden
Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade Problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av Problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade Problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade Problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen Problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade Problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag.
En givande undervisning i problemlösning för andraspråkselever : En studie i årskurs 3 vid en mångkulturell skola i södra Stockholm
Thanks to I have got to explore different teaching ways around the problem solving in a year 3, in a multicultural school which is located south of Stockholm, I have been able to answer my question at issue in my degree work. My question at issue on this investigation and the purpose with my degree work was to explore different teaching ways that promotes pupils with another mother tongue than Swedish, to develop reading comprehension and to get a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks. On this investigation have I chosen to teach these pupils to explore, reach and gain a deeper understanding of what teaching about problem solving promotes these pupils. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. I have in my investigation reached the conclusion that those pupils with another mother tongue than Swedish developed reading comprehension and got a better understanding of mathematical concepts in problem solving tasks by being taught in a creative and varied teaching. A creative and varied teaching as I taught those pupils in contained:the pupils had to work with living-related problem tasksthe pupils had to work in pairs to resolve problem solvingthe pupils had to work in larger groups to resolve problem solvingthe pupils had to work in a creative way, by writing and drawing pictures and do their own mathematical fairy tale in problem solvingthe pupils had to work with manipulatives to resolve problem solving in half classes..
Utvecklar elever sin förståelse för matematik genom att lösa problem i grupp?
Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika Problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.
Utvecklas problemlösningsförmågan under gymnasieåren? : metoder och strategier vid problemlösning i åk 1 och åk 3
Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det sker en utveckling av problemlösningsförmågan under gymnasieåren. För att uppnå detta syfte genomfördes studier av de elevlösningar som framkommit när elever vid NV-programmets åk 1 och åk 3 fått i uppgift att lösa två Problemuppgifter. Eleverna fick lösa dessa uppgifter i grupper om två. Elevgruppernas lösningar analyserades och kategoriserades in i några på förhand definierade metoder och strategier som kan användas vid problemlösning. För att hjälpa till vid denna klassificering genomfördes även observationer och uppföljande intervjuer med två grupper.
Problemlösning : En studie om elevers lösningsstrategier vid matematisk problemlösning
I vår vardag möter vi ständigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikämnet och därför är det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstå hur elever tänker och resonerar när de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolår 3 går tillväga när de möter skriftliga matematiska Problemuppgifter. Studien fokuserar på elevers val av lösningsstrategier, i vilken utsträckning laborativt material används, samtidigt som en jämförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever använder flera olika lösningsstrategier och även kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudräkning och laborativt material.
"Hitta på något själv..hm..så att det blir jämnt?" : En kvalitativ studie av elevers resonemang vid lösning av matematiska problem om lika med
Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst Problemuppgifter om lika med.
Vilka fel kan man räkna med? : En kvalitativ innehållsanalys av nationella prov i matematik för år 5.
Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.
Multipla intelligenser i klassrummet
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för några olika intelligenser, kunde förbättra elevernas upplevelse av inlärningen. Särskilt ville vi granska hur trivsel och känslan för matematik påverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville även undersöka om det fanns några skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass när det gällde just detta. Vi genomförde vår undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.
Matematisk problemlösning i praktiken : En fallstudie om hur en lärare arbetar med problemlösning i skolår 3
Uppsatsen handlar om hur en lärare, i skolår 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet är att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lägre skolåren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svårigheter som kan uppstå. De frågeställningar jag har haft utgår både från ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att få svar på frågeställningarna användes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier.Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan även ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, språk, logiskt tänkande och förmåga att argumentera.