Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några Problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och Problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie är att se vad för matematiska resonemang elever i årskurs 4 för inom området ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna använde kreativa matematiska resonemang i 19 Problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgår ifrån.

Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion råder det en generell osäkerhet och oklarhet. Det finns således ett påtagligt behov av att klarlägga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser därför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar också till att påvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det några tydliga och beskrivbara tillvägagångssätt som kuratorn använder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvägagångssätt i så fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det några särskilda teorier som kuratorn anser vara behjälpliga i arbetet? Vilka är i så fall dessa?Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där jag intervjuat fyra kuratorer vid två av Västra Götaland regionens reumatologiska kliniker.

Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet.

 Jag har undersökt elevers resonemang vid problemlösning i multiplikation. Detta har jag gjort genom kvalitativa och kvantitativa metoder i årskurs fem. Syftet med denna studie är att undersöka vilka resonemangsstrukturer (Lithner 2008) elever använder när de löser multiplikationsuppgifter.Jag genomförde respondentintervjuer för att få reda på hur elever resonerar och vilka resonemang de använder sig av när de löser matematikuppgifterna. Intervjustudien bygger på fyra elevers resonemang om problemlösning i multiplikation med en ökning i uppgifternas svårighetsgrad. Jag kom fram till att majoriteteten av eleverna i mina intervjuer löste Problemsituationer utifrån imitativa resonemang.

För att en slutanvändare skall kunna lösa Problemsituationer som uppstår under interaktion med ett informationssystem bör denne ha tillgång till hjälpresurser. Dessa kan vara andra individer, manualer eller inbyggda programspecifika hjälpresurser. Hjälpresurser är en del av ett informationssystems användbarhet och syftet med denna studie är att studera ett ärendehanteringssystems hjälpresurser ur ett användbarhetsperspektiv. Studien har genomförts med teorier kring människa - datorinteraktion och en kvalitativ metod på en statlig organisation. Undersökningen har riktat sig mot de slutanvändare som handhar ärendehanteringssystemet dagligen.

Denna studie syftar till att undersöka om det framkommer kvalitativa skillnader i de förväntade användbarhetsproblem som kommenteras på av olika grupper av utvärderare i en användbarhetsinspektion. Metoden som används för användbarhetsinspektionen är heuristik utvärdering, dock utan en sedvanlig problembedömning. De olika utvärderargrupperna som har undersökts är användbarhetsexperter och utvecklare. Den heuristiska utvärderingen har utförts på ett system utvecklat för att medborgare i Sverige ska kunna ansöka om tjänster hos socialtjänsten, administrera sina ärenden och kontakta socialtjänsten. Utvärderarna har innan utvärderingen påbörjats informerats om användargrupper, användarscenarion och Nielsens tio heuristiker.

Organisationer har flera chefsnivåer, på en av dessa befinner sig mellanchefen, även kallad linjechef. I stora drag innebär denna roll ett ansvar över personal på operativ nivå samt ansvar att implementera ledningens beslut. Då vi i litteratur och i tidigare genomförda studier funnit att rollen som mellanchef kan vara påfrestande, då speciellt i offentlig sektor, är det av vårt intresse att undersöka arbetsförhållanden för mellanchefer med fokus på personalhantering.Denna studie syftar till att svara på hur mellanchefer på sjukhus upplever och ser på hantering av konflikter. Genom djupintervjuer av ett antal avdelningschefer har en kvalitativ undersökning genomförts. Utifrån det insamlade materialet kan tre centrala slutsatser urskiljas.

Designmönster har under senare år blivit ett allt mer vanligt förekommande begrepp inom objektorienterad systemutveckling. Designmönster har nämligen visat sig kunna höja abstraktionsnivån vid designbeslut, vilket dels leder till en effektivisering av denna process, men även minskar risken att fel begås då de döljer viss komplexitet. Designmönster har främst setts som ett sätt att återanvända gamla designlösningar, som har visat sig vara bra i vissa återkommande Problemsituationer. En positiv effekt av att dessa används har också varit att ett gemensamt språk i termer av designmönster har skapats. I detta projekt har dock designmönster studerats utifrån aspekten att använda dessa för att förbättra dokumentationen av objektorienterade programvarusystem.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika Problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem.Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem.Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes.Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: ?accepteras inte som sjuksköterskor?, ?muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens?, ?antas vara homosexuella? och ?antas ha sexuella avsikter motpatienter?.Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen.Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt..

Studien har som syfte att besvara hur en kund använder sig av kundservice som stöd och hur en självservicetjänst i en mobilenhet kan utformas för att ge en positiv kundupplevelse. Nya kunder tenderar att lämna tjänster de inte förstår och motivationen att använda sig av kundtjänst skiljer sig mellan kundgrupper. Som fallstudie har vi undersökt Svenska Spels tjänst Stryktipset. En kvalitativ studie har genomförts där nya ovana kunder i åldern 18-29 deltagit i användartest, observationer har genomförts på traditionell kundtjänst och intervjuer med ombud. Detta har resulterat i en förståelse för Problemsituationer i kundupplevelsen, mobilenheten och vilket stöd de olika servicekanalerna ger.

Snabb tillgång till korrekt information är idag ett viktigt konkurrensmedel för företag. Databaser gör detta möjligt genom att flera användare kan dela på verksamhetens information och därmed kan informationen hållas aktuell och konsistent. Den här studien behandlar relationsdatabasen som kännetecknas av att datan lagras i tabeller. Databasens fördelar medför att den utgör kärnan i flera informationssystem och det är därför viktigt att databasen uppfyller kundens och användarnas krav.Studien identifierar typsituationer som kan skapa problem vid design och implementering av relationsdatabaser. Syftet är att databasutvecklare kan utnyttja studien för att veta vilka typsituationer som kan skapa problem i ett databasprojekt och på så sätt vara förberedda.

I början av juni 1999 uppmärksammades spår av björn i skogsområde på Bergnäset i Luleå. Det berörda skogsområdet ligger i direkt anslutning till ett tätbebyggt bostadsområde. Skogsområdet innefattar motionsslingor och promenadstigar som möjliggör ett utbrett och innehållsrikt utnyttjande av området för diverse friluftsaktiviteter. Denna uppsats har med underlag av en enkätundersökning för avsikt att undersöka om, och i sådant fall hur, denna situation med björnförekomst påverkat de närboendes rutiner för friluftsaktivitet i det berörda skogsområdet, samt undersöka och analysera de närboendes attityder till björn. Resultat av enkätundersökningen påvisar att den uppmärksammade björnförekomsten inte har inneburit några dramatiska förändringar i närbefolkningens rutiner för friluftsaktivitet.

Studien handlar om algebra i läroböcker för dagens gymnasieskola. Studien vill också ge förståelse för vilka av ländernas läroböcker som stämmer överens med dagens forskning för att lära skoleleverna att lättare förstå algebran. Uppsatsen finner många skillnader mellan Irans och Sveriges läroböcker genom att studera algebran i dessa läroböcker. De största skillnaderna är att Sverige har ett styrdokument för matematikkurserna men Iran har inte sådana dokument. Ett viktigt delmoment i svenska läroböcker i jämförelse med Irans läroböcker ligger i första hand på användningen av miniräknare och grafräknare.